Nybro bibliotek

https://bibliotek.nybro.se/web/arena

Biblioteken i Nybro kommun har gamla rötter. Den svenska bibliotekshistorien före 1900-talet är sockenbibliotekens och de begynnande folkrörelsernas studiebibliotek. Dessa bibliotek inom arbetar- och nykterhetsrörelserna fick flera avläggare inom den nuvarande Nybro kommun. I Nybro biblioteks samlingar finns exemplar från nykterhetslogernas bibliotek liksom det stora ABF-biblioteket i Nybro köping och stad. Dessa bibliotek överlämnades till staden 1940-1941. I Nybro tätort har folkbiblioteket varit beläget i skolan vid Långgatan från år 1908, som låg vid nuvarande polishuset, samt i Kommunala mellanskolan vid nuvarande Paradisskolan från år 1923. År 1955 byggdes nytt polishus och bibliotek i samma hus vid Långgatan. Men redan 1967 kom folkbiblioteket till den nuvarande platsen i höghuset vid Storgatan. År 1997 återinvigdes huvudbiblioteket av författaren Runer Jonsson (1916-2006) i renoverade och utbyggda lokaler.

Genom sammanläggningar bildades den nuvarande Nybro kommun 1969. Bibliotek från de olika landskommunerna och Nybro stad bildade då Nybro bibliotek. Det fanns kommunala bibliotek i Nybro, Alsterbro, Orrefors, Madesjö, Gullaskruv och Målerås. I början av 1970-talet startades bokbussverksamhet, och t o m början av 1990-talet hade Nybro två bussar rullande. Biblioteket säljer bokbusservice till Mönsterås kommun, och i maj 2008 togs en ny bokbuss i drift genom att göra en jungfruresa till de Svenska biblioteksdagarna i Luleå.

Sedan sommaren 2007 består det allmänna biblioteksväsendet i Nybro kommun av huvudbiblioteket och bokbussen. Till detta kan läggas riktad verksamhet som service till omsorgstagare och ansvar för alla grundskolebibliotek. Genom skolbiblioteken och bokbussen nås samtliga elever i skolväsendet. Nybro liksom södra Kalmar län har en hög medieutlåning. I Nybro lånar varje medborgare ca 10 böcker mm i genomsnitt varje år vilket är betydligt mer än rikets genomsnitt. År 2007 var budgeten ca 9,5 miljoner, och personalen uppgick till 17 personer.

Från 2012 till och med 2018 tillhörde organisationen Lärande- och kulturnämnden. Under 2019 inrättades återigen en kulturnämnd i Nybro.

Lästips: Lundquist: Nybro stadsbibliotek i Nybro historia 1924-1968, 1978.

Nybro bibliotek i Nybro förr i tiden pärm 3.

Om Gullaskruvs bibliotek: http://www.gullaskruv.se/artiklar/bibban-1981.htm

Kopia ur Svenska stadsmonografier Kalmar Borgholm Nybro Oskarshamn Vimmerby Västervik med omgivningar, 1955, s 223-224.:

