Sjöahult

http://kartor.eniro.se/m/fFwBK

 

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Sjöahult ligger på höjderna väster om den numera utdikade Sävsjön. Hemmanet togs upp under medeltiden, ovisst när. Sjöahult nämnes för första gången i historiska källor 1533, i registret över den gärd, som Gustav Vasa lät upptaga med anledning av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Enligt detta register skulle ”Abbe i Sijöahult” betala 2 mark penningar. Hur länge Abbe brukat Sjöahult vet man inte. Han förekommer icke i det städsleöreregister, som upplades 1535. Abbe var en kortform för Abram eller Abraham. Under namnet ”Abram i Sijögehullt” förekommer han i 1539 års fogderäkenskaper. I 1541 års räkenskaper kallas han ”Abbe Giese i Siöahult”. Hans årliga avrad anges till ”penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, taat-1 kleff, neffwer-1 pakke, löskedagswerken-3, fodring för 4 plus 2 hästar.” Abram efterträddes från 1551 av Per Giese, som väl var en son. Han kallas i en knektrulla 1556 för Per Abramsson.

I 1561 års fogderäkenskaper har han efterträtts av ”Karl i Siöhult”. Karl erlade 1565 i tionde till Kronan 1½ skäppa råg och lika mycket korn, vilket betyder, att hans skörd 1564 uppgick till 22½ skäppa av vardera sädesslaget. Karl var också knekt enligt en avkortningslängd 1569. Han var därmed befriad från den på hemmanet vilande årliga avraden, så länge han var i tjänst. Avraden var något höjd. Smöravrad-20 marker, ett ytterligare dagsverke och fodring för ytterligare två hästar, s.k. lagmanshästar hade tillkommit. Men den avraden slapp som sagts Karl att betala. Karls fullständiga namn var Karl Månsson. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade han sina tillgångar: silver-10 lod, koppar-½ lispund, 3 oxar, 4 kor, 1 tvåårsungnöt, 6 får, 3 svin, 9 getter och häst för 5 mark. Det renderade honom en skatt av 10 mark i penningar och 1 lod silver. Karl Månsson förefaller att ha varit en relativt välbärgad bonde. Trots detta hade han svårigheter att betala sin avrad följande år. Han var då med på en avkortningslängd över ödeshemman, som kyrkoherden i Madesjö d. 15 juli 1571 upprättade över dessa hemman. Men han repade sig! Enligt tiondelängden av d. 18 april 1572 har Karl Månsson erlagt 1 skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde till Kronan. Skörden 1571 var således 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Karl Månsson brukade hemmanet ytterligare några år men har 1580 ersatts av ”Abram i Siöahullt” och ”Mårthen, ibm”. Det fanns således detta år två brukare på hemmanet. Var Abram på något sätt släkt till den förste brukaren? Det går ej att visa, men han var möjligen dennes sonson. Varken Abram eller Mårthen var knekt. Deras namn saknas i Abraham Nilssons knektrulla 1586.

Nästa uppgift om Sjöahult anger ”Berge Åkesson” som brukare 1598. Han hade 1600 efterträtts av ”Måns i Siöahullt”. Denne deklarerade 1601 sina tillgångar inför ”rumpeskatten”: 1 par oxar, 1 häst, 2 kor, 2 tunnor utsäde. Några år senare var Sjöahult anslaget till underhållshemman för en knekt. I 1606 års fogderäkenskaper upptages för Sjöahult ”Åke i Sijöahullt” och ”Swen Hielse, ibm”. Åke var kvar 1608, då Sjöahult var ödeshemman, dvs oförmöget att betala skatten. Eftersom Åke var knekt deltog han säkerligen i kalmarkriget och stupade kanske i detta, ty 1612 heter brukaren ”Gudmund i Sijöahullt”. Hans avrad för hemmanet var: 1 öre 6 penningar, städslepengar-1 mark, fodernötspengar-3 mark, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ”tåt-1 kleff”, 4 dagsverken och fodring för 6 hästar.

