Skedebäckshult

http://kartor.eniro.se/m/xz3AD

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

En av de största byarna i Madesjö är Skedebäckshult. Namnet betyder väl ”skogen vid Skedebäcken”, som väl var det gamla namnet på den del av Ljungbyån, som flyter förbi. Här låg redan vid den tid, då skriftliga källor börjar förekomma tre hemman, motsvarande de från 1700-talets början officiella benämningarna Västra, Mellersta och Östra Skedebäckshult. Alla tre måste ha anlagts under medeltiden, sannolikt under högmedeltiden, dvs 1100-1200-talen, då nyodlingar med namn på -hult i regel anlades. I den äldsta skriftliga källan, 1533 års register, förekommer de första kända namnen på brukare av Skedebäckshult: ”Karl i Skedebeckzh:t, Bencht i Skedebeckzh:t, Oluff Nilsson”. I 1535 års städsleöresregister nämnes ”Oluff i Skedebeckzh:t”, som i städsleöre erlagt 1 oxe. Eftersom han nämnes redan 1533 måste städsleöret 1535 innebära, att Olof förnyat arrendet av kronohemmanet. Städsleöre erlades vid en kronobondes första tillträde till ett hemman och därefter vart 6:te år.

I 1539 års fogderäkenskaper uppträder de nu nämnda brukarna i annan ordning. Olof Nilsson nämnes nu först. Hans avrad var 3 lispund smör (= cirka 22 kg), 3½ öre och fodring för 2 hästar. Karl Persson kommer därnäst. Hans avrad var något mindre: 3 lispund smör, 2½ öre och fodring för 2 hästar. Sist nämnes Bengt, som hade att erlägga 3 lispund smör och fodring för 2 hästar, alltså ännu något mindre. Frapperande är den stora smöravraden från alla tre. Det måste betyda, att de lade mest vikt vid boskapsskötsel och hade många kreatur. Åkerbruket spelade mindre roll. En intressant fråga blir: hur stor var deras totala smörproduktion på ett år? En annan fråga: vad gjorde de av allt sitt smör? Sålde de möjligen till köpmännen i Kalmar? Vi vet för litet om dåtida ekonomiska förhållanden i Madesjö för att kunna besvara dessa frågor.

I 1541 års fogderäkenskaper märker man, att Gustav Vasa skärpt sina ekonomiska krav. Avraden har nu höjts. Vi ser hur det bäddas för dackefejden! Olof Nilsson nämnes först. Hans avrad var nu 17 (!!) fyrkar, 1 skäppa korn, 3 lispund smör och fodring för 2 årliga och 4 fogdehästar. Härvid bör man observera, att fodringen skulle lösas med pengar. Avlösningen hade 1540 höjts till 2 öre per häst och höjdes 1541 till 3 öre. Denna godtyckliga skärpning av fodringen har bevisligen väckt mycket ont blod bland Smålands bönder. Karl Perssons avrad hade likaledes höjts till 11 fyrkar, 1 skäppa korn, 3 lispund smör och samma fodring som Olof Nilssons. Bengt nämnes ej omedelbart efter de två utan förekommer först efter brukarna av Norra Smedstorp, Flygstorp, Gislatorp, Sigislaryd och Brixslätt. Bengts avrad var 1 fyrk, 1 skäppa korn, 3 lispund smör och samma fodring som de andra två. Det var ytterligare en antydan, att hans hemman ansågs svagare än de andras.

I fogderäkenskaperna för år 1542 har en förändring skett. Olof Nilsson nämnes först men nu tillsammans med en Jon i stället för Karl Persson. Bengt står även nu skild från de två av kronobönderna i förutnämnda hemman. I 1545 och 1546 års räken-skaper finns utom de nu nämnda även en knekt Börje Olsson. Han tillhörde den rote, som anfördes av Henrik i Torestorp och fick enligt räkenskaperna 2 mark örtug i sold. Jons avrad var 1545, efter dackefejden 11 fyrkar, 1 skäppa korn, 3 lispund smör och fodring för 2 årliga hästar, 4 fogdehästar och vart tredje år 2 konungshästar. Olof Nilssons avrad var fortfarande 17 fyrkar men i övrigt identisk med Jons. På den tredje gården hade Bengt avsevärt mindre kontant avrad, 1 fyrk, men i övrigt lika med de andra.

När fogderäkenskaperna gjordes upp 1547 skedde den förändringen, att Bengt nu ställdes bredvid de två andra. Samma år måste han i saköre, dvs böter, betala 2 oxar, emedan han ”slagit ett rådjur”. Dessa var liksom älgar och hjortar reserverade för Kronan.

De nu nämnda brukarna av de tre hemmanen i Skedebäckshult satt kvar 1551 med oförändrad avrad. De uppfördes i räkenskaperna i ordningen Jon, Olof Nilsson och Bengt Persson. I knektrullan 1553 upptogs två knektar i Skedebäckshult: Måns Olsson och Berge Olsson. Båda tillhörde Truls’ i Kolsbygd knektrote och fick vardera 2 alnar gott brabant. Bägge var kvar i 1556 års knektrulla, men i marginalen till denna står antecknat om Berge Olsson: ”fick förloff”, dvs han slapp tjänstgöra längre.

1561 hade Olof Nilsson efterträtts av Mårten Olsson, som fått sin penningavrad sänkt från 17 till 5 fyrkar. I gengäld hade han ålagts 4 dagsverken mot tidigare 3. Jon och Bengt brukade fortfarande det första resp. tredje hemmanet.

I fogderäkenskaperna 1569 har betydande förändringar ägt rum. Först bland brukarna står nu ”Kerstin i Skedebeckshult”. Hennes avrad är 2 öre 3 penningar, 3 lispund smör, 1 skäppa korn, 4 dagsverken och fodring för 2 årliga hästar, 4 fogdehästar, 2 konungshästar och 2 lagmanshästar. Vem denna Kerstin var framgår ej av fogderäkenskaperna. Var hon Jons änka? Även på den andra gården satt nu en kvinna ”Karin i Skedebeckshult”. Hennes avrad var något mindre än Kerstins: 1 öre 6 penningar kontant men i övrigt lika. Var Karin änka efter Mårten Olsson? Den tredje gården nämnes ej av någon anledning, men sannolikt brukades den fortfarande av Bengt Persson, ty när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas, var han med. Inför denna deklarerade Kerstin sina tillgångar: koppar-5 marker (= ungefär 2 kg), oxe-1, kor-2, svin-2, vilket resulterade i en skatt på 3 mark 5½ öre, ett anmärk-ningsvärt litet belopp. Karin deklarerade: koppar-1 lispund, oxar-4, kor-8, ettårsnöt-2, får-8, svin-7, getter 27 (!), häst för 10 mark. Karins bidrag till Älfsborgs lösen blev icke mindre än 20 mark 2 öre, ett av de högsta i Madesjö. Karin var synnerligen väl-bärgad! Bengt Persson deklarerade: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, tvåårsnöt-2, ettårsnöt-1, får-4, getter-8, svin-3. Hans skatt blev 10 mark 3 öre.

Man lägger märke till den stora skillnaden i förmögenhet mellan de tre brukarna. Något måste ha hänt med mellangården. Samma år står Jons hemman betecknat som ”öde” och förmedlat till ½. Det saknas i följande års tionderäkenskaper, som gällde skörden för 1571. Man kan tänka sig någon olycka, t.ex. brand eller dylikt. I 1573 års räkenskaper upptages Karin, Kerstin och Bengt Persson i nu nämnd ordning, men 1574 har Kerstin tillfälligt efterträtts av ”Anund”. Samma år omtalas en knekt ”Jöns i Skedebeckzhullt” i ett kungligt brev, varigenom han fick ett krono-hemman i Åby ”för han låtit sig brukas i fiendeland.” Härmed måste Balticum avses, där krig pågick mellan Sverige och Ryssland under hela 1570-talet. I 1575 års tionderäkenskaper är Bengt ersatt av Oloff, medan Kerstin och Karin fortfarande står för tionden från sina hemman. Olofs tionde uppgick till ½ skäppa råg och intet korn, vilket kan betyda, att han var nyetablerad på hemmanet. Kerstins tionde var ½ skäppa råg och 1 skäppa korn, Karins ½ skäppa råg och 2 skäppor korn. Ordningen mellan brukarna är här en annan än den i fogderäkenskaperna. Det beror på, att tionden upptogs av andra än fogden, nämligen kyrkoherden och kyrko-värdarna.

När vi kommer fram till 1580 har en total förändring skett. Både Karin och Kerstin har försvunnit. I stället brukas de tre hemmanen av Per, Olof Gumme och Truls. Eftersom ingendera var knekt finns de ej med i Abraham Nilssons rulla 1586. Först 1590 omtalas någon från Skedebäckshult. Vid biskop Nicolaus Benedictis visitation i Madesjö detta år upplyser visitationsprotokollet, att en Anders Skräddare i Skede-bäckshult skulle betala en god ko eller 11 mark till ”inventarium domesticum”, dvs prästgården. Varför han skulle göra detta omtalas ej. Följande år var Anders Skräddare ”husarm”. Anders var sannolikt ”husman” under något av hemmanen, dvs han brukade en del av ett hemman, men var officiellt ej ansvarig för avraden.

Först 1598 får vi klarhet över de officiella brukarna. Då nämnes i tur och ordning Per Eriksson, Olof Gumme och Truls Persson. Följande år har Per Trulsson efterträtt Olof Gumme. Inför 1601 års rumpeskatt deklarerade Per Eriksson 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 3 tunnor säd, Per Trulsson 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Truls Persson saknas. Sannolikt var han död. De följande årtiondena saknar vi närmare underrättelser om Skedebäckshult. 1604 var det knekthemman, förlänat till Nils Monsson. Detta var endast tillfälligt, ty i 1606 års register över knekthemman i Madesjö saknas Skedebäckshult. 1608 betecknas ett hemman som ”öde”. Brukaren hette Per Nilsson. 1610 var åter ett hemman anslaget till en knekt. Han hette Olof. Han var kvar 1612 då hans avrad var pengar-1 öre 6 penningar, städslepengar-3 mark, fodernötspengar-3 mark, smör-3 lispund, dagsverken-4, korn-1 skäppa, årliga hästar-6. Denna avrad var Olof befriad från, så länge han var i tjänst. Och det var han säkert under kalmarkriget. Sannolikt var han med i Sven Håkanssons fänika och deltog i ”slaget vid Jutebackarna”. Samma år var Per Eriksson i Skedebäckshult medlem av kyrkans nämnd. Året därpå blev han medlem av häradsrätten, alltså nämndeman. Som sådan kvarstod han till 1623. Per Eriksson var således en ansedd man i Madesjö.

I registret över Älfsborgs lösen 1613 förekommer följande personer från Skedebäcks-hult: Per i Skedebäckshult, 3 koppardaler, 1½ silverdaler, Mårten, ibm, dvs i samma gård, är med om denna avgift. Han var sannolikt en son till Per Eriksson. Per Trulsson, 3 silverdaler, Nils 2 koppardaler, Per Andersson ”slätt utfattig” ingen skatt. Bland knektar upptages den ovan nämnde Olof, som betecknas som utfattig och ej betalade något. Under rubriken utfattige står ”Peer – slätt utfattig”. Han är väl identisk med Per Andersson. Det var väl Per Eriksson, Per Trulsson och Nils, som brukade de tre hemmanen i Skedebäckshult jämte knekten Olof, som i ett annat register 1613 står för ½ hemman. Det är sannolikt att den ovannämnde Nils är identisk med den Nils Månsson i Skedebäckshult, som enligt S. Möre dombok 1617 misstänktes för lägersmål med Karin Hemmingsdotter i samma by. Han nekade och anmodades av häradsrätten att fria sig med 12-mannaed nästa ting.

I 1620 års fogderäkenskaper, årlig ränta, brukades Skedebäckshult fortfarande av trion Per Eriksson, Per Trulsson och Per Larsson, men i den särskilda förteckningen över den extra skatten boskapshjälpen har Per Trulsson ersatts av Germund. Per Trulsson fanns dock kvar och förekommer ännu 1625 i fogderäkenskaperna, varför Germund sannolikt var husman som vid detta tillfälle blev officiell skattebetalare. Per Erikssons tillgångar inför boskapshjälpen var: åker till 3 tunnor, svedjeland till 1 tunna, häst-1, sto-1, oxar-2, kor-5, kvigor-2, ungnöt-5, får-8, lamm-1, svin-1. Hans bidrag till boskapshjälpen blev 2 dlr 21½ öre. Germunds tillgångar var: åker till 3 tunnor, svedjeland till 1 tunna, oxar-2, kor-5, kviga-1, ungnöt-2, får-8, lamm-3, ungsvin-2. Skatten blev 1 dlr 26½ öre. Per Larssons tillgångar var: åker till 5 tunnor, svedjeland till 3 skäppor, häst-1, föl-1, sto-1, oxar-2, kor-11 (!!), kviga-1, ungnöt-1, stutar-4, får-8, lamm-8, ungsvin-3. Hans skatt blev 3 dlr 25½ öre, ett av de högsta beloppen i Madesjö. Per Larsson var förmögen!

