Markustorp

http://kartor.eniro.se/m/Ec0PH

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Markustorp ligger vid Ljungbyån ett stycke ovanför Torestorp. I namnet ingår det från bibeln hämtade personnamnet Markus och -torp, nybygge. Mycket talar för att detta hemman upptagits ganska sent under medeltiden. Endast i ett fåtal ortnamn i Madesjö ingick som förled ett kristet personnamn. Exempel härpå är Simontorp och Jonsryd samt Persmåla, med de bibliska personnamnen Simon, Johannes och Petrus. Alla dessa måste tillhöra senmedeltiden, eftersom kristna personnamn först då började användas i ortnamn. En annan omständighet, som talar för hemmanet Markustorps relativt sena anläggning är att det ej är upptaget i 1533 års register över fodring och gärd eller i 1535 års städsloregister. När det finns med, vilket är fallet i 1539 års fogderäkenskaper, är dess prestationer till Kronan obetyd-liga: ingen fodring behövde den förste kände brukaren Berge Bondesson i Markusatorp erlägga, och hans årliga avrad uppgick endast till ”et kleff taat”, dvs en knippa bast, och 2 fyrkar, dvs ½ öre. Det antyder, att hemmanet ganska nyligen upptagits, kanske först under 1500-talets första decennier, då ett avsevärt nyodlings-arbete började i skogsbygderna i Möre. Av fogderäkenskaperna 1541-1542 framgår, att Berges fullständiga namn var Berge Bondesson.

Hur det gick med Berge vet vi inte. Först efter dackefejden möter Markustorp i fogde-räkenskaperna. Enligt 1545-46 års fogderäkenskaper hette brukaren Peder i Markustorp. Han är sannolikt identisk med [oläsligt ord] ”Per Jonas”, under vilket namn han förekommer i 154? års fogderäkenskaper. Enligt 1551 års fogderäken-skaper hette brukaren ”Per Jonss i Markusatorp”. Hans avrad var höjd, men inte mycket. Den uppgick till 2 fyrkar och 2 knippor bast. Men nu hade fodring tillkommit: för en årlig häst, två fogdehästar och vart tredje år en s.k. konungshäst. Fodringen löstes med pengar. Per Jonsson lät värva sig till knekt och är upptagen i 1553 års rulla. Han tillhörde Truls’ i Kolsbygd rote och fick 2 alnar grönt brabanttyg. Hans avrad höjdes 1556 till 2 dagsverken och 1561 till tre ökedagsverken. Vid mitten av 1560-talet, i 1565 års fogderäkenskaper, hade han efterträtts av Jon Persson, som säkerligen var en son. Enligt samma års tionderäkenskaper erlade dock detta år ”Per i Markusatorp” tionden till Kronan: en skäppa råg och en skäppa korn, svarande mot 15 skäppors skörd av vardera sädesslaget. Fadern levde alltså och ansvarade för tionden, under det att sonen ansvarade för avraden. Enligt 1566 års avkortnings-längd var Jon i Markustorp knekt och därmed befriad från att erlägga avrad så länge han deltog i kriget. Han stupade möjligen i kriget, ty 1569 hette knekten ”Oluff i Markusatorp”. Enligt intyg av kyrkoherde Petrus Nicolai i Madesjö, daterat d. 21 juni 1569 brukade Olof hemmanet som knekt och åtnjöt frihet från hemmanets avrad, som annars nu ökats med fodring för ytterligare två hästar, s.k. lagmanshästar.

Olof Persson, som hans fullständiga namn var, var sannolikt broder till Jon Persson och son till Per Joensson. Han redovisade inför Älfsborgs lösen 1571 sina tillgångar: ½ lispund koppar (ungefär 3½ kilo), 2 oxar, 2 kor, häst för 5 mark. Tio procent på detta blev 5 mark 1½ öre, som alltså blev Olofs bidrag till Älfsborgs lösen. Samma år blev Olof upptagen på den lista över ödeshemman i Madesjö, som kyrkoherde Petrus Nicolai i länsmannes närvaro undertecknade d. 15 juli. Olof tycks ha haft det besvärligt dessa år, ty han är ej med i 1572 års tiondelängd men däremot i 1573 års fogderäkenskaper, i vilka hemmanet är definierat som ½ hemman.