Redan följande år, när Älfsborgs lösen skulle indrivas, var brukaren en annan: Björn. Han betalade i lösen 2 koppardaler. Han skulle bruka Sjöahult ända till 1650 och därmed skapa en viss stabilitet. Vi kan i källorna följa honom under flera årtionden till hans sista år som brukare: 1650. 1620 började en skatt uttagas, som kallades boskapshjälpen. Det var en extraskatt utöver den ordinarie avraden och därför behövdes extra mantalslängder, i vilka vars och ens boskapspenning var antecknad. Björn deklarerade inför denna skatt sina tillgångar: åker till 4 tunnors utsäde, svedje-land till 3 skäppor, ett sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 2 ungnöt, 4 får, 2 lamm, 3 ungsvin. Det blev en boskapspenning på 2 dlr 2½ öre, en aning under genomsnittet för brukare av ett helt hemman. 1628 skedde en ny uttaxering efter föregående deklaration av tillgångarna. Björn deklarerade då: åker till 3 tunnors utsäde, inget svedjeland, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 1 svin, 2 ungsvin. Björns tillgångar 1628 var något försämrade i förhållande till 1620, men senare delen av 1620-talet var en svår tid för bönderna med dåliga skördar. Det visade sig 1629, då Björns hemman förklarades ”öde-halft”, dvs han förmådde endast betala halva avraden. Svårigheterna bestod, ty i 1633 års jordebok heter det, att Björn brukade Sjöahult ”på frihet”, dvs han åtnjöt några års skattebefrielse. Hans deklaration samma år lyder: åker till 2½ tunnas utsäde, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 3 får, 2 lamm, 1 svin, 1 ungsvin. Jordeboken 1635 visar, att hemmanets avrad var oförändrad men att Björn brukade det på ½ frihet, dvs han var tillsvidare befriad från halva avraden. 1639 års kyrkoräkenskaper, de äldsta bevarade, upplyser, att det fanns flera personer bosatta i Sjöahult. En Olof gav detta år 2 mark till Madesjö kyrka. Björn gav 1 mark. Olof var väl en husman, medan Björn var den officielle brukaren.

I 1641 års mantalslängd är Björn, egendomligt nog i betraktande av att han så länge brukat Sjöahult, uppförd under rubriken: ryttare och knektar under krono. Vi får veta, att han var gift och hade en piga mantalsskriven på hemmanet. Han deklarerade 1 stut, 2 oxar, 1 sto, 5 kor, 3 kvigor, 3 lamm, 1 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Han står nu mantalsskriven som ensam brukare men Olof fanns kvar och återkommer i 1644 års mantalslängd. Båda betecknas som gifta och Olof har en dräng. I 1648 och 1649 års mantalslängder står Björn åter ensam, men ingenting motsäger, att det i själva verket fanns flera brukare. 1650 hade däremot Björn avträtt hemmanet till sonen Sven Björnsson. Han var gift och hade en son. Björn dog först 1665, då i testamente efter honom gavs 1 dlr 16 öre till Madesjö kyrka.

Sven Björnssons tid i Sjöahult varade endast några år. Enligt 1655 års mantalslängd hette brukaren ”Jacob i Siögehult” och han var officiellt brukare av hemmanet åtminstone till 1669 med undantag för år 1668 då av någon anledning en ”Torkel i Siögehult” står upptagen som officiell brukare. Någon gång under 1670-talet efter-träddes Jacob av ”Pähr i Siögehult”. Denne fick 1677 en dotter, som fick namnet Elin. Per står i jordeboken 1682 som brukare och hemmanet uppges vara ”behållet” dvs hade oförändrad avrad. Den årliga avraden värderades till 6 dlr 25 öre 9 1/5 penningar. I 1686 års jordebok har Pehr efterträtts av sonen ”Joen Pehrsson”. Några år tidigare eller 1680 hade denne varit medagerande i den sorglustiga händelse, som omtalas i Madesjö sockens historia, del 1, sid. 464. Han fick böta 3 dlr för blodvite och lova att skänka en kanna spanskt vin till Madesjö kyrka. Han lovade dessutom att aldrig mera dricka så mycket brännvin på en gång!! Vi får hoppas, att han höll sitt löfte!

Nästa uppgift om Sjöahult möter vi i 1697 års kvarnkommissions protokoll. Kommis-sionen hade tillsatts för att kartlägga och beskatta kvarnbeståndet i häradet. Den rapporterar i sitt protokoll, att i Sjöahult fanns tre brukare: Måns, Daniel och änkan, och att de endast kunde mala sin egen säd, sannolikt i en skvaltkvarn på ägorna. De slapp därmed kvarnavgift till Kronan. 1699 års jordebok nämner samma brukare: Måns 1/3, Daniel 1/3 och änkan 1/3 av hemmanet. Hemmanet var således nu officiellt delat mellan tre brukare. Sannolikt var Måns och Daniel söner till Jon Persson och änkan var efter honom. Måns påträffas redan i kyrkoräkenskaperna 1697, då han tillsammans med hustrun skänkte 16 öre till Madesjö kyrka. Han upprepade gåvan 1705.

Av någon anledning saknas Sjöahult i mantalslängden 1717. I kyrkoherdevallängden 1740 nämnas fyra brukare i Sjöahult: Lars Jönsson brukade 1/4, Per Andersson 1/3, Dafwid Andersson 1/4 och Nils Nilsson 1/6. I husförhörslängden 1728-1740 återfinns dessa och några uppgifter lämnas om dem. Lars Jönsson uppges vara 62 år och hans hustru Bothel 52 år, David Andersson 50 år och hans hustru, som också hette Bothel 40 år, Nils Nilsson 36 år och hans hustru Kierstin 32 år samt Per Andersson 30 år och hans hustru Stina 29 år.

