Månsamåla

http://kartor.eniro.se/m/NKMc4

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Månsamåla betyder den av Måns upptagna nyodlingen. Namnet förekommer för första gången 1561 och i 1565 års tionderegister får vi veta, att den dåvarande brukaren hette ”Karl i Månsamåla”. Hans tionde var mycket obetydlig: ½ skäppa korn, men ingen råg. 1568 kallas Karl ”krononybyggare”. Månsamåla måste ha upptagits omkring 1550 och brukats omkring 15 år, innan det skattlades som nybygge. Då hade den förste brukaren Måns försvunnit och ersatts av Karl, som kan ha varit son till Måns, men det förblir ovisst, eftersom efternamn sällan förekommer i fogderäken-skaperna. När Älfsborgs lösen 1571 togs upp, visade det sig, att Karl i Månsamåla hade oväntat stora tillgångar. Han deklarerade följande: koppar-5 marker, 4 kor, 2 fyraårsungnöt, 2 tvåårsungnöt, 5 får, 2 svin och häst för 5 mark. 10 % av dessa tillgångar gav en skatt på 7 mark 4½ öre. Det var mer än många hemman betalade, och då räknades Månsamåla fortfarande endast som nybygge. Som krononybyggare erlade Karl 1574 den obetydliga avraden av 10 marker smör (= ung. 3-4 kg) och intet annat. Särskilt anmärkningsvärt är, att han ej behövde erlägga fodring. Förklaringen är väl den, att Karl hade fört med sig sina deklarerade tillgångar, när han övertog det lilla nybygget Månsamåla. Först 1591 upptogs Månsamåla i skattelängden som ”kronotorp”, dvs högst ¼ hemman. Carl var ännu kvar 1586, men 1591 hette brukaren ”Joen i Månsamåla”. Han erlade 1591 i tionde 1 skäppa råg och lika mycket korn. Enligt 1592 års fogderäkenskaper var hans fullständiga namn Joen Persson. Han stod fortfarande kvar som brukare av Månsamåla 1600 och 1601, men kallas då åter krononybyggare. Enligt 1601 års ”rumpeskattlängd” deklarerade han följande tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.

Joen Persson brukade Månsamåla under lång tid och skattemyndigheterna förstod snart att uppskatta hans arbete. 1612 hade Månsamåla upphöjts till att räknas som ½ hemman! Det blev samtidigt anslaget till underhållshemman för en knekt. Knekten hette Per och var sannolikt son till Joen Persson, som fortfarande stod för hemmanet. Dess avrad var nu betydligt höjd. Den utgick varje år med penningar-½ öre, städsle-öre-½ mark, fodernötspenningar-½ mark, smör-½ lispund, 2 dagsverken och fodring för 3 hästar. Till Älfsborgs lösen 1613 betalade Joen 2 koppardaler och ¾ silverdaler. Knekten Per betalade 1 koppardaler. Joen hade en piga och Per en dräng att hjälpa till att sköta gården. Det fanns alltså två hushåll i Månsamåla. Per försvann dock snart, i varje fall ur skattelängderna, men Joen satt kvar. Vid utskrivningen av boskapspenningen 1620 deklarerade han: åkerland till 3 tunnors utsäde, svedjeland till 3 skäppor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 4 ungsvin. Det ledde till en skatt på 2 dlr 11½ öre, vilket visar att Månsamåla avsevärt arbetats upp av Joen Persson. Det var många hemman i Madesjö, som visade sämre resultat.

Med föregående kan jämföras vad Jon deklarerade 1628: åker till 3 tunnors utsäde, 1 sto, 3 oxar, 4 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 4 får, 4 lamm, 3 ungsvin. Men Jon var inte ensam i Månsamåla detta år. Där fanns också ”Kierstin, änka” som hade 1 sto, 1 oxe, 3 kor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin, och ”Elin, huskvinna”, som hade 2 kor. Det fanns således 3 hushåll i Månsamåla 1628, varav åtminstone de två första måste anses som bondehushåll. Ändock räknades Månsamåla kameralt som ½ hemman! Ett vittnesbörd om att det var ganska bra ställt är, att Månsamåla under det svåra året 1629 icke var ”öde”förklarat eller ”förmedlat”.