Den ovannämnde Nils står för tionden 1622 tillsammans med Peder dvs Per Eriksson och Per Larsson, men i 1625 års fogderäkenskaper står den gamla trion Per Eriksson, Per Trulsson och Per Larsson som brukare av de tre hemmanen. Två år senare har Per Eriksson ersatts av en Germund. Sannolikt är Per Eriksson nu död efter att ha brukat sitt hemman sedan 1580. Denne Germund fanns ju redan 1620 och har tydligen bott i Skedebäckshult och brukat en del därav utan att ha officiellt tagits med i de kamerala handlingarna. Från och med 1657 är han officiellt krono-bonde och han står nu i motsats till 1620 för Per Erikssons hemman, under det att han 1620 stod upptagen för det mellersta hemmanet. I 1628 års mantalslängd över boskapspenningen möter vi Germund, Truls Pedersson, säkerligen son till Per Trulsson, och Peder Larsson. Germunds tillgångar var: åker till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 2 skäppor, 1 häst, 1 oxe, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. Truls Pederssons tillgångar: åker till 5 tunnor, 2 hästar, 2 oxar, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 6 får, 6 lamm. Peder Larssons tillgångar: åker till 4 tunnor, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 2 kvigor, 6 får, 6 lamm. Det var för alla tre över genomsnittet.

Trots detta räknades Truls’ hemman endast för ett halvt 1629 och förklarades ”öde”, vilket innebar, att Truls detta år ej förmått leverera avraden till Kronan. Detta var dock endast tillfälligt under det svåra nödåret 1629. Truls satt kvar liksom Germund och Peder Larsson och brukade hemmanen ännu 1633. Då upptogs ånyo en boskaps-penning, grundad på böndernas deklarationer. Germunds tillgångar var nu: åker till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 1 tunna, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 3 kvigor, 4 får, 4 lamm. Truls tillgångar: åker till 2 tunnors utsäde, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor. Han led tydligen ännu av sviterna av 1629 års nödår. På det tredje hemmanet före-kommer Per Larsson och Per Persson. Den senare var nog son till Per Larsson. Per Perssons tillgångar: åker till ½ tunna, 1 oxe, 1 stut, 1 ko och 2 kvigor. Per Larssons tillgångar: åker till 4 tunnor, svedjeland till 1 tunna, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 8 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm. Fadern hade väl avstått en del till sonen men behållit större delen av hemmanet själv. Går man till mantalslängden för samma år möter man Germund, Truls, ”Britha, knekthustru” och Per Larsson. Det kan tolkas så, att Per Persson var knekt och gift med Britha, som var hemma och skötte hemmans-delen, under det att Per Persson gjorde tjänst som knekt. Två år senare, i 1635 års jordebok, har Per Persson och Brita försvunnit officiellt. Per Larsson stod för hemmanet, men ingenting hindrar dem att ha stannat kvar inofficiellt. 1639 dog emellertid Per Larsson sedan han brukat hemmanet från 1620. I testamente gavs 9 mark till Madesjö kyrka. Även Truls måste ha avlidit under 1630-talets sista år, ty när ny mantalslängd gjordes upp 1641 var endast Germund kvar av de tidigare brukarna, och han stod nu på andra plats.

Ordningen i mantalslängden var 1641: Knut, Germund och Olof. Knut måste ha tillträtt redan under 1630-talet, ty 1639 gav hans piga enligt kyrkoräkenskaperna 1 mark till kyrkan. Men vem var Knut? Var han Per Erikssons son? Tyvärr nämnes endast hans förnamn, varför vi svävar i ovisshet om Knuts antecedentia. Detsamma gäller Olof och f.ö. även Germund, trots att denne var en så ansedd man, att han 1644 finns med i kyrkans nämnd och i den egenskapen undertecknat med sitt bomärke 1644 års mantalslängd. Enligt denna brukades ett hemman av ovannämnde Knut, som var gift och hade en piga, samt Sven Persson, som var gift, men det förefaller, som om endast hustrun var hemma. Var Sven Persson soldat och son till Per Eriksson? Det skulle förklara hans frånvaro.

Hemman nr 2 enligt 1644 års ordning brukades av Germund, som också hade en piga till hjälp. Det tredje hemmanet brukades av Olof och hans hustru. Enligt 1649 års mantalslängd hade Sven Persson övertagit hemman nr 1. Redan 1646, då han skänker en mark till kyrkan tycks detta ha varit fallet. Germund är fortfarande kvar på nr 2 i mantalslängden och Knut står nu som brukare av nr 3. Han är nu ensam, sannolikt har hustrun dött. 1650 skänkte Sven och Germund vardera 6 öre till präst-gårdens målning. Enligt 1655 års mantalslängd hade förändringar skett, i det att Knut nu försvunnit. Brukare av den första gården är nu Brodhe och Nils, av den andra Germund, som kallas åldring och har en dotter hemma, av den tredje Sven, som har en åldrig hustru och likaledes en dotter hemma. Med Svens hustru förhåller det sig så, att hon tidigare varit gift med Filke i Jonsryd [Folke?], som blev anklagad för stöld och rymde. Efter hans död gifte sig änkan med Sven Persson i Skedebäckshult. I 1660 års mantalslängd har Nils ersatts av en Truls, som nu jämte Brodhe brukar den första gården. Germund har efterträtts av sonen Erik Germundsson, som är gift och har både dräng och piga på hemmanet. Sven brukar fortfarande sitt hemman. Om hustrun står antecknat: ”blind och owettig”. Det sista ordet betyder väl snarast ”senil”.

Under 1660-talet kompletteras mantalslängdens uppgifter av kyrkoräkenskaperna. 1665 gav Maria, en piga hos Brodhe 1 mark till kyrkan och Brodhe gav i testamente efter sitt döda barn 2 mark. 1669 gav Erik i Skedebäckshult 2 mark och Måns lika-ledes 2 mark. 1670 gav Sven 1 mark till kyrkans målning. Enligt mantalslängden 1668 brukade Nils Månsson och Brodhe samma hemman, liksom Sven och hans son Olof. Den senare ingick äktenskap 1619. Erik Germundsson brukade det mellersta hemmanet och Måns Svensson och Per det tredje. Per var soldat och har försvunnit ur längden följande år. År 1670 inträffade 3 veckor före jul, att Erik Germundsson och Måns Svensson drabbades av vådeld. Vid marstinget 1671 anmälde de detta för häradsrätten. Elden hade drabbat deras lada ”med all den säd och hö, de där inbärgat hava, liksom ett litet stall där hos var tillbyggt”. De uppvisade intyg av läns-mannen Israel Olofsson i Ljusaberg och nämndemännen Erland i Börseryd och Per i Tjukehall. De fick tingsbevis om skadan.

Följande år anklagade Swen Persson en kvinna Margareta Mårtensdotter för att ha stulit 63 rdr specie. Hon tycks inte ha varit från Skedebäckshult. Hon infördes inför tingsrätten, där Swen och länsman Israel Olofsson ”misstänkte henne hafwa i plaggorna på sig någon djäfwulsskap, som gör henne förhärdad warför hon icke mera är blefwen bedin i Algutsboda socken, och i Åby socken än i dag kallad Tomboguden.” Alltså befalldes gewaldigern Stuker och länsman Israel denna Margareta ”granneligen ransaka och andra kläder påkläda, det hon godvilleligen efterlät, vilka strax med henne åter inför rätten inkommo och bekände sig med henne intet olovligt funnit.” Margareta nekade absolut till att ha stulit något. Hon ålades skaffa 12 kvinnor som kunde fria henne. Vid marstinget 1673 skulle hon haft dessa med sig men hon skyllde på att hon varit sjuk. Nu utfrågades hon ytterligare. Hon brukade på midsommaraftonen upptaga örter och koka dem tillsammans med myrstackar till en lut, som hon använde till att tvätta dem som var besvärade av ”torrvärk”. På hösttinget var hon åter närvarande. Hon hade, heter det i protokollet, dåligt rykte och ”nampnekunniger för wara klook.” Hon är väl den närmaste mot-svarigheten till de häxor, som i andra delar av landet just vid denna tid brändes på bål. Vid slutet av 1670-talet började födelselängder föras i Madesjö. Av dem framgår, att 1677 föddes Olofs son i Skedebäckshult och fick namnet Per, 1678 föddes Eriks son och fick namnet Ingemund och 1679 föddes Olofs son, som också fick namnet Per, vilket måste innebära, att den förre avlidit. Barnadödligheten var oerhörd under denna tid.

1682 gjordes en ny jordebok. Enligt denna brukades det första hemmanet av Nils Månsson, vars årliga avrad var 10 dlr 10 öre 21 1/5 penningar. Om det mellersta hemmanet heter det: ”½-parten öde, som Olof Swänsson begärer uptaga och effter laga attest d. 8 sept. 1680. Hafwer legat 4 åhr öde. Ställt i borgen för sig Daniel i Rafvelsbygd och Nils i Kulla. Niuter 2 års frihet. Skattar 1683.” Halva hemmanet hade alltså legat öde, dvs utan brukare i 4 års tid. Olof Svensson, som brukade den andra hälften, hade begärt att få övertaga den öde halvan mot frihet för denna under två år. Räntan för hela hemmanet var 10 dlr 9 öre och 9 1/5 penningar. Om det tredje hemmanet heter det på liknande sätt: ”½-parten legat 5 års tid öde, och nu städjar Hans Andersson hemmanet och ställer för sig i borgen Nils i Jäteryd och Pehr i Flemigeland. Niuter 2 års frihet. Till skatt 1683.” Här hade Erik Germundsson brukat halva hemmanet men vågade tydligen ej taga ansvaret för hela utan en Hans Andersson gjorde det mot två års skattefrihet. Hela hemmansräntan var 10 dlr 9 öre 91% penningar. Dessa notiser visar, att det varit dåliga tider i Skedebäckshult under 1670-talet, då Sverige låg i krig och det dessutom var missväxter.

I 1686 års jordebok möter vi en ny situation. Om det första hemmanet heter det: ”Behållet. Brodde Olufsson. 1 hemman. Räntar 10 dlr 12 öre 21 penningar.” Om det andra: ”Anno 1683 ½. Pehr Swensson. 1 hemman. Räntar 10 dlr 9 öre 9 penningar.” Om det tredje: ”Behållet. Erik Ingemundsson. 1 hemman. Räntar 10 dlr 9 öre 9 penningar.” Det är klart, att det funnits mycket folk i Skedebäckshult, som brukat delar av hemmanen utan att ha upptagits i de kamerala handlingarna, dvs jorde-böcker och mantalslängder. Man behöver därför ej bli överraskad, när man i nästa officiella handlingar finner flera brukare på varje hemman. De ha funnits där förut, men inofficiellt. Nu blir de officiella. Det kan vi konstatera i 1697 års kvarnkommis-sions protokoll. Där nämnes följande brukare. Hemman nr 1: Måns, Pehr och Israel. Hemman nr 2: Pehr, Nils och Börge i samma bäck. Hemman nr 3: Joen Månsson och Enkan. Har ock i samma bäck. Nu fanns totalt åtta brukare på de tre hemmanen.