Under perioden 1755-1788 brukade Lars Jönsson fortfarande sin hemmansdel till en början. Hustruns fullständiga namn uppges nu vara Bothel Månsdotter. Tydligen var hon dotter till Måns Jonsson. Lars Jönsson hade således gift sig till gården. Deras son Håkan var född 1741. Han gifte sig med Brita Månsdotter, f. 1745, och de fick 4 barn: Måns 1766, Catharina 1769, Maria 1775 och Stina 1779. Då hade Håkan Larsson tillträtt gården.

Nils Nilsson uppges vara född 1710. Hustruns fullständiga namn var Kierstin Anders-dotter. Hon uppges vara född 1714. De fick 5 barn: Jon 1741, Marja 1744, Karin 1751, Oluf 1754 och Håkan 1757. Gården övergick till Johan Johansson, f. 1725, och hans hustru Elin Larsdotter, f. 1735. De fick 6 barn: Stina, Johan, Caisa, Ingiärd, Peter, Jonas.

Den tredje gården innehades av Per Jonsson, f. 1725 och gift med Karin Davids-dotter, f. 1736 och dotter till David Andersson och hans hustru Bothel. De fick 4 barn: Jonas 1759, Elin 1765, Måns 1767 och Segrid 1771. Den fjärde gården innehades av Per Persson, f. 1718, och hans hustru Anna Larsdotter, f. 1726. De fick 5 barn: Peter 1752, Jonas 1754, Caisa 1757, Maria 1760 och Stina 1765. David Andersson bodde på gården som inhyses med hustru och 3 barn.

Under åren 1782-1801 ökade antalet hemmansdelar i Sjöahult. Johan Johansson blev inhyses och avled 1795. Av barnen övertog sonen Peter Jonsson gården. Han ingick äktenskap med Maria Persdotter, f. 1778. Håkan Larsson, f. 1741 och 1764 gift med Brita Månsdotter, avled 1787 och samma år och månad avled hustrun och en dotter Maria. Det måste ha varit någon epidemi, som härjade så svårt i samma familj. Av barnen blev dottern Catharina gift i Sjöahult 1781 med Jonas Persson junior. Lars Nilsson var född 1729 och gift med Maria Nilsdotter, dotter till Nils Nilsson. De fick tre barn: Peter, f. 1783 och gift i Sjöahult, Johannes 1777 och Carl 1782. Peter Larsson gifte sig 1794 med Magdalena Persdotter, f. 1769. De fick 1795 sonen Sven och 1787 dottern Ingrid. Jonas Persson senior var född 1754 och son till Per Persson och Anna Larsdotter. Han var gift med Ingjärd Jonsdotter, f. 1763 och dotter till Johan Johansson och Elin Larsdotter. De fick tre barn: Peter 1792, Maria 1797 och Johannes 1801.

Gård nr 4 innehades av Jonas Jonsson, f. 1774, och Maria Mattisdotter, f. 1768. De gifte sig 1796, men Jonas Jonsson avled redan 1801. De hade då 2 barn: Maria, född 1797 och Jonas född 1800.
På gård nr 5 satt Jonas Persson junior, född 1757 och 1781 gift med Ingeborg Nils-dotter, f. 1756. De hade tre döttrar: Brita, f. 1783, och gift i Sjöahult, Maria, f. 1791 och Sigrid, f. 1796.
Gård nr 6 ägdes denna tid av Peter Larsson senior, f. 1765 och gift med Catharina Håkansdotter, dotter till Håkan Larsson och Brita Månsdotter. Peter Larsson avled redan 1801 och efterlämnade änkan och 4 barn: Jonas, f. 1792, Brita 1794, Lena 1797 och Peter 1799.
Gård nr 7 ägdes av Anders Svensson, f. 1772 och gift med Brita Jonasdotter, som var dotter till Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter.

På Sjöahults ägor bodde dessutom avskedade båtsmannen nr 177 Olof Nilsson Lustig med hustru och 2 barn och ordinarie båtsmannen Nils Lustig samt änkan Karin Davidsdotter. Hennes 4 barn hade flyttat bort.

Under perioden 1802-1815 inträffade flera förändringar i Sjöahult. Peter Jonssons hustru Maria Persdotter avled 1806, varefter Peter Jonsson gifte om sig med Gertrud Svensdotter, f. 1785. I första äktenskapet föddes sonen Peter 1802 och dottern Caisa Lena 1804, i det andra döttrarna Maria 1808, Brita Stina 1810 och Ingrid Lena 1814. Peter Larsson junior och Magdalena Persdotter fick till sina tidigare barn ytter-ligare två: Maria 1805 och Brita Stina 1807. Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter blev nu undantagsfolk. De fick 1803 ytterligare ett barn, sonen Johannes. Jonas Persson seniors och Ingrid Jonasdotters yngsta barn, sonen Johannes, föddes 1801. Sedan Jonas Jonsson avlidit 1801 gifte änkan Maria Mattisdotter om sig med Håkan Nilsson, f. 1768. Till de två barnen i första äktenskapet Maria och Jonas kom 1804 dottern Hedda Håkansdotter och 1808 sonen Peter Håkansson.