Ännu 1633 fanns det två brukare i Månsamåla. Enligt jordeboken för detta år hette brukaren nu Håkan, enligt boskapspenningsmantalslängden var det Joen. Han deklarerade 2 tunnors utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 3 får, 4 lamm och 1 ungsvin. Även enligt den ordinarie mantalslängden var Joen brukare av hemmanet. Han deklarerade 6 tunnor råg och 6 tunnor korn. Enligt denna mantalslängd fanns tre personer mantalsskrivna i Månsamåla. Joen och hans hustru jämte en tredje person. Vem var denne? Var det Håkan? Eller var det den änka Kerstin, som 1628 brukade en del av Månsamåla. Hon måste på något sätt ha hållit sig kvar, fastän hon ej är med i de offentliga handlingarna 1633. I 1641 års mantalslängd står nämligen en änka Kerstin upptagen i Månsamåla. Hon har nu en dotter hemma och en dräng. Till-gångarna är dock små: 1 ko, 1 kviga och 2 tunnor utsäde. Jon måste väl ha funnits kvar, fastän han blivit förbigången i mantalslängden. Det är otroligt, att Kerstins ringa tillgångar skulle utgöra allt vad som fanns i Månsamåla, som enligt mantalslängderna 1628 och 1633 var förhållandevis rikt. Dessutom återkom Jon 1644. Han och hans hustru står i detta års mantalslängd ensamma för Månsamåla. Kerstin är nu för-svunnen, sannolikt avliden. Jon har en dräng. Därjämte finns Per Joensson, som är gift och tydligen brukar en egen del. Han var väl son till Joen Persson. Denne avled sannolikt under 1640-talet, ty 1649 var Per Joensson ensam brukare. Han stod ensam för Månsamåla till straxt före 1697 – en lång tidrymd. I 1668 och 1669 års mantalslängder upptages också båtsmän för Månsamåla. 1668 hette båtsmannen Nils och 1669 Måns. Det är anmärkningsvärt, eftersom det allmänna båtsmanshållet först genomfördes på 1680-talet. Månsamåla låg här före det övriga Madesjö.

När 1697 års kvarnkommission genomförde sin inventering av hemmanens kvarnar, stod ”Enkan Gunnil” för Månsamåla. Hon måste ha varit Per Joenssons änka. Två år senare, enligt 1699 års jordebok, brukas nr 254 Månsamåla av ”Erik”, vars årliga ränta var oförändrad från jordeboken 1686, nämligen 3 dlr, 1 öre, 21 penningar. I jordeboken 1706-1707 anges Månsamåla vara ”Kongl. Ammiralitetet anslaget”, dvs den årliga räntan gick till flottan i Karlskrona. Enligt 1717 års mantalslängd var Månsamåla delat mellan Joen Persson och Olof Joensson. Sannolikt var de far och son och ättlingar till Per Joensson. Enligt 1740 års vallängd hette brukarna av Månsamåla Sven Jonsson och Per Svensson.