I 1699 års jordebok har de tre hemmanen numrerats. De har fått numren 185, 186 och 187. På nr 185 fanns nu fyra brukare: Måns, Per, Börge och Swen. Var och en brukade ¼ hemman. På nr 186 nämnes Börge och Pehr. Här var den årliga avraden sänkt från 10 dlr 9 öre 9 penningar till 8 dlr 3 öre. På nr 187 satt som brukare Jöns Eriksson, Håkan, Måns och Joen. Var och en brukade ¼. Uppgifterna kan komplet-teras ur födelselängderna. 1692 föddes Pehr Swenssons son Olof, och Måns son Håkan. Enligt domboken 1700 dömdes Måns Broddesson i Skedebäckshult efter egen bekännelse att böta för en örfil samt 2 sparkar på Per Håkansson för vardera 3 mark samt för blodvite och en blånad på Per Håkanssons hustru för vardera 3 mark. Tillsammans blev det 15 mark. Först nu i början av 1700-talet möter vi benämningarna Västra, Mellan- och Östra Skedebäckshult. Av ett tingsprotokoll från 1712 får vi veta, att Måns Broddesson bodde i Västra Skedebäckshult och Jöns Eriksson i Mellan-Skedebäckshult. Sedan K. M:ts kungörelse 1701 om rätt för kronobönder att friköpa sina hemman till skatte-krono-hemman, kunde bönderna fritt sälja och köpa sina gårdar och dela dem mellan sina söner. Följaktligen ökade hemmansklyvningen. Ett exempel är just Skedebäckshult. I 1717 års mantalslängd är de tre hemmanen delade mellan 11 brukare. Västra Skedebäckshult är nu delat mellan Måns, Pär Henriksson, som tillträdde 1715, Pär Månsson, som tillträdde 1716 och Nils Månsson. Östra hemmanet var nu delat mellan Pär Eriksson, Måns Nilsson och Herman Pärsson. Mellanhemmanet var delat mellan Joen Börgesson, Olof Pärsson, Pär Pärsson och Pär Börgesson. 1712 hade en tragisk händelse inträffat, då Jöns Eriksson i Mellan-Skedebäckshult begick självmord. Han hittades död i en hage. Vid rannsakningen kom det fram, att han var nygift sedan ungefär 4 månader med Ingeborg Pärsdotter. Depression och sömnlöshet var orsaken till självmordet. Rätten resolverade, att självmordet skett i sinnesförvirring. Jöns Eriksson var svåger med Måns Göransson i Västra Skedebäckshult.

Vid tinget 1715 förekom tvisten mellan Måns Broddesson och Tore Håkansson å ena sidan och länsman Jonas Eriksson å den andra om ett område söder om Ljungbyån, kallat Knötshagen, som Jonas Eriksson ansåg tillhöra Flemmingeland. För denna tvist har jag redogjort i artikeln om Flemmingeland. Området kallas nu Knyttlet på den ekonomiska kartan och tillhör Västra Skedebäckshult. Några år senare, 1720, processade Jonas Erikssons brorson Jonas Larsson mot åborna i Västra Skede-bäckshult och N. Smedstorp om en bro över Ljungbyån, som Jonas Larsson menade borde underhållas av dessa åbor. De kunde påvisa, att denna bro tidigare använts av boskapen, men som denna numera ej fick beta söder om ån behövdes ej bron. Rätten gick med härpå.

När vi kommit fram till 1740 års husförhörslängd har antalet hemmansägare på de tre hemmanen ökats till tolv. I Västra Skedebäckshult bodde Carl Bengtsson, Sven Håkansson, Per Henriksson och Per Jonsson, i Östra Skedebäckshult Olof Nilsson, Per Persson, Per Börgesson och Jacob Persson, i Mellan-Skedebäckshult Per Eriksson, Jon Carlsson, Per Persson och Herman Persson. Var och en av dessa tolv brukade ett fjärdedels hemman. Under tiden mellan 1717 och 1740 togs 1726 den gamla tvisten om Knöteshagen upp på nytt, i det att Jonas Eriksson instämde Måns Broddesson, Per Henriksson, Per Månsson och Per Jonsson i Västra Skedebäcks-hult för att de ”emot före ingången förlikning skola söka återvinna Knöteshagen till V. Skedebäckshult från Flemmingeland”, som Jonas Eriksson nu ägde. Det blev uppskov. Denna tvist skulle pågå länge. Vi har redan nämnt, att den omtvistade marken till sist kom att tillhöra V. Skedebäckshult.

Ett stycke in på 1740-talet bodde klockaren Göran Simonsson i Västra Skedebäcks-hult. Sämjan mellan hans hustru Karin Börjesdotter och grannen Per Jonsson och dennes hustru som också hette Karin, var mindre god. Vid hösttinget 1745 tilltalade Per Jonsson klockaren Göran Simonsson och hans hustru Karin Börjesdotter ”för det de upphackat ängrenarna omkring deras åker samt på åtskilliga ställen sökt rubba märken på åkrarna; jämväll överfallit honom med hugg och slag samt skällsord så väl som emot dess hustru. I vilket mål Jöran Simonsson återstämt sin vederpart för obefogad stämningsmål.” Per Joensson lät höra vittnen. Deras vittnesmål belyser umgängesformerna i Skedebäckshult 1745. Nämndemannen Israel Ingemundsson i Knalltorp vittnade ”att ungefär 3 veckor före midsommaren bad Per Joensson i Skedebäckshult honom syna de slag som klockarens hustru Karin Börjesdotter givit honom, då han hade ett blodigt och djupt sår i huvudet och ett litet bredvid, en reva på näsan, en blånad på handen samt bägge händerna stodo i en blånad.” En annan gång synte vittnet ”huru vid klockarens åker, som är belägen i Per Joenssons äng, någon med hacka gått och hackat upp ängsrenarna mot åkern. Vem, vet vittnet intet.”

Ingegerd Gummesdotter från Skedebäckshult vittnade: ”att ungefär 14 eller 8 dagar före sistlidne midsommar, när vittnet var med klockaren och de flera att hjälpa till räta in töre i en tjärdal. Då vid det de skulle gå hem kom Per Joensson ur buskarna med yxan på axeln och frågade vad det voro, 18 tusende dj–r, han skulle hugga ihjäl dem. Klockarens hustru Karin Börjesdotter, bad honom bjuda till sådant hemma på sin kona, däruppå hon tog en stake och slog honom några slag, men huru många det vet vittnet intet, som blev rädd och gick sina färde, men det vet vittnet, att Per Joensson blev liggande efter dem till dess hans hustru med flera förde hem honom.” Det var tydligen en formidabel kvinna, klockarehustrun! Vittnet Ingrid Danielsdotter från Skedebäckshult vittnade: ”att förledne vår var vittnet i sitt fähus. Hörde hur klockare-Karin och Per Karin gnabbas, och kallade klockare-Karin Per Perssons Karin hora och tjuv; denna sade hon skulle det vara till dess Karin bevisar det. Klockare-Karin kallade åter Per Karin för tjuv, och Karin hon har intet stulit bönor som Klockare-Karin. Denna svarade: tro jag skulle fråga efter, om jag plockar hassellöv och strör på mitt golv för loppor skull.” Rätten uppsköt domslutet till nästa ting.

Vid samma ting avgjordes ett från vårtinget uppskjutet mål mellan å ena sidan klockaren Simonsson och hans söner klockaren Håkan Jöransson i Kristvalla och Carl Knipa i Harstenslycke och andra sidan Sven Håkansson i V. Skedebäckshult ”hänseende emot varandra utgjutna oqväden; och hade Sven Håkansson till detta ting instämt sina vederparter samt Jöran Simonssons hustru Karin Börgesdotter och dotter Cathrina Jöransdotter för det de överfallit honom med hugg och slag samt skällsord m.m.” Här slutade tvisten med förlikning parterna emellan, vilken stadfästes av tingsrätten. Men det var oroligt i Västra Skedebäckshult vid mitten av 1740-talet och klockarehustrun var inte god att tagas med!!

Västra Skedebäckshult efter 1740

Som tidigare visats upptogs i 1740 års vallängd följande fyra hemmansägare i Västra Skedebäckshult: Carl Bengtsson, Sven Håkansson, Per Henriksson och Per Jonsson. Var och en brukade ¼ mtl. Den tidigare omnämnde klockaren Göran Simonsson blev aldrig mantalsskriven på hemmanet och flyttade snart därifrån. I husförhörslängden för åren 1749-1754 är hemmansägarna uppförda i följande ordning: Sven Håkansson, 46 år, med hustru Kjerstin Hemmingsdotter, Per Henriksson, 62 år, med hustru Karin, 30 år, Per Jonsson, 56 år, med hustru Karin, 30 år, och Olof Månsson, 40 år, med hustru Britha, 30 år. Alla fyra kvarstod i husförhörslängden, som börjar 1755 och går till 1788. Sven Håkansson och Kjerstin Hemmingsdotter uppges där hava 6 barn, Sven, som kallas avskedad soldat och uppges vara född 1741, Per, född 1744, Jonas 1754, Lena 1757, Peter 1760 och Nils 1762. Per Henriksson och hans hustru Karin Olofsdotter uppges också ha 6 barn: Kierstin, f. 1752, Maja 1745, Ingrid 1748, Botil 1755, Hindric 1760 och Maria 1760.
Olof Månsson och hans hustru Britha hade 5 barn: Jon var född 1751, Peter 1752, Nils 1755, Elin 1759 och Stina 1764. Per Jonsson var nu omgift med Karin Ingemars-dotter. Det fanns 6 barn i familjen: Elin född före 1728, Christopher, f. 1729, Israel 1735, Jon 1746, Kjerstin 1753 och Olof 1760. De tre sista barnen var väl från andra giftet. På gården bodde änkan Elin Månsdotter och flera inhyses.

Under senare delen av perioden avstod Olof Månsson sin gård till sonen Jon Olofsson, som 1771 ingick äktenskap med Kjerstin Persdotter, f. 1735. De fick 3 barn: Peter 1773, Sven 1775 och Lena 1778. Per Jonsson överlät sin gård till sonen Jon Persson, f. 1746, som var gift med Kerstin Persdotter, f. 1745. Den fjärde gården innehades av Sven Svensson, f. 1738 och gift med Segrid Andersdotter. De fick 5 barn: Jonas föddes 1770, Peter 1772, Olof 1775, Brita Stina och Johan utan angivet födelseår. Om familjen står antecknat: ”bor i Olsbo”.

Under 1700-talets sista årtionden, som registrerats i husförhörslängden 1782-1801, kom nya hemmansägare till Västra Skedebäckshult. Jonas Axelsson var född 1748. Han ingick 1774 äktenskap med Ingrid Persdotter, f. 1748 och dotter till Per Henriksson och Karin Olofsdotter. Tydligen övertog han Per Henrikssons gård. Han fick 3 döttrar: Maria föddes 1775, Karin 1783 och Elin 1786. Elin blev så småningom gift i Transtorp. Jon Olofsson och Kerstin Persdotter fick 2 söner: Peter föddes 1773 och Sven 1775. En gård innehades nu av Måns Andersson och Ingrid Ericsdotter, barnlösa, och den fjärde av Lars Nilsson, f. 1766 och gift med Katarina Persdotter. De fick 2 barn: Maria 1791 och Peter 1793. Flera inhyses bodde på ägorna. Båtsman var Zacris Hultgren, f. 1780.

Under perioden 1801-1815 tog Jonas Axelsson och Jonas Olofsson undantag. Måns Andersson och Ingrid Ericsdotter var fortfarande barnlösa. Jonas Axelssons dotter Karin Jonsdotter gifte sig med Peter Nilsson, f. 1779, som därefter övertog gården. De fick 3 barn: Ingrid Lena 1807, Stina 1810 och Johanna 1813. En hemmansdel innehades en tid av Sven Jonsson, född 1775 och son till Jon Olofsson och Kerstin Persdotter. Han var gift med Maria Pehrsdotter, f. 1780. De fick 2 barn: Caisa Lena 1810 och Peter 1812. En hemmansdel innehades en tid av Petter Jonsson, f. 1777, och Lena Johansdotter, f. 1778 och dotter till Jon Olofsson och Kerstin Persdotter. Israel Axelsson, f. 1787, gifte sig 1805 med Ingrid Petersdotter, f. 1792. De fick 1817 dottern Lena Stina. En gård ägdes av Jonas Persson, f. 1776, och Stina Pehrsdotter, f. 1771. De hade tre barn, men familjen bodde i Jonsryd.

Under perioden 1815-1821 fick Peter Nilsson och Karin Jonsdotter ytterligare 2 barn: Lena Maja 1815 och Jonas Peter 1821. Undantagsmannen Sven Axelsson avled 1820 och lämnade efter sig änkan Ingrid Persdotter. Undantagsparet Jon Olofsson och Kjerstin Persdotter flyttade bort. Som redan nämnts fick Israel Axelsson och Ingrid Petersdotter 1817 dottern Lena Stina. Ny hemmansägare var Carl Gustafsson, f. 1799 och gift med Brita Stina Månsdotter, f. 1797. De fick 1821 sonen Samuel Magnus. Brukaren Jonas Svensson, f. 1770, flyttade efter någon tid till Norra Persmåla. På ägorna var undantagsänkan Stina Jacobsdotter skriven, men hon bodde i Desemåla. Båtsman med numret 185 var Olof Hultgren, f. 1792 och gift med Sara Lisa Jonsdotter, f. 1798. Han köpte torp i Göttorp och överfördes dit.

Under 1820- och 1830-talen skedde flera förändringar i ägandeförhållandena i Västra Skedebäckshult. På Sven Axelssons ¼ mtl hade hans änka Ingrid Petersdotter undantag. Gården innehades först av Johannes Nilsson, född 1815 som emellertid avled 1838. Hans änka Lena Stina Israelsdotter, f. 1817, och sonen Peter, f. 1836, sålde gården till en Johannes Larsson, som dock behöll den endast en kort tid. Den övergick därefter till Jonas Peter Smedberg, f. 1813, som gifte sig med änkan Lena Stina Israelsdotter och övertog gården.