Olof Persson brukade länge Markustorp. Han nämnes sista gången i fogderäken-skaperna för år 1600, om det var samme Olof. Denne kallas nämligen knekt och Olof Persson var väl för gammal att fortfarande vara knekt. Det kan vara en annan Olof, kanske en son, som i så fall bör ha hetat Olof Olofsson. Visshet härom kan ej uppnås.

I 1604 års fogderäkenskaper heter brukaren Germund i Markusatorp, men 1606 är hemmanet anslaget till knekten Peter Pedersson. Efter Kalmarkriget i vilket Peter Pedersson sannolikt stupade förklarades Markustorp 1613 för ödeshemman och ”förmedlades” till ¼ hemman. Det brukades nu av ”Enkian i Markusatorp”. Vems änka säges ej, men det måste väl vara frågan om Peter Pederssons änka. I räken-skaperna över Älfsborgs lösen samma år upptages en ”Peer i Markusatorp”. Han uppges vara gift, hade ingen dräng eller piga och taxerades till 3 silverdaler. Per brukade fortfarande hemmanet 1620 men där fanns också som ”inhyses” ”Enkian i Markusatorp” som hade 2 kor och 1 mark. I 1622 års fogderäkenskaper upptages för Markustorp en ”Peder i Markusatorp” men han är säkerligen identisk med Per, som ännu 1625 stod för hemmanet. Åren 1622-1624 fanns dessutom i Markustorp knekten i Bengt Björns kompani Joen Persson som väl måste antagas vara son till ovannämnde Per.

Sannolikt är han identisk med den Jöns Persson som 1628 redovisade följande tillgångar: 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 3 får, 3 lamm och 2 ungsvin. I samma räkenskap upptages ”Enkian i Markusatorp”, som redovisade för 2 stutar, 1 ko och 3 kvigor, relativt betydande tillgångar. Är hon samma änka som förekommer i räkenskaperna 1620? Det är omöjligt att avgöra, men hon kan vara Jons eller Jöns’ moder, som alltså bildade ett eget hushåll.

I 1633 års jordebok och mantalslängd står ”Jöns i Markusatorp” fortfarande för hemmanet. Hans tillgångar var: 3 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 3 kvigor, 4 får, 4 lamm. Jämte Jöns förekommer nu ”Kerstin i Markusatorp”. Hon uppges vara gift och ägde 4 tunnor råg och 4 tunnor korn. Det fanns således två hushåll på hemmanet. Vem var Kerstin? Hon skulle kunna vara identisk med den förut omtalade änkan, som gift om sig och bildat eget hushåll sedan sonen övertagit hemmanet. Men det är en ren gissning.

Jöns brukade Markustorp under större delen av 1630-talet. I 1639 års kyrkoräken-skaper är Jöns hustru i Markustorp upptagen. Hon hade skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. I samma räkenskap står en Måns i Markusatorp upptagen för 12 öre. Måns måste detta år ha övertagit hemmanet från fadern Jöns, ty i 1640 års räkenskap gav han 6 öre till kyrkan och i 1641 års mantalslängd står ”Mons i Markusatorp” ensam för hemmanet. Där fanns enligt mantalslängden 3 personer mantalsskrivna. Den tredje efter Måns och hans hustru var knekten Jon. Måns’ tillgångar voro: 1 sto, 2 oxar, 1 stut, 5 kor, 3 kvigor, 3 får, 1 lamm och 2½ tunnors utsäde. Måns förefaller ha varit ganska välsituerad. Knekten Jon redovisade 1 ko och 1 kviga. Han var gift. Jon var kanske son eller broder till Måns.