I husförhörslängden 1728-1740 visar det sig, att Månsamåla var överraskande folkrikt. Det fanns fortfarande två hemmansdelar, brukade av Jon och hans hustru Ingre och Per Svensson och hans hustru Karin. Hemmanets båtsman hette Per Isacsson Lundberg. En mängd inhyses bodde på ägorna. Däremot fanns ingen torpare. Torparna tillhör det senare 1700-talet och 1800-talet. Hemmansklyvningen fortsatte under 1700-talet. Under senare delen av detta århundrade var Månsamåla delat mellan fyra hemmansbrukare, som vardera brukade 1/8 mtl. Hemmansdelarna upptages här i husförhörslängdens ordning. 1/8 mtl brukades av Sven Persson, f. 1737 och 1773 gift med Maria Andersdotter, f. 1755. Hon avled 1786 varefter Sven Persson gifte om sig. I sitt första äktenskap hade Sven Persson sönerna Per 1774, Johannes 1778 och Daniel 1785. I sitt senare äktenskap fick han 1792 dottern Maria och 1795 sonen Jonas. Den andra hemmansdelen på 1/8 mtl ägdes av Per Persson, f. 1745, och hans hustru Maria Jonsdotter, f. 1743. De fick fem barn: Cathrina 1768, och så småningom gift i Desemåla, Maria 1770, gift i Kristvalla, Stina 1777, Peter, sjuklig och ofärdig, 1780, och Lena 1789. Gård nr 3 ägdes av Peter Carlsson, f. 1772 och gift med Ingrid Nilsdotter, f. 1761. De fick tre barn: Carl 1788, Jonas 1791 och Johanna 1793. Ingrid Nilsdotter var dotter till undantagsmannen Nils Jonsson och Kerstin Svensdotter. Av dessas många barn blev dottern Maria gift i Ljusås och dottern Stina gift i Mortorp. Gård nr 4 ägdes av Jonas Nilsson, f. 1768, och dennes hustru Brita Carlsdotter, f. 1778. Deras förstfödde, sonen Peter, föddes 1800. Ovannämnde undantagsmannen Nils Jonsson hade 1759 ingått äktenskap med Kierstin Svensdotter. De fick icke mindre än åtta barn, av vilka Jonas Nilsson var äldste sonen. Han var således svåger med Peter Carlsson.

Båtsman för nr 254 Månsamåla var Johan Lundberg, född 1761 och 1787 gift med Marta Persdotter, f. 1758. De hade tre döttrar. Jon Nilssons änka, Kierstin Persdotter, f. 1707, bodde kvar på hemmanet jämte sonen Peter Jonsson, f. 1743, som kallades skräddaredräng. Han var gift med Marta Olofsdotter, f. 1746, och hade två barn. Den förste torparen i Månsamåla hette Håkan Svensson, som var gift och hade tio (10) barn. Dessutom fanns en avskedad båtsman Nils Metall, som avled 1792.

I början av 1800-talet bytte två hemmansdelar ägare. Per Persson och Maria Jonsdotter tog undantag av Eric Jonsson, f. 1775, och hans hustru Stina Persdotter, f. 1769. Hon var hans andra hustru. De ingick äktenskap 1805. Eric Jonsson hade fyra barn i sitt första äktenskap och fick två i sitt andra: Sara Stina 1807 och Johannes 1813. Per Persson avled 1818. Den andra växlingen av ägare skedde, när Sven Persson och Maria Andersdotter efterträddes av Olof Petersson, f. 1787, och Lena Petersdotter, f. 1788. Peter Carlsson och Jonas Nilsson satt kvar på sina hemmansdelar. Eric Jonsson och Stina Persdotter fick som ovan sagts två barn i sitt äktenskap. Olof Petersson och Lena Petersdotter fick fem barn: Axel 1808, Maria Lena 1811, Cajsa Lena 1812, Johannes 1814 och Lovisa 1816. Olof Petersson avled 1820, varefter Lena Persdotter gifte om sig med Jonas Nilsson junior, född 1797. Peter Carlsson och Ingrid Nilsdotter hade två barn: Carl, f. 1788, och Johanna 1793. Peter Carlsson var kommunalt verksam och var åren 1813 och 1814 medlem av Madesjö sockens s.k. beredningskommitte. (Om denna se Madesjö sockens historia, del 2, sid. 311.) Jonas Nilsson och Brita Carlsdotter fick följande barn: Peter 1800, Stina 1802, Carl 1803, Maria 1806, Catharina 1808, Lena 1811 och Brita 1814. Torpare var Peter Jonsson, som var född 1743. Han betecknas som ”fattig” i husför-hörslängden. Han hade fem barn. Inhyses Håkan Samuelsson dog 1804. Hustrun och barnen fick fattighjälp av socknen. Flera andra inhyses på ägorna fick under dessa år fattighjälp av socknen.