Peter Nilsson på ½ mtl avled 1832. Änkan Maria Jonsdotter tog undantag. Det fanns 5 barn: Stina, f. 1810, Magnus 1815, Maria 1818, Jonas Peter 1821 och Gustaf, f. 1821. Gården övergick först till Johannes Eriksson, f. 1813, och hans hustru Lena Maja Petersdotter, f. 1815 och dotter till Peter Nilsson och därefter till Anders Persson från Kristvalla, som ännu var ogift. ¼ mtl innehades nu av Joseph Petersson, f. 1803 och Stina Petersdotter, f. 1810 och dotter till Peter Nilsson. De fick 3 barn: Jonas Peter 1834, Helena 1836 och Johanna 1841. Det blev flera på 1840-talet! På nästa ¼ mtl växlade ägarna. Först var Jonas Petersson ägare av gården. Han var född 1791 och gift med Lena Håkansdotter, f. 1794. De fick fram till 1830 5 barn men flyttade sedan. Näste var brukaren Peter Eriksson, f. 1786 och Stina Jonsdotter, f. 1787. De hade 4 barn, när de flyttade. Efterträdare blev 1837 Frans Johansson, f. 1814 och hans hustru Stina Lisa Petersdotter, f. 1816. De fick 1838 dottern Lovisa. Den sista gården på ¼ mtl innehades av Anders Danielsson, f. 1811 och h.h. Johanna Svensdotter, f. 1820. De fick 1840 sonen Jonas August. Båtsman var Olof Hultgren, som var gift med Johanna Svensdotter och hade 3 barn.

På 1840-talet bodde 29 personer i Västra Skedebäckshult, 12 män och 17 kvinnor. På ¼ mtl avled Jonas Peter Smedberg 1844 och efterlämnade änkan Lena Stina Israelsdotter och 3 barn: styvsonen Peter Johansson och de egna barnen Clara Sophia Jonasdotter Smedberg och Jonas Peter Smedberg, födda 1841 och 1843. Ny innehavare av gården blev Johannes Larsson, f. 1815, och hans hustru Eva Stina Carlsdotter från Kråksmåla, f. 1816. De hade en son, Carl Johan, född 1844. De flyttade till Sigislaryd 1846 och efterträddes av Sven Petersson, född i St. Agebo 1812 och gift med Ingrid Lena Nilsdotter från Kroksjö, född 1820. De kom från Hökahult och hade med sig 2 barn: Mathilda, född i Hökahult 1843, och Emma Augusta, född där 1845.

På nästa gård på ¼ mtl flyttade Joseph Petersson och Stina Petersdotter med sina 5 barn 1851 till Sigislaryd. Han efterträddes av brukaren Peter Petersson, född 1806 i Hofmantorp, och hans hustru Stina Svensdotter, född 1808 i Madesjö. De kom från Algutsboda 1851 och hade då 4 barn: Johan August, född i Madesjö 1835, Carl Fredrik, född där 1837, Christina Sophia, född i Kristvalla 1840, Pehr Otto, född där 1843. I Madesjö föddes 1848 dottern Emma Schali (!). På nästa ¼ mtl satt undan-tagsänkan Cajsa Lena Petersdotter med sonen Nicolaus Andersson, f. 1823 och dottern Lovisa, f. 1832. Gården ägdes nu av Anders Pehrsson från Kristvalla, född 1818. Han var gift med Stina Danielsdotter, f. 1816, som var från Toratorp. De fick 1845 sonen Johan Peter och 1848 dottern Emma Mathilda. Stinas broder Anders Danielsson från Toratorp och hans hustru Johanna Svensdotter från Östra Bondetorp brukade ¼ mtl. De fick på 1840-talet 4 barn: Jonas August 1840, Emma Gustafva 1843, Ebba Mathilda 1847 och Carl Johan 1850. Familjen flyttade 1851 till Norra Bondetorp och efterträddes av Johan Ulrik Danielsson från Brixslät, född 1819 och gift med Cajsa Lena Nilsdotter, f. 1812. De fick 3 barn: Carl August 1845, Jonas Peter 1848 och Emma Christina 1851. På ägorna bodde två undantagsänkor: Ingrid Petersdotter, född i Brixslät 1798 och änka efter Sven Axelsson, och Carin Jonsdotter, f. här 1783 och änka efter Peter Nilsson. Båtsman nr 185 var sedan 1846 Sven Olofsson Hultgren från Ramkvilla, född 1824. Han kom närmast från N. Smedstorp. Inhyses var förre bonden Johannes Eriksson, f. i Månsamåla 1813 och gift med Lena Maja Petersdotter, född här 1815.

Under 1850-talet inflyttade 1858 från Norra Smedstorp till ½ mtl Jonas Peter Petersson, som var född i Västra Skedebäckshult 1821 och son till Peter Nilsson. Han var gift med Ingrid Lena Johansdotter från Ljungby, f. 1821. De fick 7 barn: Peter var född 1844, i Ljungby, Mathilda Christina 184? i Norra Rismåla, Wendla Sophia 1848 i Flemmingelandsmåla, Carl Johan 1851, Emma Gustava 1853, Johanna Carolina 1855 och Johan August 1857, samtliga i N. Smedstorp. På ¼ mtl satt fortfarande sedan 1846 Sven Petersson och Ingrid Lena Nilsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 4 barn: Wendla Gustafva 1851, Carl Johan 1854, Nils Peter 1857 och Jonas 1860. På nästa ¼ mtl flyttade Anders Pehrsson och Stina Daniels-dotter till Spaksmåla och deras efterträdare Johan Ulrik Danielsson och Cajsa Lena Petersdotter 1856 till Mortorps by. I stället kom Adolf Petersson från Brixslät, f. 1817 och hans hustru Charlotta Sandberg, f. i Orrefors 1817. De kom från Flemmingeland. De hade och fick tillsammans 6 barn: Christina, född 1844, Emma Maria, född 1846, Johanna Carolina, född 1848, Helena, f. 1851, samtliga i Flerohopp, Thea Carolina, född 1856 i Flemmingeland, och Ida Charlotta, f. 1859 i Västra Skedebäckshult. Peter Petersson och Stina Svensdotter, som kom hit från Algutsboda 1851, flyttade redan 1852 till Maltebo i Kristvalla. Från Appleryd kom 1852 Johan Gustafsson, född i Ljungby 1820, och hans hustru Britta Johansdotter, som var född 1822 i Kristvalla. De medförde 3 barn: Wendla Gustava, f. 1845, Carl August, f. 1847 och Mathilda Christina, f. 1849, samtliga i Appleryd, och fick här ytterligare 2: Emelie, f. 1854, och Clara Augusta, f. 1856. År 1852 anmäldes, enligt anteckning i husförhörslängden, att Jonas Svensson sålt ¼ mtl till Johan Gustafsson och ¼ mtl till arrendatorn Jonas Peter Petersson i Norra Smedstorp. Han var sedan dess undantagsman. Han hade kommit till Västra Skedebäckshult från Månsamåla 1851. Båtsman var från 1856 Carl Johansson Hultgren från Norra Smedstorp. Många inhyses och backstusittare bodde på ägorna.

På 1860-talet fortsatte Sven Petersson och Adolph Petersson att bruka sina hemmansdelar. Jonas Peter Petersson avstod 1870 halva sin gård till äldste sonen Peter Jonasson, som samma år gifte sig med Ida Mathilda Petersdotter från Brånahult, f. 1846. De brukade ¼ mtl och fadern ¼ mtl. Inhyses var mellan åren 1867 och 1869 Carl Peter Johansson, f. 1833, och hans hustru Lena Stina Svensdotter, f. 1835, med sina 4 barn. Familjen flyttade in 1867 från Norra Smedstorp men flyttade redan 1869 till Flögstorp. Undantagsmannen och änklingen Jonas Svensson, född 1795, avled 1869, undantagsänkan Ingrid Petersdotter, som var född 1798, avled 1868. Båtsman var fortfarande Carl Johansson Hultgren. Han var gift och hade 5 barn. Backstugumannen Johan Magnus Johansson flyttade 1869 med hustru och 6 barn till Hanemåla. Inhyses utfattige Nicolaus Jonsson flyttade 1869 till Nybro.

Vi går fram till 1870-talet. Sven Petersson brukade fortfarande sin gård. Adolph Petersson tog däremot 1877 undantag av Karl Algot Erlandsson från Älghult, som detta år gifte sig med dottern Emma Maria Adolphsdotter och tillträdde gården. På ägorna var lärarinnan Ida Charlotta Petersson skriven. Hon var född 1851. Jonas Peter Peterssons hustru Ingrid Lena Johansdotter avled 1872. Dottern Mathilda Christina blev följande år gift till S:t Sigfrid. Samma år gifte sig sonen Carl Johan Jonasson med Ida Mathilda Petersdotter, f. 1854, och övertog gården. Hon avled emellertid redan 1874 och samma år flyttade Jonas Peter Petersson till Södra Bondetorp. Sonen Carl Johan Jonasson gifte 1876 om sig med Emilia Sofia Erlandsdotter från Älghult, f. 1856. De fick 1878 dottern Lydia Augusta Therese. Han flyttade samma år till Brixslät. Peter Jonasson och Ida Mathilda Petersdotter, f. 1846 och ej att förväxla med Carl Johan Jonassons första hustru, fick till 1880 fem barn: Amanda Helena 1871, Carl Jonas 1873, Hulda Emilia 1874, Pehr August 1876 och Johan 1880. Från Norra Rismåla inflyttade 1878 Johan Alfred Carlsson, f. 1852 och gift 1878 med Clara Mathilda Carlsdotter, f. 1857, från Östra Rismåla. De fick på 1870-talet två barn: Carl Albert Emanuel 1879 och Oskar Sigfrid 1880. Båtsman var Carl Johansson Hultgren, gift med Catharina Petersdotter från Nottebäck, född 1833. De hade fem barn. Arbetskarlen Carl Johan Petersson var född 1840 i Älghult och gift med Anna Lena Petersdotter, f. 1836 i Nottebäck och tydligen en syster till ovannämnda. År 1879 inflyttade arbetaren Jonas August Håkansson, som 1880 gifte sig med Emma Johansdotter. Flera inhyses bodde längre eller kortare tid på ägorna. Nämnas kan backstuänkan Lena Stina Israels-dotter Smedberg, änka efter Jonas Peter Smedberg.

Under 1880-talet avled Sven Petersson 1888. Han efterlämnade änkan Ingrid Lena Nilsdotter och 4 barn: Karl Johan, född 1854, som tagit ut flyttningsbetyg till Stockholm 1882, Jonas, f. 1860, Mathilda, f. 1843 och Wendla Gustafva, född 1851, som 1883 flyttat till Agebo. Dessutom fanns det två fosterbarn från Stockholm. Sven Petersson hade ägt ¼ mtl. Nästa ¼ mtl ägdes fortfarande av Karl Algot Erlandsson och Emma Maria Adolfsdotter. De hade inga barn men tog 1886 som fosterson Johan Alfred Elgquist, f. 1876. Den tredje gården på ¼ mtl ägdes alltjämt av Peter Jonsson, f. 1844 i Ljungby, och hans hustru Ida Mathilda Petersdotter, f. 1846. Äldsta dottern Amanda Helena, f. 1871, emigrerade 1889 till USA. Det fanns 7 barn kvar i hemmet! Karl Jonas var född 1873, Hulda Emilia Augusta 1874, Pehr August Emrik 1878, Johan Albert 1880, Otto Teodor 1883, Enoch Anders Gustaf 1885 och Sven Hjalmar 1889. Den sista gården på ¼ mtl ägdes fortfarande av Johan Alfred Karlsson, f. 1852, och hans hustru Klara Mathilda Karlsdotter, f. 1857. De fick 6 barn: Karl Albert Emanuel 1879, Oskar Sigfrid 1880, Ester Signe Matilda 1882, Hulda Editta Ingeborg 1884, Alfred Enok Gideon 1887 och Josef Edmund 1889. Pigan på gården Gustafva Johansdotter, f. 1864, emigrerade 1882 till USA. Undantagsman på hemmanet var Adolf Petersson med sin hustru Charlotta Sandberg och deras dotterbarn Anna Dorotea Andersson, som var född 1880 i Voxtorp och kom till morföräldrarna 1883. Lärarinnan Ida Charlotta Petersson, f. 1859, flyttade 1884 bort från V. Skedebäckshult. Det fanns 2 arbetarefamiljer. Jonas August Håkansson var gift med Emma Johansdotter. Det fanns 4 barn i familjen. Karl Johan Johansson Elgquist var från Älghult. Han var gift med Stina Petersdotter från Torsås och hade 4 barn.