“NYBRO STADSBIBLIOTEK
Av stadsbibliotekarie Viveka Lagerkvist
Liksom Nybro stad har Nybro stadsbibliotek inga gamla anor att se tillbaka på. Biblioteket är ännu inte 50 år gammalt, ty det kom till först år 1908. Den 25 november 1907 sammanträdde en biblioteksnämnd för att ordna upp Nybro biblioteksväsen. Resultatet var, att fr. o. m. 1908 inrättades ett bibliotek i en liten skrubb i den s. k. Långgatsskolan. Det hölls öppet för allmänheten tisdagar och torsdagar kl. 5—6 e. m. Låneavgiften var 5 öre per band och vecka. Allt arbete utfördes här, liksom på de flesta andra bibliotek vid denna tid, av frivillig, helt oavlönad arbetskraft.
Bibliotekets verksamhet var naturligtvis i början synnerligen blygsam. Nyregleringen år 1912 av statsunderstöden till bibliotek verkade emellertid stimulerande även på biblioteket i Nybro. Den 10 mars 1913 uppgjordes förslag till stadgar för Nybro Kommunalbibliotek. Samtidigt beslöt man överföra kommunbiblioteket från Nybro kyrkostämma till Nybro kommunalstämma. Det nya i stadgarna var, att låneavgiften borttogs för till Nybro hörande personer, men varje person fick låna endast två band per gång. Verksamheten blev nu något livligare. Fortfarande ha vi inga siffror rörande utlåning o. d., men styrelsen sammanträdde flitigt. Den 15 oktober detta år uppgjordes, så vitt vi kunna se i protokollen, för första gången ett förslag till inkomst- och utgiftsstat. Slutsumman i denna budget var 325 kr. Anslaget från kommunen var 100 kronor, statsbidraget 150 kronor, och’ 75 kronor stå såsom beräknad behållning. Fortfarande utfördes allt arbete av frivillig, oavlönad arbetskraft. Först år 1919 ansågs verksamheten ha nått sådan omfattning, att bibliotekarien borde få någon om än blygsam ersättning, och fr. o. m. år 1920 fastställdes bibliotekariens arvode till 50 kr. per år.
Utlåningen växte, och allmänhetens krav på flera böcker stegrades. Tyvärr ökade inte anslagen i samma takt. År 1929 beslöt därför styrelsen att försöka få anslag av Nybro kaféaktiebolag. Detta företag var ett bolag, som hade hand om pilsnerutskänkningen i köpingen. Vinsten delades ut till allmännyttiga ändamål. I och med att Stora Hotellet byggdes upphörde detta företag. Biblioteket fick emellertid ett välbehövligt ekonomiskt stöd av detta bolag. År 1934 påpekade också bibliotekskonsulenterna, att det kommunala anslaget var för litet för en stad av Nybro storlek, och styrelsens anhållan om höjt kommunalt bidrag beviljades därför.
Lokalfrågan var också ett brännande problem. Den lilla skrubben i skolan var från början otillräcklig. År 1914 fick biblioteket tillstånd att flytta barn- och ungdomsavdelningen till en av skolsalarna, och år 1923 beslöt man flytta över denna avdelning till den nya folkskolan vid kyrkan. Samtidigt började styrelsen också göra flitiga framställningar om att bibliotekets behov av nya lokaler med det snaraste måtte beaktas. Först år 1927 buro dessa framställningar någon frukt. Skolstyrelsen upplät då i Långatsskolan en av reservsalarna, men det dröjde inte länge, förrän även denna lokal var för liten. Skolan behövde förresten själv detta utrymme. Biblioteksstyrelsen hemställde då till kommittén för det planerade hotell- och kommunal- husbygget, att, vid uppgörande av förslag till sådan byggnad, kommittén måtte reservera utrymme för bibliotek med läsrum. Tyvärr blev inte denna anhållan beviljad. Den enda förändringen var, att biblioteket fick elektrisk belysning, dock endast en ljuspunkt. Först år 1936 erhöll biblioteket de nuvarande lokalerna i samrealskolan. Efter dåvarande begrepp voro de ganska ändamålsenliga, ty de innehålla, förutom ganska stor utlåningssal även läsrum. En stor nackdel är dock, att de ligga i källarvåningen, men jämfört med de tidigare lokalerna innebar flyttningen hit ett stort framsteg.
Glädjande nog tyckas de nya lokalerna ha stimulerat läslusten. Utlåningen ökade år från år. År 1944 om- lades biblioteket efter moderna principer. Bokbeståndet katalogiserades och klassificerades av fil. mag. Bengt Hallvik. Följande år upptogs till diskussion möjligheten att anställa utbildad bibliotekarie med full tjänstgöringstid. En bidragande orsak härtill var, att lärarinnan fru Ester Nilsson, vilken sedan 1928 troget skött biblioteket, nu avsade sig detta uppdrag. År 1946 inrättades också en ordinarie stadsbibliotekariebefattning vid Nybro stadsbibliotek, och till bibliotekarie antogs fil. mag. Viveka Lagerkvist. Personalen har numera även utökats med ett kontorsbiträde.
Bibliotekets verksamhet har utvidgats betydligt under årens lopp. Inom kommunen funnos även två andra verksamma bibliotek. ABF:s lokalavdelning och logen Rättskämpen av IOGT ägde var sitt studiecirkelbibliotek. Då de nuvarande bibliotekslokalerna togos i bruk, erbjödos även dessa bibliotek att flytta in där. Först sköttes varje bibliotek av sin egen bibliotekarie och hade öppet å särskilda tider, men numera äro de helt deponerade i stadsbiblioteket och skötas tillsamman med detta men ägas fortfarande av sina organisationer och äro ekonomiskt oberoende av stadsbiblioteket. Det sammanlagda bokbeståndet uppgick år 1953 till 11.719 band. ABF äger 1.472 band och logen Rättskämpen 477 band. Hela antalet utlånade band uppgick detta år till 39.528 band. Om vi jämföra med exempelvis 1943 års utlåningssiffra 16.649 band, se vi, att biblioteket numera blir väl utnyttjat. Ytterligare framsteg vänta vi oss, då biblioteket om några månader flyttar in i moderna, centralt belägna lokaler. Egendomligt nog äro dessa belägna på exakt samma plats, där de första lokalerna lågo. Den gamla skolan har nu rivits, och på dess tomt reser sig en byggnad för polishus och bibliotek.
Nämnas böra även några av de personer som stått bakom bibliotekets tillkomst och utveckling. Biblioteksnämndens ordförande var pastor G. Grönkvist. Han efterträddes snart av rektorn vid kommunala mellanskolan Karl Lindwall. År 1914 inträdde folkskollärare Ernst Callenberg i styrelsen. Han var under en lång följd av år en av de mest drivande krafterna för bibliotekets utveckling. År 1923 valdes han till ordförande, vilken post han innehade till år 1951. Han efterträddes av styrelsens nuvarande ordförande, verkmästare Sven Johansson, vilken även under några år biträdde fru Nilsson vid utlåningen. Naturligtvis ha även många andra nedlagt arbete för bibliotekets bästa, men de ovannämnda har gjort insatser, som ej böra glömmas.”

MJ

Sidebar