Under åren 1815-1821 avled som redan nämnts Olof Petersson 1820, varefter änkan gifte om sig med Jonas Nilsson junior, som övertog skötseln av gården. Eric Jonsson brukade sin gård. En ny man var Jonas Olofsson, f. 1766 och hans hustru Stina Nils-dotter, f. 1761. De hade en son Anders, f. 1802. På ägorna bodde inhyses skräddaren Johannes Svensson med hustru Maria Persdotter och fyra barn, samt båtsmannen nr 156 Jonas Elmgren, f. 1794 med hustru Stina Månsdotter, f. 1787 och tre barn, som 1824 ökade till fyra, då dottern Anna Sophia föddes. Hon blev 1862 antagen till småskollärarinna i Madesjö. Hon fick därvid betyget ”from, kan väl läsa.” Därmed var hon kvalificerad att antagas till lärarinna.

Under 1820-1840-talen skedde talrika växlingar av ägare i Månsamåla. Det blir nästan en katalog över bönder som kom, stannade en kortare tid och lämnade. Fredrik Petersson var född 1803 och avled 1832. Om änkan Ingrid Lena Jonsdotter är antecknat, att hon var sängliggande sjuk. Det fanns två barn: Helena, f. 1825 och Johan Peter, f. 1829. Gården övertogs 1834 av Jonas Peter Nilsson, f. 1804 i Älghult, och hans hustru Cajsa Jonsdotter, f. i Bäckebo socken 1792. De hade redan vid tillträdet två barn: Anna Lovisa, f. i Älghult 1830, och Peter, f. 1832 även han i Älghult. Familjen flyttade 1838 tillbaka till Älghult. Efterträdare blev Jonas Ingemundsson, f. i Ljungby 1793, och hans hustru Stina Petersdotter. De hade tidigare bott i N. Ljusås och Flyebo. De båda avled 1845 resp. 1843 och efter-lämnade åtta barn: Daniel, f. i Ljusås 1816, Adolf 1821, Helena 1824, Lotta 1828, Johanna 1831, Joel, dövstum, 1834, Ingrid Sofia, f. i Flyebo 1837. En dotter Maria, f. 1819, fick enligt kyrkoboken ett barn utom äktenskapet. Vid föräldrarnas död övergick gården till äldste sonen Daniel Jonsson, som 1848 ingick äktenskap med Stina Lisa Nilsdotter, f. 1826 i Bäckebo socken. De fick 1849 sonen Johan Conrad. Flera av syskonen bodde kvar på gården. Undantaget var ovannämnda Maria, som 1849 flyttade till Nybro.

1/8 mtl ägdes av Jonas Petersson, som var född i Desemåla 1803. Han var gift med Christina Zackrisdotter från Gislatorp, f. 1807. De fick sex barn: Charlotta 1833, Peter Johan 1836, Christina 1840, Carl Johan 1843, Emma Sophia 1846 och Ottilia Wilhelmina 1849.

1/8 mtl ägdes av Johannes Jonsson, född i Södra Örsjö 1808 och gift med Cajsa Lena Petersdotter från Östra Madesjö, f. 1811. De fick sex barn: August, f. i Pukeberg 1837, Frantz Johan, f. ibm 1839, Clara, f. i Månsamåla 1842, Carl 1844, Elof 1847 och Fredrik 1851.

1/8 mtl ägdes av Erland Peter Petersson, f. 1826 och 1852 gift med Carolina Gustava Johannesdotter, f. 1832. Erland Peter Petersson kom till Månsamåla från Stora Granås 1852. Hustrun var dotter till Johannes Jonsson och mågen övertog Johannes Jonssons hemmansdel. 1853 föddes dottern Hilda Dorothea Wilhelmina och 1855 Emeli Augusta.