På gård nr 4 inflyttade 1811 från Mortorp Daniel Persson, f. 1782, och gifte sig med Sigrid Jonasdotter, f. 1795. De fick sonen Peter 1814. Sigrid var dotter till Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter.
På gård nr 5 satt Peter Håkansson, f. 1754 och Brita Persdotter, f. 1765. Deras dotter Elin var född 1794.
På gård nr 6 satt Petter Jonsson, född 1792 och ogift. Han avlöstes snart av Peter Johansson, som var född 1797, och hans hustru Elin Petersdotter, f. 1799.
På gård nr 7 slutligen satt fortfarande änkan Catharina Håkansdotter, änka efter Peter Larsson senior. Tre av de fem barnen dog under loppet av samma år, 1806. Två överlevde: sonen Jonas, f. 1792 och sonen Håkan, som var född 1801.

Båtsmannen för Sjöahult Nils Lustig bodde i Norra Persmåla, men den gamle båts-mannen Olof Lustig och hans hustru bodde på ägorna. De kallas i kyrkoboken fattig-hjon liksom sonen David, som var snickare. Sonen Johannes var båtsman för Södra Säfsjö. På nr 5 bodde inhysesänkan Elin Persdotter och på nr 6 inhyses Caisa Andersdotter. Frapperande för denna period är den starka hemmansklyvning, som inträtt. Av de fyra hemmansdelar, som fanns vid mitten av 1700-talet hade det blivit sju.

Vi går fram till perioden 1815-1821. Peter Larsson och Magdalena Persdotter brukade fortfarande 1/6 mtl. 1/8 mtl ägdes av Sven Nilsson, som dock bodde i Mellan-Örsjö. En annan gård på 1/8 mtl ägdes av Jonas Persson senior och Ingrid Jonasdotter. Deras dotter Maria, f. 1797, var gift i Mellan-Örsjö. 1/6 mtl ägdes fort-farande av Peter Jonsson senior, född 1768, och hans hustru Gertrud Svensdotter, f. 1785. De hade nu 6 barn: Caisa Lena, f. 1804, Maria 180?, Brita Stina 1810, Ingrid Lena 1814, Fredrika 1817 och Johanna 1820. På gården bodde gifte drängen Anders Svensson, f. 1781 och hans hustru Elin Nilsdotter. De flyttade till Ingemundsmåla. Som undantagsfolk bodde Håkan Nilsson och Stina Mattisdotter. Deras yngste son Peter, f. 1808, bodde hemma. 1/8 mtl innehades fortfarande av Daniel Persson och Sigrid Jonsdotter med barnen Peter, f. 1814, Olaus 1816 och Christina 1818, men om dem är antecknat i kyrkoboken att de skulle flytta till Mortorp. Detsamma gällde Jonas Olsson, f. 178? och hans hustru Brita Stina Bryngelsdotter, f. 1793. Om dem är antecknat: ”hafver sålt och skola flytta.” Hemmansdelen övergick i stället till från Norra Örsjö inflyttade Peter Svensson, f. 1781, och hans hustru Elin Petersdotter, f. 1785. De hade 5 barn: Peter, f. 1811, Caisa Lena 1812, Johannes 1814, Olaus 1816 och Lena Stina 1820. 1/8 mtl brukades av Jonas Månsson, f. 1755, och Maria Svensdotter, f. 1786. De fick 1817 dottern Brita Stina och 1820 sonen Johan Peter. 1/6 mtl brukades av Håkan Petersson och Stina Olsdotter. Han var son till Peter Larsson senior och Catharina Håkansdotter. Modern levde som undantagsänka på gården. Som undantagsfolk levde även Jonas Persson junior och Ingeborg Nils-dotter, men hon avled 1819. Inhyses Håkan Persson, f. 1773 och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1769 samt inhysesänkan Caisa Svensdotter, f. 1750, levde också på ägorna.

Under perioden 1821-1840 tog Peter Larsson och Magdalena Persdotter undantag av sonen Sven Petersson, f. 1795, och hans hustru Maria Olofsdotter, som var född 1806. Yngsta dottern Ingjärd, som var född 1797, blev gift i Mortorp 1823. Sven Petersson och Maria Olofsdotter fick 1826 sonen Johan August och 1829 sonen Carl Gustaf. Peter Svensson junior var född i Älghult 1789 och gift med den jämnåriga Sigrid Jonsdotter. De fick 5 barn: Stina Lisa 1819, Jonas Peter 1821, Johannes 1823, Cajsa Helena 1826 och Maria 1830. Johannes Jonsson var född 1806 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1804. Hon var från Södra Björnahult och han från Västra Säfsjö. Jonas Persson och Ingrid Jonsdotter levde på gården som undantagsfolk. Peter Jonsson senior var född 1768 och avled 1828, varefter hans hemman såldes till Jonas Larsson i Västra Säfsjö. Han efterlämnade änkan Gertrud Svensdotter och 7 barn: Caisa Lena född 1804, Maria 1808, Brita Stina 1810, Ingrid Lena 1814, Fredrika 1817, Johanna 1820, Sven Gustaf 1825. Här var Håkan Nilsson och Stina Mattisdotter undantagsfolk.