Måns i Markustorp brukade hemmanet till i varje fall 1669, en för 1600-talet ganska lång tid. I 1655 års mantalslängd förekommer jämte Måns en Jon, men har försvunnit i nästa längd. 1668 står en son Swen upptagen i mantalslängden och han tycks vara kvar 1669, då utom Måns och hans hustru en son är angiven som bosatt på hemmanet. På tal om Måns’ goda ekonomiska ställning måste hans och hans familjs nästan unika frikostighet mot Madesjö kyrka nämnas. Redan 1646 och 1650 står Måns upptagen i kyrkoräkenskaperna men det är fr.a. under 1660-talet, som de ständigt återkommer med gåvor. Måns’ dotter gav 1662 en mark och Måns’ son lika mycket. Måns’ dotter gav 1663 8 öre, Måns och hans hustru 1665 1 daler och Måns’ son 2 mark. 1666 gav Måns’ dotter 1 mark, Måns och hans hustru 1 daler, Måns’ son 1 mark. 1669 gav Måns och hans hustru 3 mark. Det slutade följdriktigt med att i testamente efter Måns gavs 1774 2 mark och för bårklädet vid hans begravning 3 mark. Jag tror inte, att man kan visa på liknande frikostighet hos någon annan av bönderna i Madesjö under denna tid.

Redan 1666 omtalas i kyrkoräkenskaperna ännu en brukare i Markustorp: Jon, som detta år gav 1 mark till kyrkan. Tillsammans med sin hustru skänkte han 1669 1 daler och 1670 till kyrkans målning lika mycket. 1671 gav Jon och hans hustru 2 mark och 1672 lika mycket. Det är oklart vem denne Jon var. Kan han vara identisk med den knekt Jon, som omtalas 1641 och med den Joen som är medtagen i mantalslängden 1655?

Vad som skedde efter Måns’ död 1674 är oklart. I 1676 års kyrkoräkenskaper nämnes, att Per Månsson i Markustorp skänkt 2 mark och en Brita 1 öre. Han torde med viss sannolikhet ha varit son till Måns och broder till Jöns Månsson, vars son Måns döptes 1677. Pers son döptes 1681 och fick också namnet Måns. Jöns Månsson och Per Månsson måste tillsammans ha brukat hemmanet, fastän Jöns Månsson i 1686 års jordebok ensam står upptagen för Markustorp, som fortfarande räknas som ½ hemman med en årlig ränta till Kronan av 1 daler 11 öre och 11 penningar. Men det måste ha funnits fler brukare. År 1692 döptes Per Larssons dotter i Markustorp till namnet Kerstin. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Markustorp anges vara delat mellan Per och Nils med ¼ mantal åt vardera. Deras efternamn nämnes ej. Den årliga räntan till Kronan är höjd till 2 daler 14 öre 21 penningar.

I 1697 års kvarnkommissions handlingar heter det: ”Pehr och Nills kunna på sina sqwaltar mahla sin säd och nogot lijtet för Tull”.