1/8 mtl ägdes av Jonas Axelsson, som var född i Getahult 181? och gift med Sara Stina Ericsdotter, född i Månsamåla 1807 och dotter till Eric Jonsson och Stina Pers-dotter. De hade två barn: Stina Cajsa, f. 1838 och Peter August, f. 1842, när familjen 1849 flyttade till Östra Skedebäckshult.

Mycket folk bodde vid denna tid i Månsamåla. Bland dem kan nämnas avskedade båtsmannen Jonas Jonsson Lundberg, som var född 1790 i Kolsbygd. Han hade hustru och tre barn. Tjänstgörande båtsman var från 1849 Carl Johan Axelsson Lundberg, född i N. Svalehult 1830. En båtsman och torpare Carl Johan Hultman var född 1803. Hans hustru och ende son avled 1843. Två undantagsmän levde kvar: Jonas Nilsson med hustru Lena Petersdotter och Eric Jonsson och hans hustru, som dock avled 1846. Undantagsänkan Ingrid Lena Jonsdotter hade en hemmaboende dotter Helena Fredriksdotter, f. i Flemmingeland 1825, som 1849 blev gift till Åby socken.

Vi går fram till decenniet 1851-1860. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Daniel Jonsson med hustru, 2 döttrar och 3 syskon. 1/8 mtl ägdes av Jonas Petersson och Christina Zackrisdotter. De hade fem barn hemma. Under åren 1849-1858 ägdes 1/8 mtl av Jonas Svensson, som kom från Östra Skedebäckshult, när Jonas Axelsson flyttade dit. Med sin familj flyttade Jonas Svensson 1858 till Västra Skedebäckshult. 1/8 mtl ägdes av Johannes Jonsson och Stina Svensdotter. Han var från Åseda och hon från Älghult. De medförde tre barn, när de kom till Månsamåla från Stora Gangsmad. Dottern Carolina Gustafva, f. 1832, gifte sig 1852 med Erland Peter Petersson, f. 1826, som kom från Stora Granås och övertog hemmansdelen. Johannes Jonsson fick undantag. Den andre Johannes Jonsson och hans hustru Cajsa Lena Peters-dotter hade till 1858 fått 8 barn, varav 3 på 1850-talet: Fredrik 1851, Gustava 1854 och Thilda 1858. Johannes Jonsson var aktivt intresserad i socknens angelägen-heter. Han var en av de ledande motståndarna till de på 1860- och 1870-talen aktuella järnvägsplanerna och var mellan 1863 och 1877 Madesjö siste ålderman. Han utsågs hösten 1876 att övervaka utvidgningen av Madesjö kyrkogård. Av övriga i Månsamåla kan nämnas undantagsmannen Jonas Nilsson, som avled 1861. Han var född i Bällsjö 1787. Änkan Lena Petersdotter var född i Månsamåla 1788 och dotter till Peter Persson och Maria Jonsdotter. Hon var ursprungligen gift med Olof Petersson men efter dennes död omgift med Jonas Nilsson. Torparen Jonas Carlsson avled också och efterträddes 1860 av torparen Carl Petersson och hans hustru Christina Petersdotter. Han var från St. Idehult och född 1833.