Jonas Månsson och Maria Svensdotter brukade sin hemmansdel hela 1820-talet. Dottern Fredrika föddes 1829. De efterträddes av Jonas Nilsson, f. 1794, och hans hustru Ingrid Lena Ingelsdotter, f. 1803. Peter Svenssons hustru Elin Petersdotter avled 1822, varefter han gifte om sig med Maria Jönsdotter, f. 1799. De tog undan-tag. Det fanns 8 barn i familjen: Peter, f. 1811, Caisa Lena 1812, Johannes 1814, Olaus 1816, Lena Stina 1820, Fredrik 1826, Sven 1827 och Gustaf 1830. Efter-trädare på hemmansdelen blev Peter Månsson, född i Algutsboda 1814, och hans hustru Johanna Carolina Petersdotter, f. 1808. 1/6 mtl brukades fortfarande av Håkan Petersson och Stina Olsdotter, som var från Mortorp och född 1795. De hade två barn: Peter, född 1822 och Johan August, f. 1828. På 1/16 mtl satt Jonas Petersson, som var född 1792 och gift med Ingrid Svensdotter, f. 1796. De hade två barn: Brita Stina född 1826 och Maria 1830.

Båtsman för Sjöahult var nu Peter Hansson Sjö, f. 1813. Han var ogift. En äldre båtsman Peter Sjö, f. 1791, bodde kvar på ägorna med hustru och en dotter. Så gjorde inhyses Håkan Jonsson, änkan Stina Svensdotter, fattighjon, och änkan G.F. Lönegren med fyra barn. Om inhyses Lena Jonsdotter är antecknat i kyrko-boken ”fött oäkta barn och gjort vad lag bjuder. Går ej till Nattv.” Sonen Sven Månsson var straffad för stöld. Änkan Lena Håkansdotter, f. 1799 bodde med sina fem barn på ägorna. Om bonden Peter Jonsson heter det att han blivit torpare i Erengislahyltan. Torpare på Sjöahults ägor var Gustaf Jönsson och nybyggare Jonas Petersson, f. 1869 och gift med Elin Håkansdotter, f. 1809 [frågetecken för årtalen].

På 1840-talet tog Peter Svensson på 1/8 mtl undantag. Hustrun Sigrid Jonsdotter avled 1851. Peter Svensson var född i Älghult, medan hustrun var från Mellan-Örsjö. Sonen Jonas Peter, f. 1821, blev gift till Mellan-Örsjö. Sonen Johannes var född 1823. Hemmansdelen övertogs 1851 av Johan Peter Svensson, som kom från Lilla Gangsmad och var född 1827. Hustrun hette Stina Lisa Petersdotter och var Peter Svenssons äldsta barn, f. 1819. Hon medförde i boet en oäkta son, Carl född 1841.

Jonas Petersson på 1/16 mtl avled 1844 och änkan Ingrid Svensdotter 1851. Äldsta dottern Brita Stina, f. 1826, gifte sig med Carl Magnus Johansson, som kom från Nättraby och var född 1815. De kom närmast från Eskilsryd, när de övertog gården. De fick på 1840-talet tre barn: Carolina Sophia 1846, Johanna Mathilda 1848 och Emma Christina 1850.

7/24 mtl tillträddes 1841 av Johannes Carlsson, som var född i Algutsboda 1823. Han ingick äktenskap med Brita Stina Petersdotter, som var född i Sjöahult 1819. De fick tre barn: Emma Gustava 1843, Johanna 1845 och Carl Leander 1849.

1/6 mtl ägdes av Johannes Jönsson, som var född i Västra Säfsjö 1806 och gift med Maria Jönsdotter, som var född i Södra Björnahult 1804. De hade 5 barn: Carl Gustaf f. 1837, Christina 1840, Jonas Peter 1842, Fredrik 1844 och Frantz Johan 1846.

1/6 mtl ägdes nu av Jonas Samuelsson, född i Klyndebo 1798. Hans hustru Brita Håkansdotter var född i Månsamåla 1793. De hade 5 barn: Johanna f. 1825, Stina 1826, Johannes 1830, Maria 1832 och Fredrika 1835.

På 3/16 mtl tog Håkan Petersson och Stina Olofsdotter undantag av sonen Peter Håkansson, f. 1822 och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1826 i Klyndebo. De fick sonen Carl 1848 och Johan Vilhelm 1851. En broder till Peter var sjöman och hette Johan August Håkansson. Han flyttade från Sjöahult 1850.