Men vart tog Jöns Månsson vägen? Sannolikt har han dött någon gång på 1690-talet. Den 10 juli 1700 vigdes Måns Jönsson i Markustorp (= den 1677 födde sonen till Jöns) med pigan (= bonddottern) Kerstin Persdotter från Norra Säfsjö. På något sätt hade han levat kvar i Markustorp, fastän han ej medtagits i jordeboken. I 1717 års mantalslängd är han med. Där är Markustorp delat på följande tre ägare: Per Nilsson, Nils Persson, Måns Jönsson. Denne senare tillträdde väl hemmans-delen i samband med sitt giftermål. Den 10 juni 1701 var hustruns kyrkotagningsdag och då skänkte Måns till Madesjö kyrka 6 öre. År 1703 döptes Måns’ dotter Karin, varvid en Nils i Markustorp var fadder. Han är säkert identisk med ovannämnde Nils Persson, som kan vara son till Per Månsson. Den nu födda Karin Månsdotter skulle gifta sig med bonden och kyrkovärden Jon Persson i Kvarneslätt. Modern Kerstin Persdotter från Norra Säfsjö skall enligt den tradition, som kyrkoherde Petrus Frigelius i Madesjö upptecknat från Karin Månsdotter, varit majorens på Ebbehult sonsons dotter. Sven Håkanssons i Ebbehult son kapten Erik Svensson hade en son, som enligt traditionen ”gav sig under skånska kavalleriet” och flyttade till Skåne. Om traditionen är riktig skulle Kerstin Persdotter varit dotter till denne. Riktigheten av denna tradition har ej kunnat kontrolleras, då Kerstin Persdotter ej är upptagen i dopboken, som börjar 1677. Hon måste vara född före detta år.

Från 1717 till 1740-talet skedde stora förändringar i Markustorp. I den röstlängd, som gjordes upp inför kyrkoherdevalet 1740 upptogs för ½ mtl Markustorp tre röstberätti-gade hemmansägare: Jon Persson, som var son till Per Nilsson och ägde 1/8 mtl, Nils Persson, som ägde ¼ mtl och Gumme Nilsson för 1/8 mtl. I domstolsprotokollet 1747 heter det, att 1:sta uppbud beviljats för 1/8 mtl Markustorp, som Jon Persson undfått av sin fader samma år mot att han betalat fadern Per Nilssons skuld, 1?5 dlr smt [beloppet oläsbart]. I verkligheten stod Jon Persson för hemmansdelen redan 1740. Nils Persson, som väl också var son till Per Nilsson ägde fortfarande ¼ mtl. Hans hustru hette Kerstin. Måns Jönsson hade redan 1740 efterträtts av Gumme Nilsson på 1/8 mtl. Vem Gumme Nilsson var framgår ej av några källor. Var han son till Nils Persson?

I mantalslängden 1749-1754 upptages fortfarande tre hemmansägare i Markustorp: Sven Nilsson, 33 år, och hans hustru Ingeborg, 22 år, Håkan Nilsson, 25 år, med hustru Karin, 20 år. De fick dottern Elin 1750. Den tredje hemmansägaren var Joen eller Jöns Persson, 30 år, med hustru Elin, 27 år. Joen Persson är väl identisk med den ovan nämnde.

Går vi fram till husförhörslängden 1755-1788 möter vi en mångfald människor i Markustorp. Sven Nilsson och Ingeborg Persdotter hade till 1764 fått icke mindre än sju (7) barn: Måns 1745, Per 1749, Nils 1754, Jonas 1756, Sven 1758, Israel 1761 och Peter 1764. Håkan Nilsson, f. 1725, betecknas som undantagsman. Vart familjen tagit vägen anges ej. Även Jon Persson, f. 1716, blev nu undantagsman. Hustruns fullständiga namn anges nu till Elin Olofsdotter, f. 1727. De hade sju barn: Ingrid 1741, Karin 1743, Regina 1747, Måns 1751, Ingjerd 1754, Elin 1758 och Petter 1760.

Efter Jon Persson kom Per Andersson, f. 1728 och hans hustru Malin, f. 1736. De fick 2 barn: Jon 1758 och Maria 1760. Efter Håkan Nilsson kom Måns Jonsson med hustru Stina Persdotter och barnen Maria och Peter, födda 1782 och 1785. De följdes av Lena 1796, Stina 1798 och Johannes 1800. Från Resebo kom Olof Olofsson, f. 1721 med hustru Karin Olofsdotter, f. 1736. De hade fyra barn: Elin 1766, Peter 1770, Göran 1772 och Måns 1776. En tid brukades en hemmansdel av Jonas Svensson, f. 1756 och Elin Jonsdotter, f. 1758, dotter till Jon Persson, men de flyttade från Markustorp till Gräsgärde. Till Markustorp hörde också båtsmannen Nils Glader, f. 1738, men han bodde i Månsamåla, eftersom han var s.k. avskedad, dvs pensionerad. Hans efterträdare var Jöran Hendriksson Glader med hustru Elin och sönerna Nils och Anders, födda 1783 och 1785. Båtsmannen för Bruatorp Sven Bruman bodde också i Markustorp med sin hustru Regina Olofsdotter och sonen Jonas.