Under 1860-talet upplevde Johannes Jonsson och Cajsa Lena Petersdotter att fyra av deras barn avled. Tre av dem föll offer för rödsot i september 1865. Det fjärde barnet, dottern Gustafva, avled 1869. Daniel Jonsson upplevde att dottern Hilda Gustafva avled 1863 men fick ytterligare två barn: Jonas Ludvig 1863 och Edla Christina 1866. På gården vistades också Daniels dövstumme broder Joel. Övriga bönder i Månsamåla var på en gård till en början Jonas Petersson, som dock 1864 tog undantag av mågen Peter Andersson, f. 1833, och dottern Charlotta Jonsdotter. De fick under 1860-talet tre barn: Johan Gottfrid 1865, Mathilda Christina 1866 och Jonas Peter 1868. Den fjärde gården brukades från 1866 av Erland Johansson, f. i Hälleberga 1838 och 1866 gift med Wendla Maria Jonsdotter, som var född 1842. De fick två barn: Carl Amandus 1866 och Johan August 1869. Av övriga boende i Månsamåla kan nämnas torparen Israel Jonsson, som 1856 ingick äktenskap med Maria Jonsdotter. Han avled redan 1867, varefter änkan gifte om sig med Peter Alfred Carlsson, född i Kråksmåla 1836 men närmast kommande från Bäckebo. Torparen Johannes Carlsson, som var född 1833 och gift med Lena Stina Håkans-dotter från Vissefjärda, flyttade 1861 bort från Månsamåla ägor. Torparen Andreas Petersson flyttade 1869 till Visby liksom hans äldre broder skomakaren Carl Petersson, som var gift och hade två barn. Det fanns ännu en skomakare i Månsamåla, sockenskomakaren Frantz Johan Petersson, som 1865 flyttade bort från Månsamåla. Dessutom fanns flera backstuguänkor och dito pigor på ägorna. 1863 inträffade det ovanliga, att en piga i Månsamåla, Carolina Gustafsdotter, f. 1842 ”med föräldrars och husbondes vetskap och samtycke flyttat till Afrika såsom piga hos Grosshandl. Forsman” enligt en anteckning i kyrkoboken.

Under 1870-talet inträffade flera förändringar. Daniel Jonsson flyttade 1872 med hustru och 4 barn till Överstatorp i S:t Sigfrid. Gården överlämnade han till sonen Johan Conrad Danielsson och dennes hustru Carolina Petersdotter, f. 1843, som ingått äktenskap i december 1871. De fick 5 barn under 1870-talet: Carl Gottfrid 1872, Jenny Almida Josefina 1873, Carl Johan 1875, Ernst Axel 1876 och Jarl Hjalmar Paulinus 1880. 1/8 mtl innehades fortfarande av Peter Andersson, f. 1833 och Charlotta Jonsdotter, f. 1833 och som redan nämnts dotter till Jonas Petersson och Christina Zackrisdotter. De hade sex barn: Johan Gottfrid, f. 1865, Mathilda Christina 1866, Jonas Peter 1868, Pehr August 1871, Edla Anna Charlotta 1873 och Carl Emrik 1875. Den tredje hemmansdelen på 1/8 mtl innehades fortfarande av Erland Johansson, f. 1828, och Wendla Maria Jonsdotter, f. 1842. De hade vid decenniets utgång fem barn: Erland Amandus, f. 1866, Johan August 1869, John Conrad Emanuel 1873, Gustaf Gottfrid 1877 och Per Oskar 1880.

Johannes Jonssons hustru Cajsa Lena Petersdotter avled 1879. Gården hade redan 1873 överlämnats till sonen August Johansson, f. 1837. Han vigdes 1875 vid Emma Charlotta Petersdotter från Brånahult, f. 1849. De fick 1876 sonen Carl Gottfrid och 1878 sonen Johan. Jonas Petersson och Christina Zackrisdotter bodde under 1870-talet kvar i Månsamåla som undantagsfolk. Deras dotter Ottilia Mathilda, f. 1849, vigdes 1878 vid Per August Jonsson i Ålaryd i Kristvalla. Den andra dottern, Christina, hade redan 1873 flyttat till S:t Sigfrid. Undantagsänkan Lena Petersdotter avled 1880. Fyra torp fanns nu i Månsamåla. Innehavarna hette Sven Petersson, Peter Carlsson, Anders Håkansson, som kom till Månsamåla från Torestorp 1877, och Fredrik Olofsson, som 1872 gifte sig med Lena Håkansdotter och därefter flyttade till Ekaryd. Av övriga på ägorna boende kan nämnas skräddaren Johan August Carlsson, som var född 1852 och som 1873 gifte sig med Ida Christina Petersdotter.