På 1/8 mtl satt fortfarande Peter Månsson, född i Algutsboda 1814 och gift med Johanna Carolina Petersdotter, f. 1808. De hade 4 barn: Johan August f. 1836, Emma Gustava 1837, Frantz 1839 och Mathilda 1849. Johan August vistades i Lenhofda, de övriga barnen i hemmet. Båtsman för Sjöahult var nu Pehr Gudmundsson Sjö, född i Göttorp 1813. Hustrun hette Cajsa Lena Carlsdotter. De hade 3 barn. Av övriga som bodde på ägorna kan nämnas änkan Annika Andersdotter, f. 1778, och undantagsmannen Peter Svensson, som dock avled 1846. Han efterlämnade änkan Maria Jonsdotter och fem barn. Backstumannen Sven Petersson var född i Sjöahult 1795 och gift med Maria Olofsdotter, född i Nässjömåla 1806. De hade 6 barn. Sammanlagt 70 personer, 32 män och 38 kvinnor bodde i Sjöahult på 1840-talet.

Vi går fram ett årtionde till 1850-talet, då flera egendomstransaktioner ägde rum i Sjöahult. Johannes Carlssons hustru Brita Stina Petersdotter avled 1858, varefter han 1859 gifte om sig med änkan Ulrika Månsdotter, som var född i Södra Björna- hult 1819 men närmast kom från Erengislahyltan. Hon medförde därifrån två söner Anders Håkansson, f. 1844, och Carl Johan Håkansson, f. 1847. Johannes Carlsson sålde 1860 1/8 mtl till Carl Petersson, som var född i Västra Madesjö 1822. Han var gift med Cajsa Lena Petersdotter, född i Södra Säfsjö 1822. De medförde från Västra Madesjö fem barn: Pehr August, f. 1847, Christina 1850, Lovisa Matilda 1853, Augustina 1856 och Wendla 1859. Följande år, 1861, kom från Elmeberg Jonas Petersson, f. 1815, och hans hustru Christina Andersdotter, f. 1824, med tre barn: Frantz Elof, f. 1844, Mathilda Christina 1847 och August 1857.

Johan Peter Svensson, som 1851 kommit till Sjöahult från Lilla Gangsmad och gift sig med Stina Lisa Petersdotter rymde 1852 från hemmet, varefter hustrun fick skilsmässa 1854. Den förrymde mannen avled i Västergarn på Gotland 1858. Vad orsaken var till att han övergav hemmet är okänt.

1/16 mtl brukades fortfarande av Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 5 barn, av vilka 2 dog. De överlevande var Johan Elof, f. 1854, Ida Charlotta 1857 och Ottiliana 1859.

1/6 mtl ägdes fortfarande av Johannes Jönsson. Hans hustru Maria Jönsdotter avled 1856. De hade fem barn: Carl Gustaf f. 1837, Christina 1840, Jonas Peter 1842, Fredrik 1844 och Frantz Johan 1848.

På nästa 1/6 mtl tog Jonas Samuelsson 1852 undantag. Han avled strax därefter, 1854. Gården övergick 1852 till sonen Johannes Jonsson, f. 1830, som samma år ingick äktenskap med Maria Jonasdotter, f. 1827 i Algutsboda. De fick 3 barn: Johan Elof 1854, Clara Christina 1857 och Johanna Mathilda 1860. Johannes Jonsson sålde 3/16 mtl till Johannes Carlsson och blev inhyses. En annan gård på 3/16 mtl brukades till 1856 av Peter Håkansson, som detta år flyttade till Ljungby.

1/6 mtl tillträddes 1856 av Sven Månsson, född i Kroksjö 1823. Han kom med familjen från Stora Slät. Hustrun hette Johanna Jonsdotter och var född i Klyndebo 1825. De medförde från Stora Slät 4 barn: Johannes, född 1848, Christina 1850, Clara 1852 och Jonas 1855. I Sjöahult föddes Peter 1858 och Carl Gustaf 1860.

Undantagsfolket Håkan Petersson med hustru och sonen Carl Håkansson bodde från 1861 i Lindås. Undantagsmannen Peter Månsson med familj flyttade 1855 till Södra Otteskruf. Peter Svenssons änka Maria Jonsdotter bodde i Ljungby hos sin måg Joel Jonsson. På ägorna bodde Peter Svensson som änkling. Båtsmannen Peter Gummesson Sjö dog 1853 i kolera på sjukhuset i Karlskrona. Ny båtsman blev Fredrik Svensson Sjö, som flyttade till Sjöahult från Södra Otteskruf 1854. Han hade hustru och två barn. Backstumannen Jonas Jönsson var född i Sjöahult 1798. Hustrun Maria Jonsdotter var född i Kolsbygd 1797.