Vi går fram några år till perioden 1782-1801. Hemmansklyvningen fortsätter. Sven Nilsson avled 1786 efterlämnande änkan Ingeborg Persdotter och barnen Sven, född 1758 och 1786 gift, Israel, f. 1761 och likaledes gift 1786, Peter Svensson, f. 1769, som övertog hemmansdelen. Han var gift med Maria Svensdotter och hade två döttrar. En hemmansdel ägdes av Åke Jonsson, f. 1755, och Elin Håkansdotter, f. 1750, och nästa av Peter Carlsson, f. 1774, och Stina Nilsdotter, f. 1774. De fick 1801 dottern Catharina. Som inhyses på gården bodde Olof Olofsson och Karin Olofsdotter. Av deras barn var Kerstin gift i Kalmar, liksom sonen Axel, Ingrid var gift i Kristvalla, medan Göran Olofsson övertog en hemmansdel i Markustorp och ingick äktenskap med Stina Petersdotter. De fick 1799 dottern Caisa Lena. Måns Jonsson brukade fortfarande sin hemmansdel tillsammans med hustrun Stina Persdotter, f. 1756. De fick 5 barn, medan Nils Svensson och Maria Nilsdotter fram till 1800 fick sex barn. Äldsta dottern Christina, f. 1780, blev gift i Kristvalla. Övriga barn var Peter 1783, Sven 1789, Lena 1796, Stina 1798 och Johanna 1800. En mängd inhyses och backstugusittare bodde på hemmanets ägor. Där fanns också torparen Måns Bengtsson, tills vidare den ende torparen. Torparväsendet höll just på att utvecklas under 1700-talets senare hälft för att nå sin kulmen vid mitten av 1800-talet.

Vi går fram till perioden 1802-1814. Det fanns nu 5 hemmansdelar i Markustorp. Åke Jonsson brukade fortfarande sin gård på 1/6 mtl tillsammans med hustrun Elin Håkansdotter, f. 1750 och säkerligen dotter till Håkan Nilsson. Två av barnen, Jonas och Carl, dog 1804, säkerligen i någon slags epidemi. En son var gift i Toratorp. Gården övergick nu till Anders Jonsson från Kristvalla, f. 1770, och hans hustru Maria Månsdotter, f. 1782 och dotter till Måns Jonsson och Stina Persdotter. De fick 1811 sonen Jonas. Peter Carlsson brukade fortfarande sin gård. Hans hustru Stina Nilsdotter avled 1804 liksom dottern Catharina, säkerligen i den förut omnämnda epidemien. Peter Carlsson gifte därefter om sig 1805 med Marta Nilsdotter, f. 1783. Två barn återstod: Carl, f. 1803, och Stina, f. 1806. Måns Jonsson var nu död, men änkan Stina Persdotter skötte gården med hjälp av döttrarna Brita, f. 1786, Lena 1789, Regina 1792. Sonen Jonas avled 1804. Nils Svensson och Maria Nilsdotter satt kvar på sin gård. Fem barn vistades fortfarande i hemmet. Olof Pettersson, f. 1786, och Regina Månsdotter, dotter till Måns Jonsson och Stina Persdotter och född 1792, brukade en kort tid en hemmansdel.

