Kvarnekulla

 

Kvarnekulla torde ha anlagts vid ungefär samma tid som Kvarnegården, sannolikt på 1400-talet, då vattenkvarnar började anläggas mera allmänt. I 1533 års register nämnes ”Lasse i Quarnekulla” som skulle erlägga 2 mark penningar till den gärd Gustav Vasa uttog till rustningar med anledning av inbördeskriget i Danmark. År 1535 erlade Lasse en oxe i städsleöre till Kronan, vilket innebar, att han då brukat hemmanet i sex år eller mera. 1539 var Lasses avrad 2 skäppor mjöl, en öra, 3 mark örtug, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. 1541 var den betydligt högre: penningar-5 fyrkar, mjöl-2 skäppor, korn-1 skäppa, näver-1 packe, dagsverken-3 och fodring för 6 hästar. Lasse brukade Kvarnekulla t.o.m. 1547, men 1546 fanns en knekt Börje Bonde, som tillhörde den knektrote, som leddes av Henrik i Torestorp. 1551 heter brukaren Nils Persson och 1553 finns det en knekt Olof Persson, som fick 2 alnar grönt kläde, sannolikt till uniform. Nils Persson satt ännu kvar 1556, då hemmanet för tillfället ej underhöll någon knekt. Hans avrad var oförändrad.

Enligt 1561 års fogderäkenskaper brukades Kvarnekulla av ”Per Öriesson i Quarne-kulla”, som fått avraden höjd med ett dagsverke till 4. Enligt tionderäkenskaperna 1565 levererade Per i Kvarnekulla våren detta år 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn i kronotionde, vilket svarar mot en skörd föregående år av 22½ skäppor råg och 30 skäppor korn. 1569 är Kvarnekulla medtaget i en förteckning på hemman anslagna till knektars underhåll, uppgjord av kyrkoherden i Madesjö detta år. Brukaren-knekten hette Olof och han finns med i fogderäkenskaperna för 1569. Avraden är höjd med fodring för 2 s.k. lagmanshästar. När Älfsborgs lösen 1571 skulle utgöras, dekla-rerade Olof sina tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-6, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-6, getter-8, häst för 5 mark. Olofs bidrag till Älfsborgs lösen blev 12 mark 3 öre. Olof hette Persson, vilket framgår av fogderäkenskaperna för de följande åren på 1570-talet. Han är med t.o.m. år 1574, men finns ej med i 1575 års tiondelängd. Det kan bero på, att han detta år specialiserade sig på boskapsskötsel. Tionden utgick ju på jordbruksavkastning.

1580 är han emellertid borta och har efterträtts av Jon Persson. Denne brukade hemmanet till 1611. Enligt rumpeskattlängden 1601 hade han 1 oxe, 2 kor, 2 tunnor säd. Han var ej knekt och hemmanet var följaktligen ej anslaget till underhåll av knekt förrän 1612, då knekten Per i Kvarnekulla var befriad från den avrad, som annars vilade på hemmanet. Den innefattade numera s.k. fodernötspenningar-3 mark och städslepenningar-½ mark men var i övrigt oförändrad. Per var enligt listan över Älfsborgs lösen 1613 ogift men hade en dräng. Han betalade en koppardaler till Älfsborgs lösen. Per satt kvar på hemmanet i varje fall t.o.m. 1625. Inför 1620 års boskapspenning deklarerade Per sina tillgångar: åker till 3 tunnors utsäde, svedje-land till 2 tunnor, 1 häst, 2 oxar, 2 kor, 4 kvigor, 2 ungnöt, 5 får, 2 lamm, 1 svin. Det blev en boskapspenning på 1 dlr 27¾ öre. 1622 betecknas hemmanet som ”öde” och graderas som ½ hemman, men 1625 är det på nytt 1 hemman. År 1622 var en Truls ansvarig för tionden från Kvarnekulla, men Per fanns kvar ytterligare några år.