Under åren 1891-1896 ägdes ¼ mtl av Sven Peterssons sterbhus, ¼ mtl av Carl Algot Erlandsson och Emma Maria Adolfsdotter. Deras fosterson Johan Alfred Elgquist flyttade 1893 till Kungsholmens församling i Stockholm. På nästa ¼ mtl emigrerade 1893 Peter Jonssons äldste son Carl Johan, f. 1873, till USA och dottern Hulda Emilia Augusta, f. 1874, flyttade 1895 till Kungsholmens församling. Till de kvarvarande 5 barnen kom 1893 ett fosterbarn Augusta Josefina Johansdotter från S:t Sigfrid, f. 1887. Johan Alfred Carlsson brukade alltjämt sina ¼ mtl. Han fick 1891 sonen John Johan Hjalmar och 1893 sonen Frans Erik Martin. Tillsammans fanns det 8 barn i hemmet. Adolf Petersson och Charlotta Sandberg bodde kvar som undantagsfolk. Avskedade båtsmannen Carl Hultgren med hustru Katarina Petersdotter bodde kvar på ägorna. De hade 3 barn. Äldste sonen var skräddare och kallade sig Gustaf Nyqvist. Han var född 1871. Arbetaren Jonas August Håkansson avled 1894. Han efterlämnade hustrun Emma Johansdotter och 2 barn.
Mellan-Skedebäckshult

Som tidigare nämnts var Mellan-Skedebäckshult 1740 delat mellan 4 hemmans-ägare: Olof Nilsson, Per Persson, Per Börgesson och Jacob Persson. I husförhörs-längden 1755-1788 upptages i början av perioden Per Persson, född 1699. Han tycks nu vara änkling men har 3 barn: Brita, född 1726, Nils 1739 och Kierstin 1742. Han efterträddes av Henric Gabriel Löfgren, född 1760 och gift med Ingrid Måns-dotter, f. 1759. De fick 5 barn: Catharina, f. 1785, Lovisa 1787, Carl Gustaf 1789, Brita Juliana 1790 och Anders Magnus 1798. Löfgren var 1791-1799 ålderman i Madesjö. En andra hemmansdel innehades av Jacob Persson. Han var född 1724 och gift med Karin Bengtsdotter, f. 1731. De fick 5 barn: Olof 1742, Per 1752, Jonas 1754, Kierstin 1758 och Peter 1766. Per Hermansson var son till Herman Persson men flyttade tidigt till Persmåla. Han var kyrkovärd i Madesjö åren 1758-1783. Carl Olofsson innehade också i början av perioden en gård i Mellan-Skedebäckshult men är i husförhörslängden antecknad som ”borta”, vad det nu innebär. Han hade en son Olof. Bengt Nilsson var född 1730 och gift med Brita (utan efternamn). De fick 1760 sonen Peter. Nils Larsson (utan angivet födelseår) var gift med Kierstin Persdotter, f. 1742 och dotter till Per Persson och hans hustru Brita. De fick 7 barn: Lars 1766, Peter 1770, Stina 1774, Peter 1776, Maria 1779, Jonas och Nils u.å. Jon Persson var född 1736 och gift med Kierstin Persdotter. De fick 1763 sonen Axel, 1765 sonen Peter, 1776 tvillingarna Lena och Peter. Per Olsson var född 1749 och gift med Maria Petersdotter, f. 1752. De fick 5 barn: Brita 1772, Johannes 1775, Stina 1776, Jonas 1781 och Lena 1785. Olof Sacrisson var född 1740 och gift med Caisa Månsdotter, f. 1738. De flyttade snart bort. Båtsman var Jacob Hultberg, f. 1736 och gift med Stina Jonsdotter, f. 1740. De fick 1763 dottern Ingrid. Redan nu bodde flera inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

Under perioden 1782-1801 flyttade Henric Gabriel Löfgren bort. Undantagsmannen Jon Carlsson, f. 1736 och 1762 gift med Kierstin Persdotter, f. 1742 och dotter till Per Persson, avled 1802. De hade 3 barn: Axel, Lena, gift i Kristvalla, och Peter, f. 1776. Den senare övertog gården. Han gifte sig 1798 med Annika Nilsdotter, f. 1778. De fick 1800 sonen Jonas. Olof Sacrisson och hans hustru flyttade under perioden bort från M. Skedebäckshult. Nils Larsson däremot brukade alltjämt sin gård. Peter Jonsson var född 1776 och sedan 1798 gift med Annika Nilsdotter som ovan sagts. Håkan Hemmingsson var född 1758 i Lenhofda och gift med Elin Persdotter, f. 1761. De hade 5 barn: Ingrid, f. 1782, Peter 1786, Sara 1790, Lena 1794 och Johannes 1800. På ägorna bodde änkan Catharina Gummesdotter, f. 1732, och båtsmannen Jonas Jacobsson Hultberg samt volontären Nils Gustafsson, f. 1766 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1779. Sonen Jonas föddes 1801. En båtsman Jonas Höjer bodde vid Börseryd.

Vi går fram i tiden till perioden 1801-1815. Nils Larsson har nu undantag av sonen Jonas Nilsson, som 1803 gifte sig med Maria Persdotter, som var född 1770. De fick 4 barn: Johannes 1804, Caisa Lena 1807, Anna Stina 1809 och Regina 1810. Håkan Hemmingsson avled 1809 och efterlämnade undantagsänkan Elin Persdotter och fyra barn. Peter Jonsson och Annika Nilsdotter fick tillsammans 6 barn: Jonas föddes 1800, Axel 1803, Gustaf 1805, Lovisa 1808, Ingrid Lena 1810 och Stina Caisa 1813. Daniel Olsson var född 1782 och gift med Sara Lisa Axelsdotter, f. 1789. De fick 3 barn: Olaus 1810, Axel 1812 och Gustaf 1814. Båtsman var fortfarande Jonas Hultberg, gift med Maria Carlsdotter.

Under perioden 1815-1821 flyttade Peter Jonsson med hustru och 7 barn bort från M. Skedebäckshult. Efterträdare blev Peter Olsson, f. 1784, och hans hustru Brita Stina Andersdotter, f. 1796. De fick 1817 sonen Jonas. En gård innehades nu av Jonas Andersson, som var född 1795 och gift med Lena Petersdotter, f. 1796. De fick 1820 sonen Andreas. Peter Ericsson var född 1786 och hans hustru Stina Jonsdotter 1787. De fick 1816 dottern Cajsa Lena och 1819 sonen Gustaf. Daniel Olsson och Sara Lisa Axelsdotter fick 1820 sitt tredje barn, sonen Johan Peter. Jonas Nilsson och Maria Persdotter bodde nu i Lilla Gangsmad. I stället hade kommit Peter Håkansson, f. 1792. Han var från 1819 änkling. Nils Larsson, som var undantags-man, avled under perioden men änkan Kjerstin Persdotter bodde kvar på ägorna. Båtsmannen Peter Hultberg, f. 1792, bodde i Långåker men Jonas Hultberg, f. 1802, bodde på ägorna.

Under de två årtiondena 1821-1840 avstod Peter Ericsson sin gård till David Johansson, f. 1811 i Lenhofda och 1833 gift med Stina Johansdotter från Hälleberga, f. 1817. De fick 1838 sonen Gustaf och 1841 sonen Jonas. Jonas Petersson, f. 1771 brukade en tid en gård men avled 1833 och efterlämnade änkan Lena Håkansdotter, f. 1794, och 5 barn. Gården övergick till Peter Andersson och efter några år till Jonas Johansson, f. 1797 och gift med Stina Petersdotter, f. 1796. De fick sammanlagt 5 barn: Stina Lisa var född 1829 och Johannes 1832, Johan 1835, Gustava 1838 och August 1840. En gård ägdes nu av Carl Carlsson, f. 1794, och hans hustru Anna Gustava Eriksdotter, f. 1803. De fick 3 barn: Johan 1829, Johanna 1834 och Emma 1837. Den fjärde gården ägdes av Gustaf Johansson från Lenhofda, f. 1805 och gift med Anna Lisa Johansdotter från Åsheda, f. 1812. De fick också 5 barn: Lena Stina 1830, Johan 1832, Lovisa 1835, Wendla 1839 och Gustava 1842.

Torpbebyggelsen tog nu fart i M. Skedebäckshult. Fyra torpare fanns under perioden. Torparen och nybyggaren Jon Hemmingsson var född i Kråksmåla 1778 och gift med Lena Svensdotter, f. 1782. De hade fyra barn, när familjen 1835 flyttade till Bäckebo. Enligt en anteckning i kyrkboken skulle familjen 1839 bosätta sig i Ö. Skedebäcks-hult. Torparen Hemming Jonsson var född 1813 och gift med Lena Petersdotter, f. 1805. De fick 1835 sonen Gustaf. Torparen Carl Ljungman var född 1800 och hans hustru Brita Stina Jonsdotter 1808. De hade tre barn. Torparen Johannes Fredriksson var från Hälleberga och född 1801. Han kom till M. Skedebäckshult 1834. Han var gift och hade en dotter.

På 1840-talet bodde enligt husförhörslängden 33 personer i M. Skedebäckshult, 15 män och 18 kvinnor. Ifråga om ägarförhållandena skedde ingen förändring. David Johansson, Carl Carlsson, Jonas Johansson och Gustaf Johansson brukade de fyra gårdarna. Carl Carlssons hustru Anna Gustafva Eriksdotter avled 1846 och Jonas Johanssons hustru Stina Petersdotter 1844, varpå han 1845 gifte om sig med Lena Andersdotter från Älghult, f. 1802. Hon medförde 3 barn från ett tidigare äktenskap. David Johansson fick på 1840-talet ytterligare två barn: Johan August 1845 och Lena Maria 1849. Torparen Carl Ljungman flyttade på 1840-talet till Lindås. Torparen Gustaf Olofsson från Flyebo kom till M. Skedebäckshult 1849 men flyttade till Östra Skedebäckshult 1851. Nybyggaren Magnus Pehrsson var född i Östra Resebo 1824 och flyttade 1847 tillbaka dit med hustru och två barn.

På 1850-talet dog David Johanssons hustru Stina Johansdotter 1854, varpå han gifte om sig med Susanna Petersdotter från Kråksmåla, f. 1806. Gustaf Johansson och Anna Lisa Johansdotter tog 1860 undantag av sonen Johan Gustafsson. Systern Wendla var piga hos brodern. Carl Carlsson tog 1853 undantag av sin son Johan Carlsson, f. 1829, och avled 1858. Sonen gifte sig 1853 med Anna Lovisa Jonsdotter från Älghult, f. 1830. De fick 4 barn på 1850-talet: Ida Gustafva 1854, Carl Jonas 1855, August 1857 och Emilia Amanda 1859. Jonas Johanssons hustru Lena Andersdotter avled 1858 i Älghult och blev där begraven. Det fanns nu två torpare i M. Skedebäckshult. Magnus Petersson var född i Östra Resebo 1824 och gift med Charlotta Jonsdotter från Ebbehult, f. 1825. De fick 5 barn. Joseph Petersson var född 1803. Han flyttade till M. Skedebäckshult från Sigislaryd 1854. Han var gift med Stina Petersdotter, f. 1810 och hade även han fem barn. Många inhyses och back-stugusittare bodde på ägorna.

På 1860-talet skedde den förändringen, att Jonas Johansson, som var änkling sedan 1858 avled 1869. Gården ägdes gemensamt av de fem barnen. I övrigt hände det, att Johan Gustafsson 1864 gifte sig med Emma Mathilda Carlsdotter, född 1843 i N. Svalehult. De fick 2 barn: Emelie Amanda 1865 och Carl Gustaf 1867. Johan Carlsson fick på 1860-talet ytterligare 3 barn: Frans Elof 1862, Mathilda 1864 och Nanny Sofia 1869. Gustaf Johansson levde nu som undantagsman tillsammans med hustrun Anna Lisa Johansdotter och 2 döttrar: Lovisa född 1835 och Gustafva född 1842. År 1867 flyttade två dotterdöttrar från Kristvalla till morföräldrarna: Anna Lovisa och Clara Gustafva Johansdöttrar. De var födda 1859 och 1864. Det fanns nu en torpare och en nybyggare på ägorna. Torparen var Joseph Petersson, varom redan tidigare är talat. Nybyggaren hette Gustaf Johansson och kom 1868 från Östra Skedebäckshult. Han avled redan 1870. År 1861 startade Johan Peter Jonsson lanthandel. Han ägde dessutom 1/40 mtl i N. Bondetorp och arrenderade ut sin lant-handel till Pehr Adolph Olausson från Göljemåla. Det skedde 1869. Han var son till Olaus Axelsson på vars ägor Nybro anlades. Han var gift med Ida Mathilda Svens-dotter från Gummemåla, f. 1846. De fick 2 barn: Gotthard Theodor föddes 1867 i Nybro, Johan Rickard föddes 1869. På ägorna bodde också mjölnareänkan Gustafva Gustafsdotter, som flyttade till Flerohopp 1869. Hon var änka efter mjölnaren Israel Petersson och hade sonen Per Gustaf Israelsson, f. 1867. Båtsmannen Peter Magnus Olsson Hultberg avled 1868 och lämnade änka och 3 barn efter sig.