På 1880-talet lämnade Johan Conrad Danielsson hustru och hemman och emigrerade 1888 till USA. Då hade fyra barn dött under 1880-talets fyra första år. Hustrun bodde i fortsättningen på Desemåla ägor. Gården övergick till Nils Peter Jonsson, f. 1852 i Hälleberga och 1880 gift med Johanna Sofia Gustafsdotter, f. 1854. De hade kommit till Månsamåla redan 1887. De fick 7 barn: Hanna Judit Ingeborg 1880, i Hälleberga, Nanny Almida Sofia ibm 1882, Karl Oskar ibm 1884, John Manfred ibm 1886, Axel Robert i Månsamåla 1887, Gustaf Hjalmar ibm 1889 och Aron Wilhelm ibm 1891. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Andersson och 1/8 mtl av Erland Johansson och 1/8 mtl av August Johansson och Emma Charlotta Petersdotter. Till sonen Johan Jander, som fötts 1878, kom under 1880-talet ytter-ligare tre barn: Alma Helena Wilhelmina 1883, Pehr Manfred 1885 och Jonas August 1888. Tre undantagsmän bodde på ägorna: Johannes Jonsson, Jonas Petersson, vars hustru avled 1889, och Daniel Jonsson med hustru Stina Lisa Nilsdotter. Av torparna flyttade Sven Petersson 1883 från Månsamåla, men kvar var Peter Arvid Carlsson med hustru Maria Jonsdotter, Frantz Petersson med hustru Stina Kajsa Petersdotter. Tre av deras fem barn emigrerade 1887 till USA. Torparen Andreas Håkansson och Johanna Jonsdotter bodde kvar med sina fyra levande barn. Två barn dog. Skräddaren Johan August Carlssons hustru Kristina Petersdotter avled 1888, varefter han 1890 gifte om sig med Maria Gustafva Gustafsdotter. Båtsman var nu Jonas Peter Adolfsson Lundberg, som var född 1850 och gift med Ida Sofia Olsdotter, f. 1852. De hade 4 barn. Arbetaren Karl August Gustafsson och hans hustru Hilda Augusta Andersson hade tre barn.

Under 1890-talets första hälft fick Nils Peter Jonsson och Johanna Sofia Gustafs-dotter ytterligare 2 barn: Aron Wilhelm 1891 och Jenny Viktoria Elisabet 1894. Totalt hade de därmed 8 barn. Peter Andersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl, medan Erland Johansson avled, varefter gården inköptes av Johannes Petersson i Villköl. Erland Johanssons äldste son Carl Amandus emigrerade 1892 till USA och modern tog undantag. August Johansson brukade 1/8 mtl. Undantagsmannen Johannes Jonsson avled 1893, Jonas Peterssons hustru 1894. Daniel Jonssons hustru Stina Lisa Nilsdotter avled 1893 och han följde henne 1894. Torparen Peter Alfred Carlsson avled 1892. Torparen Andreas Håkansson och skräddaren Johan August Carlsson bodde kvar liksom båtsmannen Jonas Peter Lundberg.

Laga skifte skedde i Månsamåla 1851.
Emigrationen var överraskande ringa från Månsamåla, som dock vissa tider på 1800-talet var ett folkrikt hemman. Jag har i förbigående nämnt en del av dem som emigrerade. Den förste emigranten var Adolf Petersson, född 1867. Han utvandrade till USA 1883. Han följdes 1887 av sina bröder Johan August och Karl Oskar Petersson. De var unga, endast 14 och 13 år gamla och hade sannolikt för avsikt att ansluta sig till brodern. Som i tidigare sammanhang nämnts utvandrade 1888 Johan Konrad Danielsson, son till Daniel Jonsson. Han lämnade kvar sin hustru i Sverige och hon synes aldrig ha följt efter till USA. Efter Erland Johanssons död emigrerade äldste sonen Carl Amandus Erlandsson 1892 och han följdes 1896 av brodern Johan August Erlandsson. Den sista emigranten från Månsamåla var Nils Peter Jonassons näst äldsta dotter Nanny Almida Sofia Nilsson, som utvandrade 1906, hon liksom alla de andra reste till USA. Det blir sju emigranter från Månsamåla.

Sidebar