I mantalslängden 1628 uppträder en ny brukare Joen i Quarnekulla. Han deklarerade följande tillgångar: 1 tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 1 ko, 1 kviga, 2 får, 1 lamm och 1 ungsvin. Man ser, att Joen var ny och inte hunnit samla några större tillgångar. Det fanns ytterligare en brukare ”Birger, husman”, som hade 2 kor. Följande år, nödåret 1629, heter brukaren Karl, men Kvarnekulla var nu förklarat ”öde”, dvs oförmöget att betala avraden. Jordeboken säger rent av ”öde alltsammans”. Hemmanet tycks ha övergivits, ty i jordeboken 1633 är Sven i Kvarnegården även brukare av Kvarnekulla ”på frihet” från avrad under några år. Sven i Kvarnegården brukade även Köpstaden på frihet. Denna sambrukning fortsatte ännu 1641, men i 1644 års mantalslängd har Kvarnekulla fått en egen brukare ”Olof”, medan Ingemund brukade Kvarnegården. Var de bröder och söner till Sven? Kvarnekulla räknades nu som 1 helt hemman.
Olof brukade Kvarnekulla till 1669, alltså i tjugofem år. Det sista året fanns en husman, som hette Per och var soldat. Enligt en upplysning i 1686 års jordebok förmedlades Kvarnekulla 1660 till ¼ mtl och 1683 till 3/8 mtl. Enligt denna jordebok hette brukaren ”Pehr Olofsson”, säkerligen identisk med ovannämnde Per och säkerligen son till Olof. Årliga räntan för Kvarnekulla anges i jordeboken 1686 till 5 dlr 24 öre 1 penning.

I kvarnkommissionens protokoll 1697 heter det om Kvarnekulla: ”Pehr O. och Håkan kan höst och wår mahla sin säd. 1 mjölqvarn.” Brukarna hette således Per Olofsson och Håkan och samma namn återfinns i 1699 års jordebok. Kvarnekulla upptages här som ¾ mtl, och Per och Håkan brukade 3/8 mtl vardera. Den årliga räntan var nu 4 dlr 1 öre 16 penningar. I 1717 års mantalslängd är hemmanet delat på tre brukare: Håkan Håkansson, Erik Andersson och Nils Håkansson, men 1740 är brukarna två: Nils Håkansson och Erik Andersson.

I husförhörslängden 1755-1788 märks hur hemmansklyvningen drabbat Kvarnekulla. En hemmansdel tillhörde ”brukspatronen” utan att dennes namn anges. Det var väl inte så lätt, eftersom Flerohopps järnbruk ofta bytte ägare. Enligt S. Möre dombok 1755 bodde bruksinspektören Claes Ludvig Löthman på Kvarnekulla och var ägarens representant. Enligt domboken för hösttinget 1757 hade Löthman sålt till Caspar Hoppenstedt i Kalmar. Den nye ägaren av Flerohopp amiralitetsfiskalen Matthias Brock hade instämt Hoppenstedt med krav på att denne mot köpeskillingens återfående skulle avträda sin hemmansdel till Brock. Det gällde 3/16 mtl. Det fanns ytterligare tre hemmansdelar. Nils Håkansson innehade en del. Han var född 1691 och son till Håkan Nilsson. Han hade sonen Olof, f. 1727 och gift med Ingrid Svens-dotter, f. 1742. De hade två döttrar: Stina, f. 1764 och Caisa, u.å. Jon Ericsson var född 1723 och sedan 1756 gift med Kierstin Persdotter, f. 1729. Nils Samuelsson var född 1727 och gift med Karin Ericsdotter, f. 1738, som väl var dotter till Eric Andersson och dennes hustru Ingre. Nils Samuelsson och Karin Ericsdotter hade fyra barn: Stina, f. 1759, Eric 1766, Nils 1769 och Catrina 1772. Eric Andersson avled 1760. Änkan Ingre eller Ingrid var född 1693. Båtsman för Kvarnekulla var vid denna tid Petter Jonsson Stam, som tillträdde sedan företrädaren Zackris Stam rymt. Petter Jonsson Stam bodde dock ej på Kvarnekullas ägor utan med hustru och barn i Mortorp.

Under perioden 1782-1801 avled Nils Samuelsson och änkan Karin Ericsdotter gifte om sig med Åke Månsson, f. 1750. Hon medförde från sitt första äktenskap sönerna Eric Nilsson, f. 1766, och Nils Nilsson, f. 1769, samt dottern Cathrina, f. 1772. Åke Månsson tog undantag och gården övergick till styvsonen Nils Nilsson, som 1786 gifte sig med Stina Håkansdotter, f. 1766. Hon avled redan 1795 och efterlämnade döttrarna Caisa Lena och Stina, födda 1789 och 1792. En hemmansdel brukades av Jon Ericsson, som dock avled 1798. Båtsman var nu Eric Carlsson Stam, f. 1774 och gift med Lisa Jacobsdotter.