Under 1870-talet avstod David Johansson sin gård till dottern Lena Maria Davids-dotter och hennes man Gustaf Andersson, f. 1840 och gift 1873. De flyttade emellertid samma år till Jonsryd, varifrån Gustaf Andersson härstammade. I stället övertogs gården av sonen Johan August Davidsson, f. 1845, som tidigare bott i Kristvalla. Han var gift med Amanda Sofia Johansdotter från Ryssby, f. 1850, och medförde från Kristvalla två barn: Helena Kristina, f. 1870 och Pehr August, f. 1873. I M. Skedebäckshult föddes ytterligare 3 barn på 1870-talet: Mathilda Sofia 1875, Johan Alfred 1877 och Lydia Annette 1879. David Johansson emigrerade 1880 med hustru och fosterdottern Hilda Christina Gustafsdotter till USA, säkerligen till sonen Johannes, som emigrerat till USA redan 1872.

Johan Gustafsson och Emma Mathilda Carlsdotter fick på 1870-talet ytterligare 4 barn: Johan Victor 1871, Jonas Albin 1873, Axel Linus 1876 och Fredrik Hjalmar 1878. Av Johan Carlssons och Anna Lovisa Jonsdotters 7 barn flyttade äldsta dottern Ida Gustafva 1876 till Riddaretorp, äldste sonen Carl Jonas emigrerade 1879 till USA och näst äldste sonen August blev torpare och gifte sig 1879 med Amanda Lovisa Isaksdotter, f. 1855. De fick 1880 dottern Gunhild Sigrid Ingeborg. Den fjärde gården ägdes av Jonas Johanssons barn en tid, tills sonen August Jonsson övertog den. Han var en tid ogift. Gustaf Johansson levde med sin hustru och sina två dotter-döttrar som undantagsfolk. Det fanns nu 2 torpare på ägorna. Joseph Petersson hade en dotter Lovisa, som 1873 återvände hem från tjänst i Danmark. Hon med-förde en utom äktenskapet född son, som hette Carl. Följande år flyttade hon till Nybro. Jonas Jonsson gifte om sig 1874 med torpareänkan Wendla Gustafsdotter. Hon medförde två barn från sitt första äktenskap, han hade ett barn, gemensamt fick de två barn. För övrigt kan nämnas, att lanthandlaren Johan Peter Jonsson 1873 flyttade till Norra Bondetorp med hustru och 8 barn, att lanthandlaren Pehr Adolf Olausson flyttade till Nybro 1877 med hustru och 5 barn, och att efterträdaren som handlande hette Johan Johannesson, f. 1837 och 1877 gift med Anna Charlotta Nilsdotter, f. 1839. Deras dräng Otto Johansson, f. 1857, emigrerade 1878 till USA. Dit emigrerade också garvaregesällen Jonas Petersson Rutlander, f. 1845 i Madesjö men 1872 hitflyttad från Ljungby. Hans hustru Emilia Jonsdotter var född i S:t Sigfrid 1855. Hon och en son följde med till USA 1879. En ny garvare flyttade in 1880. Han hette Anders Elof Petersson, född 1842 i Madesjö och 1871 gift med Ida Johanna Nummelin, f. i Björneborg i Finland 1843. De hade tre barn. Utom de nu nämnda bodde flera arbetare, änkor och backstugusittare på ägorna.

Under 1880-talet inträffade flera förändringar i Mellan-Skedebäckshult. Johan August Davidsson emigrerade 1882 med hustru och 6 barn till USA. Hans gård på ¼ mtl köptes av Johan Peter August Erlandsson från Älghult, f. 1841 och sedan 1860 gift med Anna Charlotta Magnusdotter från Kråksmåla, f. 1843. Deras äldste son Johan Wilhelm, f. 1861, emigrerade samma år till USA. Han följdes 1887 av systern Tilda Charlotta och 1889 av brodern Carl Gotthard. Det fanns tre syskon kvar hemma i Sverige. På nästa ¼ mtl avled Johan Gustafsson 1886. Han hade då avstått hemmansdelen till Johannes August Jonsson, f. 1857. Denne tillträdde 1885. Två av Johan Gustafssons barn emigrerade till USA, nämligen sonen Karl Gustaf 1885 och dottern Emeli Amanda 1886. På nästa ¼ mtl tog Johan Karlsson undantag. På nästa ¼ mtl satt August Jonsson, f. 1840 och 1879 gift med Hilma Kristina Håkansdotter, f. 185?. De fick 1879 dottern Ester Sigrid Kristina. Undantagsmannen Gustaf Johansson avled 1887. Hans hustru Anna Lisa Johansdotter hade dött 1883. Den avsöndrade lägenheten Flemmingsfors brukades av smeden Carl August Johansson, f. 1863 och 1890 gift med Jenny Sofia Smedberg, f. 1871. Han emigrerade 1891 till USA. Hustrun Jenny Sofia Smedberg och dottern Sigrid Edit Helga lämnade han kvar i Sverige. De emigrerade först 1894. Torpare var August Johansson med hustru och fyra barn och Jonas Jonsson med hustru och 6 barn. Lanthandlanden Johan Johansson hade 1877 gift sig med Anna Charlotta Nilsdotter. De fick 7 barn. Garvaren och handlanden Anders Elof Petersson flyttade med hustru och 3 barn till Åby 1895. En skräddare Amandus Gottfrid Petersson som inflyttat från Karlskrona 1887 avled 1889. Flera arbetarefamiljer bodde på ägorna.

På 1890-talet lämnade Johan Peter August Erlandsson sina ¼ mtl och emigrerade till USA. Det skedde 1895. Han lämnade hustrun Anna Charlotta Magnusdotter och de två barnen Anton Ernst Fritiof och Hildur Maria i hemlandet. ¼ mtl ägdes en tid av Carl Magnus Lindell från Lenhofda, f. 1864 och 1890 gift med Amanda Jonsson, f. 1862 i Madesjö. De fick 3 barn: Erik Valdemar 1890, Helga Viktoria Erika 1892 och Syster Elsa Elisabet 1893. ¼ mtl ägdes av Johan Efraim Johansson, född 1861 i Lenhofda. Han kom från Älghult 1893 och övertog Lindells gård. Han var ogift men hade systern Hilda Karolina Johansson som hjälp på gården. På nästa ¼ mtl gifte sig 1895 Johannes August Jonsson med Hulda Charlotta Jonasdotter, f. 1872. Johan Carlsson och Anna Lovisa Jonsdotter tog undantag och överlät sina ¼ mtl på Carl Jonas Johansson, f. 1855, som 1891 återvände hem från USA. Han gifte sig följande år med Johanna Sofia Johannisdotter, f. 1868. August Jonsson på nästa gård fick 1892 sitt andra barn: Sven August Hildemar. I övrigt inträffade ej några större för-ändringar inom hemmanet under första hälften av 1890-talet.

Östra Skedebäckshult

Enligt 1740 års vallängd fanns följande hemmansägare i Östra Skedebäckshult: Olof Nilsson, Per Börgesson, Per Persson och Jacob Persson. Var och en ägde ¼ mtl. I husförhörslängden 1749-1754 nämns Per Börgesson 72 år gammal och hans hustru Gunnel 55 år, Jacob Persson 40 år och Elin 40 år, Sven Persson 29 år och Elin 25 år samt Olof Nilsson 46 år och Ingeborg 42 år. Först husförhörslängden 1755-1788 meddelar mera detaljerade upplysningar. Jacob Persson uppges vara född 1708 och gift med Elin Persdotter, som uppges vara född 1709. De har 4 barn: Brita född 1741, Maria 1743, Kierstin 1746 och Per 1749. Alla barnen uppges vara gifta. Per Jacobsson var gift med Maria Israelsdotter och hade dottern Stina, f. 1778, men om familjen är antecknat ”borta”. Sannolikt brukade Per Jacobsson en gård en kortare tid innan han flyttade bort. Enligt anteckning i den senare husförhörslängden hade han flyttat till Ljusås. Sven Persson är född 1720 och gift med Elin Håkans-dotter, född 1725. De fick 8 barn: Per 1743, Ingrid 1747, Håkan 1750, Maria 1752, Stina 1759, Peter 1762, Brita 1765 och Jonas 1767. Nils Persson uppges vara född 1729 och gift med Elin Jonsdotter, född 1732. De fick 5 barn: Håkan 1755, Olof 1758, Peter 1761, Maria 1766 och Stina 1769. Under perioden 1755-1788 inträffade en del växlingar i ägandeförhållandena. Jacob Persson följdes av Israel Eskilsson, född 1735 och gift med Elin Olofsdotter, född 1727. De fick också 5 barn: Cathrina 1759, Elin 1762, Peter 1764, Ingeborg 1768 och Olof 1772. Båtsman var till en början Sven Jonsson Fiscal, född 1740 och gift med Brita Månsdotter. Flera inhyses bodde på ägorna.

Under periodens senare del ägdes en hemmansdel en tid av Sven Martinsson, född 1740, och hans hustru Maria Jacobsdotter, född 1743 och dotter till Jacob Persson och Elin Persdotter. De hade 3 barn: Caisa, f. 1764, Ingrid 1766 och Peter, u.å. Senare övertogs denna gård av Nils Persson, f. 1758, och Catharina Israelsdotter, f. 1759. De fick 1779 sonen Jonas och senare utan uppgivet födelseår dottern Stina. Hemmanets båtsman var nu Per Fiscal.

Perioden 1782-1801 visar stor växling av ägare. Nils Persson avled och änkan Elin Jonsdotter överlät gården till näst äldste sonen Peter Nilsson, f. 1763. Äldste sonen var gift i Mortorp, systern Maria gift i Öjersmåla, Stina gift i St. Kolfly. Peter Nilsson blev gift med Maria Jonsdotter, f. 1772. De fick 1796 dottern Caisa Lena. Israel Eskilsson var nu inhyses på gården, sedan hans hustru Elin Olofsdotter avlidit 1787. Av deras fem barn var dottern Elin sedan 1783 gift i Lilla Idehult och dottern Catharina från 1788 gift med Nils Persson. De innehade en tid en gård i Östra Skedebäckshult, men flyttade bort. De fick 3 barn: Jonas 1788, Stina och Maria, u.å. Efterträdare blev Eric Persson, f. 1758, och hans hustru Elin Israelsdotter, som flyttade hit från Lilla Idehult. De medförde två barn: Jonas, född 1784 och Peter, född 1786. Det skulle bli flera! Eric Persson var således svåger till Nils Persson. En gård ägdes en tid av Gustaf Jonsson, som 1781 ingått äktenskap med Stina Svensdotter. Med sina två barn bodde de i Räggekulla. Som undantagsman bodde Nils Israelsson i Östra Skedebäckshult. Han var sedan 1781 omgift med Maria Jacobsdotter, f. 1743, som tidigare varit gift med Sven Martinsson. Från detta tidigare äktenskap medförde hon tre barn: Ingrid Svensdotter, f. 1768, Caisa Svensdotter, f. 1771 och Peter Svensson, f. 1774. Denne övertog gården och ingick äktenskap med Catharina Petersdotter, f. 1777. De fick 1796 sonen Johannes och 1801 dottern Maria. Efter-trädare till Per Jacobsson, som flyttat till Ljusås blev Johannes Petersson, född 1758 och hans hustru Maria Månsdotter, f. 1768. De hade två barn: Carl, född 1783 och Magnus, född 1790. Familjen flyttade snart bort. Den följdes av Jonas Svensson, f. 1770, och Ingrid Nilsdotter, f. 1768, som 1798 fick sonen Anders och 1799 dottern Stina. Avskedade båtsmannen Sven Fiscals hustru avled 1801 och lämnade efter sig tre barn. Ny båtsman var Jonas Östergren, f. 1779 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1777. Flera inhyses och änkor bodde en tid på ägorna men antingen avled de eller flyttade bort under perioden.