Vi vandrar vidare till perioden 1821-1840 och finner 5 hemmansdelar i Markustorp. 1/16 mtl innehades av Carl Olsson, f. 1791 i Råddemåla, och Brita Månsdotter, f. 1786, och dotter till Måns Jonsson och Stina Persdotter. De hade många barn. Äldst var Peter, f. 1809, och yngst Olaus, f. 1829. Det var han som skulle komma att övertaga gården. Däremellan fanns Johanna, f. 1814, flera döda, Helena, f. 1823 och Lovisa 1826. Nästa 1/16 mtl innehades till en början av Anders Jonsson, f. 1770, och hans hustru Maria Månsdotter. De tog emellertid undantag av sonen Jonas Andersson och dennes hustru Maria Andersdotter från Förlösa, född 1811. De fick under 1830-talet tre barn: Anders 1835, Carl 1837 och Ingrid Caisa 1839. En gård på 1/8=2/16 mtl ägdes till en början av Johannes Jonsson från Åseda, f. 1801, och dennes hustru Stina Svensdotter från Älghult, f. 1803. De fick 1826 dottern Wendla och 1830 dottern Carolina. 1834 övertogs denna gård av Andreas Johansson från Mortorp, f. 1813, och hans hustru Cajsa Lena Göransdotter, f. 1811. De fick tre barn: Alexander 1835, Johanna 1836 och Johannes August 1838. Nästa hemmansdel på 1/16 mtl växlade också ägare. Den ägdes först av Peter Svensson och Maria Svens-dotter men övertogs av sonen Jonas Petersson, som var född 1811 och gift med Cajsa Lisa Pehrsdotter, f. 1812. De fick 1840 sonen Peter August. Till denna gård hörde ett torp, brukat av Jonas Jonsson, född i Ljungby. Han kom hit 1837 till-sammans med sin hustru Sara Stina Svensdotter. De fick 1840 sonen Carl Johan. Den största gården i Markustorp, 3/16 mtl, ägdes av Olof Petersson, född i Blomkulla 1806, och hans hustru Stina Petersdotter, f. 1806. Dottern Lovisa föddes 1829 och sonen Peter 1834. I Markustorp bodde också båtsmannen Anders Marck, f. 1795, med hustru Sara Olsdotter, f. 1806, och åtta (8) barn, samt avskedade båtsmannen Zackris Andersson Modigh med hustru Brita Charlotta Nilsdotter och sonen August.

Under 1850-talet uppnådde väl Markustorp den största folktätheten. Carl Olsson tog 1852 undantag av sonen Olaus Carlsson, som följande år ingick äktenskap med Wendla Jonsdotter från Kristvalla, f. 1829. De fick under 1850-talet tre barn: Carl Johan 1855, Ida Sophia 1856 och Pehr Olof 1859. På nästa 1/16 mtl satt Jonas Peter Jonsson, född i Torestorp 1820. Hans hustru Carolina Jonsdotter var från Buttetorp och född 1836. Till Markustorp kom hon 1858. Samma år föddes sonen Johan August och 1860 sonen Aron Gustaf. På 1/8 mtl avled Andreas Johannessons hustru Cajsa Lena Göransdotter i rödsotsepidemien 1858, varefter Andreas följande år gifte om sig med Gustava Svensdotter, f. i Markustorp 1835. Av de många barnen avled sonen Johan Peter i rödsoten 1858, sonen Alexander flyttade 1859 till Hanemåla, och Johanna Helena och Johannes August 1860 till Södra Ljusås.