På 1860-talet kom 1863 Jacob Nilsson från Norra Björnahult och gifte sig med frånskilda Stina Lisa Petersdotter på 1/8 mtl. De fick 1864 dottern Ida Sophia och 1867 sonen Johan Gottfrid. 11/48 mtl brukades fortfarande av Johannes Carlsson. På 1/8 mtl flyttade Carl Petersson 1861. Han efterträddes samma år av Jonas Nilsson, f. 1815. Han avled 1869. Änkan Christina Andersdotter fortsatte att bruka gården. Det fanns 5 barn: Frantz Elof, f. 1844, Mathilda Christina 1847, som fick utflyttningsbetyg till Tyskland 1869, August, som var född 1857, Ida Sophia 1861 och Nina Amanda 1863. På 1/6 mtl bodde Carl Magnus Johansson med hustru Brita Stina Jonsdotter och 11 barn. På 1860-talet var följande födda: Frantz August 1861, Carl Theander 1863, Pehr Alfred 1866 och Amanda Fredrika 1869. Den äldsta dottern Carolina Sophia, f. 1846, fick 1869 utflyttningsbetyg till Tyskland. På nästa 1/6 mtl satt Johannes Jonsson, änkling sedan 1856. Han hade 4 barn. På nästa 1/6 mtl flyttade Sven Månsson 1864 med hustrun Johanna Jonsdotter och 7 barn. På 1/8 mtl inflyttade 1863 Peter Fredrik Håkansson från Erengislahyltan. Han var född 1836 och gift med Cajsa Lena Svensdotter. De fick 5 barn: Carl August 1860, Emma Christina 1862, Amanda Helena 1865, Johan Leander 1867 och Hilda Sophia 1871.

1/16 mtl ägdes nu av Carl Petersson och Cajsa Lena Petersdotter, som flyttat dit från 1/8 mtl. Båtsman var Fredrik Svensson Sjö, f. 1832. Han var gift och hade fyra barn. Jonas Samuelssons änka Brita Håkansdotter avled 1864. Dottern Fredrika hade 1861 flyttat till Ljungby. Änkan Cajsa Lena Carlsdotter efter båtsmannen Peter Gummesson Sjö bodde fortfarande på ägorna, liksom backstumännen Jonas Nilsson och Jonas Jonsson och ett flertal övriga inhyses samt arbetskarlen Carl Ulrik Petersson med hustru och son. En arbetskarl Carl Håkansson hade häktats för begagnande av livsfarligt vapen och dömts till urbota straff. Han flyttade till Ljungby 1864.

Vi går fram till 1870-talet. 1/8 mtl brukades fortfarande av Jacob Nilsson och 11/48 mtl av Johannes Carlsson. Sonen Johan Ulrik var timmerman och emigrerade till USA 1880. På nästa 1/8 mtl tog änkan efter Jonas Petersson Christina Anders-dotter undantag av sonen Frantz Elof Jonsson, men denne sålde 1874 gården till Johannes August Josephsson Sjögren, f. 1843 i Algutsboda. Han var gift med Emma Christina Jonsdotter, f. 1847. De fick 2 barn: Selina Serafia 1875 och Carl Johan 1878. På 1/6 mtl satt Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter kvar. Dottern Carolina Sophia flyttade 1875 till Schleswig-Holstein. På nästa 1/6 mtl dog undantagsmannen Johannes Jonsson 1880. Samma år emigrerade sonen Jonas Peter till USA. Äldste sonen Carl Gustaf Johansson, som var född 1837 gifte sig 1875 och övertog gården. Hustrun hette Emma Christina Jonsdotter, f. 1846. De fick 3 barn: Johan Viktor 1875, Peter Algot Leander 1876 och Gustaf Ludvig 1880. På 1/8 mtl satt Peter Fredrik Håkansson och Cajsa Lena Svensdotter kvar med sina 5 barn, födda på 1860-talet. På 1/6 mtl avled Carl Petersson 1872. Gården övergick 1875 till Peter August Gustafsson, f. 1847 och gift med Mathilda Sofia Petersdotter, f. 1842. De lämnade redan 1876, då Carl August Petersson, som förut varit arbets-karl, övertog gården och blev bonde. Han var född 1840 och gift med Lovisa Mathilda Carlsdotter, f. 1853. Övriga på Sjöahults ägor var arbetskarlen Carl Ulrik Petersson från Algutsboda med hustru och tre barn, båtsmannen Fredrik Svensson Sjö med hustru och två barn. Han flyttade till Olsbo 1876. Förre båtsmannen Peter Gummessons änka Cajsa Lena Carlsdotter bodde kvar i Sjöahult liksom torparen Jonas Nilsson med hustru och 6 barn och arbetskarlen Carl Peter Nilsson från Sillhöfda med hustru och son.

På 1880-talet brukade alltjämt Jacob Nilsson sina 1/8 mtl liksom Johannes Karlsson sina 11/48 mtl, men den senare arrenderade 1888 ut gården till Peter Magnus Andersson, f. 1853. 1/8 mtl ägdes alltjämt av Johannes August Josefsson Sjögren och Emma Kristina Jonsdotter. Till de på 1870-talet födda barnen fick de på 1880-talet ytterligare tre barn: John Axel Wilhelm 1881, Josef Oskar 1883 och Frantz Otto Linus 1888. De tog också två fosterbarn: Karl Elof Petersson, f. 1868 och Hilda Maria Petersson, f. 1873, båda från Oskars socken.