Under åren 1801-1815 brukade Eric Persson och Peter Nilsson sina gårdar. Den sistnämnde fick ytterligare tre barn: Nils 1801, Maria Lena 1807 och Jonas 1810. Peter Svensson och Cajsa Petersdotter fick nu ytterligare 5 barn: Peter 1804, Gustaf 1806, Stina 1809, Johannes 1812 och Lovisa 1814. Sven Svensson innehade en tid en gård men sålde den till Jon Hemmingsson från Kråksmåla, f. 1778 och gift med Lisa Svensdotter, född 1782. De fick 5 barn: Petter 1805, Jonas 1807, Johannes 1810, Brita Stina 1812 och Hemming 1813. Jonas Svensson sålde sin gård till Carl Håkansson, f. 1774 och hans hustru Cajsa Svensdotter, f. 1771. De fick 3 barn: Håkan 1805, Peter 1807 och Olof 1809. Hemmanets båtsman Peter Östergren, f. 1791, bodde vid Säfsjö. Han hade efterträtt avskedade båtsmannen Jonas Östergren, som flyttat från hemmanet. Kvar bodde avskedade båtsmannen Sven Fiscal och avskedade båtsmannen P. Boglina.

Under perioden 1815-1821 fanns det fem gårdar i Östra Skedebäckshult. Peter Svensson, Eric Persson, Peter Nilsson och Jon Hemmingsson brukade sina gårdar. Peter Svensson fick 1817 ytterligare ett barn, sonen Peter och 1818 ännu en dotter, Helena. Jon Hemmingsson fick 1816 dottern Caisa Lena, 1819 dottern Christina och 1821 sonen Gustaf. En femte gård innehades först av Nils Samuelsson, f. 1792, och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1794, därefter av Peter Olsson, f. 1784, och Brita Stina Andersdotter och till sist av Jonas Svensson, f. 1795 och Maria Petersdotter från Kråksmåla, f. 1798. De fick 2 barn: Stina Cajsa 1819 och Gustafva 1821. Undantagsänkan Cajsa Svensdotter var född 1771 och änka efter Carl Håkansson. Hon avled 1819. Hon bodde då i Östra Rismåla med sina 3 barn: Håkan, Peter och Olof. Avskedade båtsmannen Sven Fiscals hustru Annika Jonsdotter blev enligt en anteckning i husförhörslängden anklagad för stöld. Det står ej, att hon dömts för stöld, vilket annars brukar antecknas. Sannolikt kunde anklagelsen ej bevisas.

Under åren 1821-1840 inflyttade 1830 från Åby Gustaf Ericsson, f. 1800 till ¼ mtl. Han sålde snart gården till Håkan Ericsson och flyttade till Ljungby 1840. Håkan Ericsson ägde förut 1/8 mtl i Östra Skedebäckshult men övertog nu ¼ mtl. Han var född 1793 och gift med Lena Nilsdotter, f. 1804. De hade tre barn: Ingrid Lena, f. 1824, Lovisa, f. 1829 och Jonas August, f. 1835. ¼ mtl innehades av Peter Danielsson, f. 1786 och gift med Stina Nilsdotter, som var född 1792. De hade 7 barn vid flyttningen till Ö. Skedebäckshult och nu ytterligare ett barn, dottern Johanna Gustafva, f. 1836. Jon Hemmingsson med familj flyttade 1831 till Kristvalla. I deras ställe kom Johannes Nilsson, som var född 1809, och Anna Stina Jonsdotter. Hon var från Åby och kom därifrån 1831. De fick 3 barn: Gustaf 1836, Johan 1839 och Adolph Fredric 1841. Johannes Nilsson ägde en gård på 1/8 mtl. 1/16 mtl ägdes av Daniel Olsson, f. 1782 och gift med Sara Lisa Axelsdotter, f. 1789. De hade två barn: Johan Peter, född 1820, och Charlotta, f. 1826. ¼ mtl ägdes av Jonas Svensson, vars hustru Maria Petersdotter från Kråksmåla, född 1788, avled. Jonas Svensson gifte därpå 1832 om sig med Maria Johansdotter från Bäckebo, född 1793. I det första äktenskapet fanns det 4 barn: Stina Cajsa, född 1819, Gustava 1821, Johan Peter 1824 och Jonas 1828. Den nya hustrun medförde dottern Anna Maria Josephs-dotter, som var född i Bäckebo församling 1824. I det nya äktenskapet föddes 1833 sonen Johannes. 3/16 mtl brukades till en början av Peter Svensson och Cajsa Petersdotter, som dock tog undantag av sonen Gustaf Petersson, f. 1806. 1/16 mtl brukades från 1834 av Johannes Andersson från Hälleberga, född 1801. Han var gift med Christina Johansdotter, född i Hälleberga 1811. De fick 1837 dottern Emma. Torpare på Ö. Skedebäckshults ägor var nu Abraham Carlsson, född 1799 med hustru och 5 barn, Peter Svensson, f. 1761, som flyttade hit 1836 från Kristvalla med sin hustru, samt Nils Svensson, f. 1774, med hustru och 3 barn. Backstugu-nybyggaren Jon Hemmingsson hade hustru och 2 barn. Dessutom fanns ett antal inhyses.

På 1840-talet var Östra Skedebäckshult det folkrikaste av de tre hemmanen. Där bodde enligt husförhörslängden 65 personer, varav 30 män och 35 kvinnor. Hemmansklyvningen hade gått längre här än i de två andra hemmanen. Peter Danielsson på 1/8 mtl tog nu undantag. Ny brukare blev Isak Samuelsson från Lenhofda, f. 1821, som kom hit 1837. Han var gift med Stina Cajsa Petersdotter, f. 1819 och hade två barn. Familjen flyttade 1846 till Brixslät och efterträddes på 1/16 mtl av Gustaf Jonsson från Kolsbygd, f. 1815 och gift med Brita Stina Peters-dotter från Knalltorp, född 1812. De hade tre barn: Christina, född i Kolsbygd 1842, Emma född där 1847 och Sophia, född i Ö. Skedebäckshult 1849. Hemmansdelen klövs alltså nu. Den andra delen på 1/16 mtl köptes av Jonas Axelsson från Getahult, f. 1810 och 1849 gift med Sara Stina Ericsdotter, f. 1807. Familjen kom från Månsa-måla och medförde två barn: Stina Cajsa, f. 1838 och Peter August, f. 1842. Familjen flyttade redan 1851 till Kulla. Johannes Nilsson, som var född i St. Gangsmad 1809 köpte 1/16 mtl av Håkan Petersson och brukade därefter 1/8 mtl. Med hustrun Anna Stina Jonsdotter från Åby, född 1814, hade han 7 barn: Carl Peter, f. 1833, Jonas Gustaf 1836, Johan 1839, Adolph Fredric 1841, Anna Sofia 1843, Emma 1846 och Pehr Johan 1849. På ¼ mtl tog Jonas Svensson 1849 undantag och flyttade till Månsamåla. Gården övertogs av sonen Jonas Jonsson född 1828 och gift med Anna Maria Josephsdotter, f. 1828 i Brixslät. De fick 1848 dottern Hilda Cecilia Emilie. På 3/16 mtl avled Gustaf Petersson 1842 genom olyckshändelse. Ett träd föll över honom och han slog i fallet huvudet i en sten. Gården övergick till Peter Svenssons arvingar. En annan gård på 3/16 mtl brukades från 1832 av Johan Peter Carlsson från Lenhofda, f. 1814. Han var gift med Stina Petersdotter, f. 1808. De fick 3 barn: Gustafva 1844, Gustaf 1848 och Mathilda Maria, f. 1850. Till 1/8 mtl kom 1849 från Älghult Isak Isaksson, född där 1801. Han var gift med Lena Månsdotter från Hälleberga, f. 1802 och hade 5 barn. Han sålde 1849 gården till Håkan Petersson och flyttade till Skårebo i Kristvalla. Håkan Petersson var från Lenhofda och född 1805. Han hustru hette Stina Lisa Andersdotter och var född i Lenhofda 1805. De hade tre barn: Johannes, född i Älghult 1842, Carolina, född i Hälleberga 1844 och Johanna Gustafva, född i Hälleberga 1846. Håkan Petersson köpte 1/8 mtl av Jonas Peterssons änka, brukade därefter ¼ mtl. Johannes Andersson sålde sina 1/16 mtl till Jonas Svensson. Gustaf Olofsson från Flyebo, f. 1819, flyttade hit 1846, gifte sig 1847 med Sophia Gustafva Jonsdotter, född i Kråksmåla 1827 och flyttade till Mellan-Skedebäckshult 1849. Han fick 1847 sonen Håkan August. Hustrun var dotter till Jonas Peter Jonsson, som en kort tid 1846 brukade 1/8 mtl men som omkom natten mellan 17 och 18 oktober 1847. Han var gift med Greta Lisa Jonsdotter från Högsby, f. 1810. Utom dottern Sophia Gustafva hade han ytterligare 6 barn.

Fem torpare bodde nu på ägorna. Jonas Petersson var född i Kulla 1812. Han var gift med Cajsa Lisa Johansdotter från Stora Ebbehult, f. 1820. De hade tre barn. Abraham Carlsson var gift och hade 5 barn, Israel Petersson hade hustru och ett barn, Peter Svenssons hustru avled 1842 och han följde efter 1846. Gustaf Olsson hade hustru och två barn. Han var från Flyebo och född 1819. Flera sedermera strukna backstugusittare är uppförda i husförhörslängden.

På 1850-talet brukades 3/16 mtl av Gustaf Jonsson och Brita Stina Petersdotter. Till sina tre barn fick de nu ytterligare tre: Johan 1852, Lovisa 1854 och Mathilda 1858. Den sistnämnda dottern avled emellertid i charlakansfeber 1859. 1/8 mtl brukades av Johannes Nilsson och Anna Stina Jonsdotter. På 1850-talet föddes åt dem tre barn: Hilda Gustafva 1851, Elis Alfred 1856 och Josephina 1859. Därmed steg barnskaran till tio (10)! År 1857 flyttade äldste sonen, som var gift, hem i samband med att han fick Johan Alfred. Hans hustru hette Lena Stina Svensdotter från Flögstorp, f. 1835. Håkan Petersson sålde 1852 sina ¼ mtl till Gustaf Jonsson och flyttade därefter bort med hustrun Stina Lisa Andersdotter och de tre barnen. Från Gislatorp inflyttade 1852 Carl Johan Petersson, född där 1824 och gift med Charlotta Petersdotter från Östra Smedstorp, f. 1833. De fick 3 barn: Mathilda 1853, Ida Sophia 1856 och Emilie Christina 1858. Familjen flyttade tillbaka till Gislatorp 1859. Jonas Axelsson sålde 1852 1/16 mtl till Nils Petersson, som var född i Rås 1782 men som närmast kom från Råsemåla. Hans hustru Cajsa Gudmundsdotter från L. Ebbehult var född 1786. Hon avled 1853 och han 1854. Efterträdare blev Jonas Nilsson från Råsemåla, f. 1824. Han flyttade 1858 till Torestorp. Han var gift med Christina Månsdotter från Björnahult, f. 1822. 5/16 mtl brukades av Jonas Jonsson och Anna Maria Josephs-dotter. De fick på 1850-talet fyra barn: Ida Amanda 1851, Wilhelmina Amalia 1854, Maria Sofia 1857 och Jonas Gottfrid 1860. 3/16 mtl brukades av Johan Peter Carlsson och Stina Petersdotter. De hade tre barn. Från Älghult kom 1859 Gustaf Jonsson d.ä., född 1814 och gift med Charlotta Petersdotter, född 1831. De fick 1856 sonen Emil och 1859 en son med det ovanliga namnet Frigott. Av torparna flyttade Gustaf Olsson 1852 till Norra Otteskruf. Jonas Olsson d.ä. var född i Månsamåla 1821 men kom till Ö. Skedebäckshult från prästgården 1859. Han var gift med Charlotta Jonsdotter från Hälleberga och fick 1859 sonen Pehr Olof. Jonas Jonsson d.y. var född i Smedjevik 1825 och kom till Ö. Skedebäckshult 1852. Han var gift och hade tre barn. Håkan Petersson var från Lenhofda och född 1815. Han var gift och hade tre barn. Carl Gustaf Jonsson var född 1826 och kom till Ö. Skedebäckshult 1856. Han hade två barn. Båtsmannen Jonas Sjöbäck var född i Lenhofda 1833. Han kom till Ö. Skedebäckshult 1856. Ett flertal backstugusittare och änkor bodde alltjämt på ägorna.