På 1/16 mtl tog Jonas Petersson undantag. Hustrun Cajsa Lisa Pehrsdotter dog i rödsotsepidemien. Av de två sönerna Peter August, f. 1840, och Carl Johan, f. 1843 övertog den förre gården. På 3/16 mtl blev Olof Petersson änkling, sedan Stina Petersdotter avlidit. Han tog undantag av efterträdaren Peter Ingemansson, men flyttade 1852 till Dörby, följd efter ett år av sonen Peter Olofsson, som var född 1837. Peter Ingemansson var född i Öjersmåla 1824 och gift med Lovisa Olofsdotter, dotter till Olof Petersson och född i Markustorp 1829. Familjen kom närmast från N. Bondetorp 1851. Sonen Pehr Olof var född där detta år. I Markustorp föddes 1855 Carl Wilhelm och 1861 Hilda Christina. Ordinarie båtsman för Markustorp var på 1850-talet Johan August Samuelsson Marck, f. i N. Ljusås 1835 och gift med Ingrid Maria Svensdotter, f. i Ljuder 1836. Hon kom hit från Köpstaden 1860. Två avskedade båtsmän bodde på Markustorps ägor. Erland Danielsson Marck kom till Markustorp 1839. Avskedade båtsmannen Zackris Andersson Modigh var född i Markustorp 1813, men hade ej varit hemmanets båtsman.

De fem hemmansdelarna i Markustorp bestod under 1880-talet men åtskilliga förändringar skedde ifråga om ägarna. 1/16 mtl ägdes av Per August Olsson, f. 1856. Han ingick 1880 äktenskap med Ida Sofia Olsdotter, f. 1856, dotter till Olaus Carlsson och Wendla Jonsdotter. Fram till 1888 fick de fyra barn: Hildur Elvira Sofia 1881, Ernst August Herman 1883, Edit Matilda 1885 och Ellen Arfvida Kristina 1888. Per August Olsson brukade sin hemmansdel en tid men sålde den sedan till Peter Magnus Jonsson i Torestorp och emigrerade till USA. Han lämnade familjen hemma. Meningen var väl att den skulle följa efter, när Per August etablerat sig i USA, men därav blev intet. Per August Olsson lät aldrig mera höra av sig och antecknades i kyrkoboken 1895 såsom ”obefintlig”.

Nästa 1/16 mtl ägdes av Jonas Peter Jonsson, f. 1854 och hans hustru sedan 1883 Elina Josefina Gustafsson, f. 1860. De hade 7 barn: Hjalmar Teodor 1882, Frida Anna Elisabet 1884, Ernst Viktor Fabian 1886, Gunhild Matilda 1887, Ester Josefina 1889, Karl Jonas Wilhelm 1890 och Sigrid Judit Augusta 1892. Även denne hemmansägare emigrerade till USA 1892. Hemmanet övergick 1895 till Johannes Magnusson, f. 1830 i Algutsboda, och hans hustru Anna Kristina Johansdotter, f. 1838. Det är ganska märkligt, att de enda emigranter från Markustorp, som är kända, är två hemmansägare. Inga drängar, pigor eller arbetare utvandrade från Markustorp.

Andreas Johansson och Gustava Svensdotter fortsatte att bruka sina 1/16 mtl. Sonen i första äktenskapet Johannes August var dövstum. Av barnen i det andra äktenskapet lämnade de två äldsta: Gustaf Fridolf och Almida Augusta hemmet. Kvar fanns Johan Alfred, född 1870, Edla Josefina, född 1872 och Anna Charlotta, född 1875. 1/16 mtl brukades av August Zackrisson, f. 1840, och hans hustru Matilda Jonsdotter, f. 1842. Han hade i ett föregående äktenskap dottern Hulda Augusta. Nästa 1/16 mtl rönte växlande öden under 1880-talet. Vid decenniets början inne-hades det av Peter August Jonsson, f. 1840, och hans hustru Helena Petersdotter, f. 1842. De hade ingått äktenskap 1868 och fick till 1882 sex barn. Följande år såldes gården och familjen flyttade bort. Efterträdare blev Carl Wilhelm Petersson, f. 1855 och 1880 gift med Johanna Matilda Johansdotter, f. 1862. De hade två barn: Janne Mauritz Hildemar 1880 och Esther Mathilda 1882. Familjen sålde hemmanet och flyttade bort 1885. Från Mortorp inflyttade 1886 Johan Elof Hansson, född 1857 i Kristvalla. Han gifte sig 1888 med Hulda Amanda Gustafsson, f. 1866. De fick dottern Anna Matilda Viktoria. På 3/16 mtl blev Peter Ingemansson och Lovisa Olsdotter undantagsfolk och flyttade bort från gården till en stuga på ägorna. Då han ej hade någon son blev det mågen Karl Karlsson, som övertog gården. Han var gift med Peter Ingemanssons dotter Kristina Petersson. De flyttade in 188? men lämnade redan 188?. Karl Karlsson kallas i fortsättningen arbetare. Gården ägdes en tid av Madesjö sparbank, tills Carl August Johansson från Hälleberga 1889 övertog den. Han hade 1878 gift sig med Karolina Gustafsdotter, f. 1856. De fick under 1880-talet tre barn: Per Arfvid 1879, Gottfrid Amandus 1885 och Edit Gottfrida 1889.