På 1/6 mtl tog Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter 1887 undantag av dottern Ida Charlotta och hennes man Per Quirinius Schillerström. Den senare kom detta år från S:t Clara församling i Stockholm och ingick äktenskap med Ida Charlotta samt övertog gården. Ida Charlottas syskon lämnade hemmet. Brodern Frantz August emigrerade till USA 1883, Pehr Alfred 1888 liksom Amanda Fredrika, medan Karl Theander 1882 for till Stockholm. Ida Charlotta hade en son före äktenskapet: Viktor Adrian Wallgren, f. 1881. 1/6 mtl brukades alltjämt av Karl Gustaf Johansson. Hustrun Emma Kristina Jonsdotter avled 1889. De hade tre barn: Johan Viktor, f. 1875, Pehr Algot Leander 1876 och Gustaf Ludvig, f. 1881.

På 1/16 mtl avled Pehr Fredrik Håkansson 1884. Änkan Kajsa Lena Svensdotter flyttade 1886 bort liksom barnen. Gården övergick till Jonas Peter Gustafsson, f. 1857 och 1885 gift med Theolinda Sofia Johansson, f. 1853. De fick 1887 sonen Janne Ernst Reinhold. En annan hemmansdel på 1/16 mtl ägdes av Karl August Petersson, f. 1840, och Lovisa Mathilda Carlsdotter, f. 1853. På den tredje gården på 1/16 mtl avled Karl Jonsson 1884 efter att ha innehaft den sedan 1881. År 1885 tillträdde Peter Palmgren, f. 1855 och samma år gift med Ida Mathilda Jonsson, f. 1858. De fick tre barn: Ester Viktoria Sofia 1885, Carl Linus Gideon 1887 och Anna Augusta Ingeborg 1890. På ägorna bodde timmermannen Per Olof Johansson, f. 1850 och 1883 gift med Ida Charlotta Karlsson. De fick tre barn på 1880-talet. Torparen Jonas Nilsson blev änkling 1880. Båtsmannen Johan Gottfrid Sjö, f. 1867, var son till arbetaren Karl Ulrik Petersson och Emma Petersdotter. Undantags-mannen Jonas Månsson flyttade 1888 till Algutsboda. Undantagsänkan Kristina Andersdotter, Jonas Peterssons änka, flyttade 1883 bort från Sjöahult.

Under 1890-talets första hälft brukade Jacob Nilsson fortfarande 1/8 mtl. På 11/48 mtl avled Johannes Carlsson 1893 och hans änka Ulrika Månsdotter 1894. Gården övertogs av Elof Svensson, f. 1861 i Algutsboda, som kom hem från USA 1894. Hans hustru Matilda Carlsdotter avled samma år. De hade 4 barn: Nanny Emilia, f. 1883, Jenny Maria 1885, Carl Hjalmar 1887 och Sven Erik Fabian 1890. 1/8 mtl brukades fortfarande av Johannes August Josefsson Sjögren och Emma Kristina Jonsdotter. De fick 1891 sonen Erik Adolf Artur. 1/6 mtl brukades fortfarande av Per Quirinius Schillerström och den andra gården på 1/6 mtl av Carl Gustaf Johansson. Han var änkling sedan 1888 och hade sina tre barn i hemmet. Det fanns fortfarande tre hemmansdelar på 1/16 mtl, brukade av Jonas Peter Gustafsson och hans hustru Sofia Johansson, av Carl August Petersson och Lovisa Mathilda Carls-dotter samt Peter Petersson och hans hustru Ida Mathilda Jonsson. De sistnämnda hade fyra barn, det sista fött 1893: Berta Maria Elisabet. På Schillerströms gård bodde som undantagsfolk Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter. Deras dotter Amanda Fredrika, f. 1869, flyttade 1893 till Fliseryd. Timmermannen Per Olof Johansson hade hustru och fyra barn. Båtsmannen Johan Gottfrid Sjö hade nu ändrat sitt namn till Sandström. Han bodde på Elof Svenssons gård. Arbetaren Carl Ulrik Petersson på samma gårds ägor avled 1894. Han efterlämnade änka och två barn. Arbetaren Gustaf Emrik Johansson flyttade med hustru och barn bort från Sjöahult 1892.

Storskifte skedde i Södra Sjöahult 1804, laga skifte i Norra Sjöahult 1833-1834.

Emigrationen från Sjöahult var förhållandevis måttlig, om man tager hänsyn till att det var en ganska stor och folkrik by. År 1875 emigrerade som redan tidigare omnämnts bonddottern Carolina Sofia Carlsson till Schleswig-Holstein. År 1880 emigrerade Johan Johansson och Jonas Sjöström till USA. De följdes 1881 av Frantz Elof Jonsson och 1883 av Frantz Karlsson och Emma Erlandsson. År 1888 emigrerade Per Karlsson, 1899 Anna Matilda Jonsson, 1902 Serafia Sjögren och 1907 Anna Edit Maria Johansson. Det blir tillsammans 10 utvandrare, varav 9 till USA.

Sidebar