På 1860-talet skedde stora förändringar i ägandeförhållandena i Ö. Skedebäckshult. 1/16 mtl brukades som förut av Gustaf Jonsson d.y. Han fick sitt sjätte barn 1861, då sonen Jonas Peter föddes. På 3/16 mtl avled Johannes Nilsson 1871. Gifte sonen Carl Peter Johansson, som några år vistats i hemmet, flyttade 1863 till Flögstorp med hustrun Lena Stina Svensdotter och sina två barn. En annan son, Jonas Gustaf Johansson, f. 1833, som också var gift, flyttade 1868 till Mellan-Skedebäckshult. Han var gift med Wendla Gustafsdotter, f. 1839 och hade sonen Johan Oscar, f. 1866. Från ¼ mtl flyttade Gustaf Jonsson d.ä. 1866 till Östra Rismåla med hustru och 6 barn. Han efterträddes av Peter August Jonsson, f. 1842, och Anna Sofia Carlsdotter. De hade ingått äktenskap 1864. De flyttade redan 1867 till Gunnarsmo. Redan 1866 flyttade Johan Gustaf Johansson från Älghult in som arrendator. Han kom närmast från Lenhofda. Han var gift med Anna Maria Petersdotter, född 1829 i Hälleberga och hade 7 barn. Familjen flyttade 1869 till Lilla Idehult. Till ¼ mtl in-flyttade 1867 från Älghult Samuel Algot Erlandsson. Han var född 1837 och gift med Ida Sophia Jonsdotter, f. 1844. De fick 1870 dottern Jenny Augusta Adelina Sophia. Från 5/16 mtl flyttade 1869 Jonas Jonasson till Gunnarsmo. Han medförde hustrun Anna Maria Josephsdotter och 3 barn. Efterträdare blev Carl Johan Jonsson från Östra Rismåla, född 1829. Med hustrun Johanna Petersdotter, f. 1828, och 5 barn flyttade han från Gunnarsmo till Ö. Skedebäckshult. På 3/16 mtl tog Johan Peter Carlsson 1870 undantag av sonen Gustaf Johansson, f. 1848, sedan hustrun Stina Petersdotter 1869 avlidit. Brukaren Anders Jonsson, f. i Kristvalla 1818 flyttade till Ö. Skedebäckshult 1869 men flyttade samma år därifrån till Kolsbygd. Torparen Jonas Jonsson d.ä. var född 1821 och hade hustru och fem barn. Jonas Jonsson d.y. var född 1825. Också han hade hustru och fem barn. Carl Gustaf Jonsson var född 1826. Han hade hustru och styfdotter. Jonas Peter Petersson var född 1845 i Bäckebo. Han flyttade till Ö. Skedebäckshult 1868. Han hade hustru och fem barn. Dagsverkstorparen Peter August Jonsson var född 1833 i Kråksmåla. Han hade hustru och två barn. Torparen Håkan Petersson flyttade 1861 till Kristvalla. Båtsman var Jonas Peter Johansson Sjöbeck. Han var född 1833 i Lenhofda och hade hustru och fem barn. Dessutom fanns på 1860-talet ett antal backstugufamiljer, inhyses och arbetskarlar.

På 1870-talet tillhörde 1/16 mtl Gustaf Jonssons arvingar. Hans änka Brita Stina Petersdotter avled 1878, varefter de sex barnen gemensamt ägde gården. 3/16 mtl ägdes av Carl Johan Jonsson, f. 1814 och 1876 gift med Emilia Sofia Erlandsdotter, f. 1856. De kom hit 1879 och hade då dottern Lydia Augusta Therese, f. 1871. De fick 1880 dottern Hilda Olga Agnes Serafia. Nästa 3/16 mtl ägdes av Johannes Nilsson, som dock avled redan 1871. Hustrun Anna Stina Jonsdotter tog undantag. Av de fem barnen emigrerade Elis Alfred och Hilda Gustava till USA. Gården övergick 1873 till Pehr Johan Johannesson, f. 1849 och från 1874 gift med Christina Jonsdotter från Råddemåla, f. 1850. De fick 1874 dottern Anna Hildur och 1877 dottern Ellen Albertina. ¼ mtl ägdes av Samuel Algot Erlandsson och hans hustru Ida Sophia Jonsdotter. De flyttade 1879 till Älghult. I stället kom från Bäckebo Carl Peter Johansson, f. 1835, och hans hustru Maria Christina Joensdotter, f. 1844 i Kristvalla. De medförde 3 barn: Amanda Sofia, f. 1868, Pehr Manfred, f. 1871 och Anna Nathalia Augusta, f. 1874. I Östra Skedebäckshult föddes 1876 sonen Johan Conrad och 1878 dottern Lydia Emilia Christina. På 5/16 mtl flyttade Carl Johan Jonsson 1877 till Östra Rismåla med hustru och 5 barn. Han efterträddes samma år av August Jonsson från Gislatorp, f. 1840. Han var gift med Maria Lena Petersdotter, f. 1844. De hade 3 barn: Amanda Mathilda, f. 1866, Carl Alfred, f. 1872 och August Theander, f. 1877. Gustaf Johansson flyttade 1879 från 1/16 mtl, som arrenderades av Alfred Svensson, f. 1847 och hans hustru Hilda Christina Petersdotter, f. 1845. De hade fyra barn.

Torpare under Östra Skedebäckshult var på 1870-talet många. Jonas Jonsson den äldre med hustru och 2 barn, Jonas Jonsson den yngre med hustru och 5 barn, Carl Gustaf Jonsson med hustru och styfdotter, Carl Johan Christiansson med hustru och son, Carl Andersson, som kom från Flemmingeland 1872 och Peter Jonsson, som kom från Bäckebo socken 1875 med hustru och 7 barn. Torparen Jonas Peter Petersson flyttade 1873 till Rås med sin hustru Cajsa Sophia Jonsdotter. Förre hemmansägaren Johan Peter Carlsson och hans hustru hade nu undantag liksom änkan Greta Lisa Jonsdotter. Flera backstugusittare, inhyses och båtsmansänkor bodde på ägorna.

På 1880-talet lämnade Karl Johan Jonsson 1889 sina 3/16 mtl och flyttade med hustru och 2 barn bort från Ö. Skedebäckshult. Han efterträddes av Jonas Peter Petersson, som var änkling sedan 1872. Nästa 3/16 mtl innehades från 1880 av Peter Johan Johansson, f. 1849 och sedan 1874 gift med Kristina Jonsdotter, f. 1850. De fick 5 barn: Anna Hildur 1874, Ellen Albertina 1877, Johan Algot 1881, Selma Josefina 1884 och Helfrida Axelina 1889. Per Olof Jonsson, f. 1859, flyttade 1887 med hustrun Augusta Charlotta Lagerquist, f. 1860, bort från 1/16 mtl. De hade 4 barn. ¼ mtl ägdes av Karl Peter Johansson och Maria Kristina Jonsdotter. De ökade under 1880-talet sin barnskara från 5 till 8. Carl Gustaf Teodor föddes 1881, Edla Henny Matilda 1885, Ernst Emil Albert 1889. Å andra sidan emigrerade 1889 äldsta dottern Amanda Sofia, f. 1868, till USA. 5/16 mtl ägdes av August Jonsson och Maria Lena Petersdotter. De fick ytterligare 2 barn på 1880-talet. Hanna Mariana föddes 1882 och Jonas Fabian 1885. 3/16 mtl förvärvades 1881 av f.d. soldaten Karl Gustaf Johansson Krona, f. 1833 i Lenhofda. De kom närmast från Herråkra, men flyttade redan 1887 till Hälleberga. I stället kom 1888 Karl Johan Petersson, f. 1839 i Älghult och 1879 gift med Emilia Erlandsdotter, f. 1855. De hade 3 barn: Johan Alfred Fabian var född 1880, Karl Albert Leonard 1883, Anna Edit Sofia 1889. Till 3/64 mtl inflyttade 1884 Frans Gustafsson, f. 1846 och 1877 gift med Kristina Charlotta Jonsdotter, f. 1847 i S:t Sigfrids församling. De fick 6 barn: Alma Augusta 1878, Anna Mariana 1880, Janne Martin 1883, Ellen Viktoria 1885, Johan Albert 1887 och Edit Gunhild Kristina 1890. 1/64 mtl inköptes 1883 av Jonas Peter Gustafsson, f. 1846 och 1875 gift med Sofia Gustafsson, f. 1849. De fick 7 barn: Jenny Sofia 1876, Carl Jonas Gottfrid 1878, Gustaf Martin 1882, Johan August 1883, Per Elof 1887, Hilda Augusta 1889 och Edla Maria Kristina 1891. Mellan 1883 och 1887 brukades 3/32 mtl av Karl Jonas Johansson, f. 1852 i Älghult. Han ingick 1881 äktenskap med Josefina Johansson, f. 1859. De fick 3 barn: Judit Sigrid Teresia 1881, John Enoch 1884 och Johan Albert 1886. Familjen flyttade bort 1887.

Undantagsänkan Anna Stina Jonsdotter avled 1889. Hon var änka efter Johannes Nilsson. Undantagsänkan Greta Lisa Jonsdotter avled 1888. Undantagsmannen Johan Peter Karlsson bodde fortfarande på ägorna. Torpare var Karl Johan Kristiansson med hustru och 7 barn, Karl Andersson med hustru och 4 barn, och Peter Jonsson med hustru och 3 barn. På ägorna bodde avskedade båtsmannen och änklingen Adolf August Johansson Rydstedt med 4 barn, av vilka sonen Karl Jonas 1889 emigrerade till USA. Från Tyskland hemkom 1885 arbetaren Johan August Kristiansson, f. 1842 och yngre broder till torparen Karl Johan Kristiansson. Arbetaren Peter August Jonsson var född 1833 i Kråksmåla och kom till Ö. Skede-bäckshult från Värmdö 1890 men flyttade samma år bort. Han var gift och hade 4 barn. Arbetaren Johan Peter Petersson Lindblad var gift och hade 5 barn.

Under 1890-talets första hälft ägdes 3/16 mtl av Jonas Peter Petersson. Peter Johan Johansson lämnade 1891 sina 3/16 mtl och flyttade bort med hustru och 5 barn. Gården delades nu på två om vardera 3/32 mtl. Den första köptes av Carl Johan Petersson och Emilia Erlandsdotter. De fick 1894 dottern Selma Josefina Viktoria. Den andra gården på 3/32 mtl ägdes från 1894 av August Johansson, f. 1857 och 1879 gift med Amanda Lovisa Isaksdotter, f. 1855. De hade 4 barn: Gunhild Sigrid Ingeborg var född 1880, Hildur Signe Lovisa 1882, Edit Kerstin Gunborg 1885 och Vendla Tekla Nanny 1888. Från Karl Peter Johanssons ¼ mtl emigrerade 1894 äldsta dottern Anna Natalia Augusta till USA. På 5/16 mtl emigrerade August Jonssons son Carl Alfred Jonsson 1895 till USA. Frans Gustafsson flyttade 1894 bort från sina 3/64 mtl. August Petersson flyttade till en gård på 1/16 mtl i Sigislaryd. 3/64 mtl ägdes från 1895 av August Lundin, f. 1866 i Karlslunda och 1894 gift med Emilia Svensson, f. 1870. De fick en dotter Elsa Nanny Maria. 1/64 mtl ägdes fortfarande av Jonas Peter Gustafsson och Sofia Gustafsson. De hade 7 barn. Johan Peter Carlsson bodde fortfarande som undantagsman på ägorna. Torparna var 4: Karl Johan Kristiansson med hustru och 8 barn, Peter Jonsson med hustru och 3 barn, av vilka 2 emigrerade till USA 1892, Carl Andersson med hustru och 4 barn samt Carl August Jonsson. Dessutom bodde på ägorna flera arbetarefamiljer och avskedade båtsmannen Rydstedt.

Laga skifte skedde i Västra och Mellersta Skedebäckshult åren 1841-42 och i Östra Skedebäckshult åren 1847-48.

Till sist något om emigrationen från de tre hemmanen. Den var så omfattande, att det ej är möjligt att uppräkna alla dem som emigrerat. Totalt emigrerade 79 personer mellan åren 1868 och 1914. Den förste var drängen Adolf Fredrik Johansson från Östra Skedebäckshult. Han utvandrade till USA och samma år emigrerade pigorna Anna och Lovisa Josefsdöttrar från Mellan-Skedebäckshult till Danmark. År 1872 utvandrade arbetskarlen August Christiansson till Tyskland. Han kom emellertid efter några år tillbaka till Sverige. År 1891 emigrerade skomakaren Sandell med hustru och två barn till USA. År 1905 emigrerade mjölnaren Ture Andersson Qvistberg med sin son Vincent till USA. Året därefter följde hans hustru Mathilda Sofia med 5 barn efter. Sammanlagt emigrerade således en familj på 8 (åtta!) personer. Den siste som utvandrade var jordbruksarbetaren John Gotthard Broström år 1914.

Lästips: Erik och Olle Madeland: III. Östra Skedebäckshult i Hembygdskrönika 2017 utgiven av Madesjö Örsjö Kristvalla Hembygsförening.

Sidebar