På Markustorps ägor bodde undantagsmannen Jonas Petersson, som avled 1881, och Olaus Karlssons änka Wendla Jonsdotter. Torparen Johannes Petersson var född 1826 och gift med Lovisa Ingemundsdotter, född samma år. De hade två barn. Peter Ingemansson hade en son Carl Wilhelm Petersson, född 1855. Han gifte sig 1880 med Johanna Matilda Johansdotter, f. 1862. De övertog 1881 1/16 mtl men flyttade redan 1885 därifrån. Bland övriga i Markustorp under 1880-talet kan nämnas timmermannen Per Olof Johansson med hustru Ida Charlotta Carlsson. De ingick äktenskap 1883 och fick tre barn under 1880-talet men flyttade bort 1891. Båts-männen Johan August Samuelsson Marck och Erland Danielsson Marck bodde fortfarande kvar under 1880-talet.

Vi går över till första hälften av 1890-talet. Om Jonas Peter Jonssons emigration och om hans efterträdare Johannes Magnusson är redan talat. På nästa 1/16 mtl avled Andreas eller Anders Johansson 1891. Familjen flyttade bort samma år. August Zackrissons hustru Matilda Jonsdotter avled 1895. Dottern Hulda Augusta hade 1894 lämnat hemmet. Johan Elof Hansson satt kvar på sina 1/16 mtl. På 3/16 mtl satt 1896 fortfarande Carl August Johansson med hustru Carolina Gustafsdotter och sex barn, av vilka tre föddes på 1890-talet: Almida Matilda 1890, Gunhild Emilia 1892 och Karl Gunnar Manfred 1895. Om den till USA emigrerade och där försvunne Per August Olsson på Per Magnus Jonssons i Torestorp gård är redan talat. Peter Ingemansson och hans hustru Lovisa Olsdotter och dotter Hulda Lovisa lämnade 1895 helt Markustorp. Torparen Johannes Petersson satt kvar på sitt torp, beläget på K.A. Johanssons hemmansdel. Han och hans hustru Lovisa Ingemundsdotter hade inga egna barn men däremot tre fosterbarn. Båtsmannen Johan August Samuelssons dotter Anna Matilda gifte sig 1895 och flyttade till S:t Sigfrid. Dottern Augusta flyttade 1895 till Adolf Fredriks församling i Stockholm.

Av övriga skrivna i Markustorp kan nämnas att förre båtsmannen Erland Danielsson Marck nu bodde i Lilla Gangsmad, att f.d. hemmansägaren Carl Carlsson nu bodde i Gadderås och att arbetaren Per Olof Olsson 1891 flyttade till Skellefteå. Dessutom fanns tre ”arbetspigor” på ägorna.

Laga skifte ägde rum i Markustorp 1836-37. Om emigranterna är redan talat.

Sidebar