Under perioden 1802-1815 var Nils Nilsson till en början den ende brukaren av en hemmansdel om man bortser från järnbrukets delar av Kvarnekulla. Nils Nilssons dotter Cajsa Lena var gift i Öjersmåla. Den yngre dottern Stina gifte sig med Peter Danielsson, f. 1786, som övertog gården. De fick 1814 dottern Maria. Åke Månsson bodde som undantagsman kvar på ägorna. Under perioden 1815-1821 fick Peter Danielsson och Stina Nilsdotter ytterligare två döttrar: Catharina 1817 och Stina Caisa 1819. Nils Nilsson och Åke Månsson bodde som undantagsmän på ägorna. Där fanns också båtsmannen Eric Stam och inhysesänkan Caisa Lander med sina två barn Beata Christina och Johannes.

Under tiden 1821-1840 lades definitivt Kvarnekulla under Flerohopps bruk. Peter Danielsson med hustru Stina Nilsdotter och sju barn lämnade 1827 sin hemmansdel, som för brukets räkning under några år brukades av ”afträdande brukaren” Peter Petersson, f. i Älghult 1791 och gift med Annicka Jonsdotter, som också var född i Älghult 1793. De brukade Kvarnekulla till 1834, då de flyttade till Kristvalla. I fort-sättningen fanns endast anställda vid bruket på ägorna. En sådan var mjölnaren Johannes Jonsson, f. 1809 och 1832 gift med Lena Catharina Petersdotter, f. 1797.
På 1840-talet står änkefru Christina Hildebrand som ägare till Kvarnekulla. Mjölnaren Johannes Jonsson fanns kvar. Han var född i Mellan-Skedebäckshult och hans hustru i Markustorp. Från Kristvalla inflyttade 1848 arbetskarl Johannes Lander. Han var född i Flerohopp och tillhörde en bekant smedssläkt. Han var gift med Kjerstin Petersdotter och hade 3 barn.

Mjölnaren Johannes Jonsson avled 1854. Änkan flyttade följande år till Östra Rismåla. Ovannämnde Lander flyttade bort 1857. På 1860-talet kom en ny mjölnare. Han hette Carl Johan Svensson och var född 1828 i Flögstorp. Närmast kom han från Bråtemåla. Han var gift och fick t.o.m. 1870 5 barn. Båtsman var nu Johan Isaksson Stam, f. 1840. Han gifte sig 1865 med Sara Magnidotter, född i Hälleberga 1832. Redan 1871 kom en ny mjölnare, som hette Gustaf Peter Johansson. Han kom från Kristvalla och efterträddes 1879 av mjölnaren Carl Wilhelm Johansson, f. 1855 i Kråksmåla. Han kom närmast från Fagerhult. Hustrun Carolina Petersdotter var född 1853 i Långemåla.

På 1880-talet följde Kvarnekulla Flerohopps öden. När järnbruket nedlades inköptes hela komplexet av fabrikör M. A. Bolander i Nybro. Mjölnaren Gustaf Peter Johansson avled 1881 och mjölnaren Carl Wilhelm Johansson emigrerade samma år till USA. Båtsman var nu Johan Alfred Jonsson Lindqvist, som 1884 gifte sig med Ida Charlotta Jonsson. De fick tre barn. Mjölnare var Carl Edvard Andersson, som gifte sig med änkan efter Gustaf Peter Johansson. En son till henne i hennes första äkten-skap, Otto Jonas, emigrerade 1893 till USA. Från Ljungby inflyttade 1895 mjölnaren Sven Albert Svensson, som 1890 gift sig med Jenny Håkansson från Ryssby och hade två barn. Samtidigt kom från Ljungby mjölnardrängen Konstans Antolitus Svensson, som säkerligen var broder till den förre. Hemmanet ägdes på 1890-talet av Josef Bolander.

Emigrationen från de två hemmanen omfattar två personer, en från vardera hemmanet. 1892 emigrerade mjölnarsonen Otto Jonas Gustafsson från Kvarnekulla till USA och 1902 följdes han av hemmasonen Johan Teodor Petersson från Kvarnegården.

Sidebar