Kulla

http://kartor.eniro.se/m/3ZEMj

By i S:t Sigfrids socken, omnämnd redan 1178, i norr gränsande till kyrkan. I byn har funnits flera torp, ett har bebotts av båtsman Eklund som var anställd av Kulla 1:2 & Kulla 1:3 åren 1867-1874. Vid fornlämnings inventering 2007 har ett flertal kolbottnar och en tjärdal hittats.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman i norra Madesjö har upptagits under medeltiden. I 1533 års register över fodring och gärd nämnes ”Haakon i Kulla”, som i likhet med alla andra krono-bönder i Madesjö hade att erlägga 2 mark penningar i gärd. Denna gärd upptogs med anledning av det hotande utrikespolitiska läget vid den s.k. grevefejdens utbrott i Danmark. Håkan förekommer ej i 1535 års städsleöresregister. Han hade ej nytillträtt hemmanet, ej heller var han vid slutet av en 6-årsperiod. I 1539 års fogde-räkenskaper förekommer han däremot. Enligt dessa var hans avrad 3 lispund smör, en öra och fodring för 2 hästar. Anmärkningsvärd är den stora smöravraden, en av de högsta i Madesjö. Den måste innebära, att Håkan i hög grad koncentrerat sig på boskapsskötsel och låtit åkerbruket vara en bisyssla. Det hjälpte honom inte inför fogden! I 1541 års fogderäkenskaper har avraden höjts till 5 fyrkar i pengar, 1 skäppa korn och fodring för 2 s.k. årliga hästar och 4 fogdehästar. Smöravraden var oför-ändrad. Enligt 1542 års fogderäkenskaper var en ”Suen i Kulla” ansvarig för hemmanet, men 1545 hade Håkan återkommit för att 1547 ånyo ersättas av Suen. De var säkerligen far och son. De hade 1545 fått fodringen höjd med 3 s.k. konungs-hästar.

Från 1551 brukades Kulla av en ny man: Per Karlsson, som 1553 var med bland de värvade knektarna, och som knekt fick 2 alnar gott brabant, sannolikt till någon slags uniform. 1556 ökades hans avrad med tre dagsverken. 1565 hette brukaren av Kulla Per Persson, som säkerligen var son till Per Karlsson. Hans dagsverksskyldighet hade nu ökats till fyra. Han erlade vidare 2 skäppor råg och lika mycket korn i tionde till Kronan, vilket innebar, att han 1564 skördat 30 skäppor av vardera sädesslaget. ”Per i Kulla” dvs Per Persson är medtagen i den förteckning över knektar, som brukade hemman, som kyrkoherden i Madesjö Petrus Nicolai undertecknade d. 21 juni 1569. Som knekt var han befriad från alla pålagor så länge han var i tjänst. Den årliga avraden på hemmanet hade nu ökats med 2 s.k. lagmanshästar.

Per i Kulla deklarerade inför Älfsborgs lösen 1571 följande tillgångar: 3 lod silver, 1 lispund koppar, 2 oxar, 6 kor, 5 tvåårsungnöt, 3 får, 6 svin och häst för 15 mark. Det var ett mycket gott resultat. Den häremot svarande skatten uppgick till 14 mark 5 öre, ett av de högsta beloppen i Madesjö. Per var efter dåtida mått välbeställd! Det hindrade inte, att Per togs med på kyrkoherde Petrus Nicolai lista över ödeshemman 1571, d. 15 juli. Anledningen framgår ej. Två år senare brukades Kulla av en ny Per, med tillnamnet Jonsson. Han erlade i tionde till Kronan efter 1574 års skörd 1 skäppa råg och 1½ skäppa korn. Hans skörd 1574 blev således 15 skäppor råg och 22½ skäppor korn. Per Jonsson brukade Kulla ännu 1580, men för de närmaste två decennierna är brukarens eller brukarnas namn obekant.

I 1600 års fogderäkenskaper upptages en ”Per Andersson i Kulla”, som enligt den s.k. rumpeskattlängden 1601 hade 2 kor, 1 par oxar, 1 sto och 2 tunnor utsäde. Per Andersson kan endast ha brukat Kulla en kort tid, ty 1604 nämnes en ”Oluff Åkesson i Kulla”. Han var knekt. Hemmanet måste ha blivit ledigt och då anslagits till Olof Åkesson som underhållshemman. Han tillhörde Sven Ebbessons fänika. I 1606 års avkortningslängd över knekthemman i Madesjö nämnas två knektar i Kulla: Olof Åkesson och “Hompe”. Kulla betecknas som ett helt kronohemman, som således nu var delat på två knektar. Olof Åkesson stupade liksom många andra Madesjöbönder i Lifland 1608, medan Hompe överlevde. I 1610 års förteckning över knekthemman upptages i Olof Åkessons ställe en ”Germund i Kulla”. Han brukade hemmanet tillsammans med Hompe.

I registret över Älfsborgs lösen 1613 upptages ”Enckian i Kulla”, som hade att bidraga till Älfsborgs lösen med 1 silverdaler. Vems änka var hon? Sannolikt Hompes? Stupade han i Kalmarkriget? Under en särskild rubrik i registret uppförs en ”Gumme i Kulla”, som hade att erlägga 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Gumme har väl efterträtt den tidigare nämnde Germund. Änkan fortsatte att bruka Kulla, sannolikt i väntan på att en son skulle bli vuxen nog att övertaga hemmanet. Då den extra skatt som kallades boskapspenningen skulle uttagas 1620 deklarerade hon: åker till två tunnors utsäde, svedjeland till fyra tunnor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 1 kviga, 2 ungnöt, 5 får, 3 lamm, 12 getter, 4 unggetter. För dessa tillgångar erlade hon 2 dlr 1½ öre i boskapspenning. Knekten Gumme nämnes ej i detta register, men det kan bero på att han som knekt var befriad från boskapspenningen. Ännu 1622 brukade änkan Kulla, men i 1625 års räkenskaper har Kulla fått en ny brukare ”Niels i Kullan” men han var 1628 ersatt av ”Peder Håkansson i Kulla” och ”Nils, knekt”. Hemmanet är således åter delat. Av senare uppgifter framgår, att Peder eller Per Håkansson är identisk med Per Hompe, som väl måste anses vara son till Hompe och ”änkan”. Han kallas omväxlande Per Hompe, Per i Kullan och 1650 åter Per Håkansson. Knekten Nils höll sig tydligen kvar, ty 1633 nämnes en knekthustru i Kulla med egna tillgångar. 1641 nämnes om Nils, ”är i Tyskland”, dvs att han deltog i 30-åriga kriget, och 1644 nämnes ”Corporal Nils Hompe”. Dessa fakta tycks innebära, att Per och Nils Hompe i själva verket var bröder och brukade Kulla tillsammans.

Vi går åter tillbaka till 1628. Då deklarerade Peder Håkansson i Kulla 3 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 kor, 1 kviga, medan Nils, knekt, ibm, deklarerade 2 tunnor utsäde, 3 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. De båda bröderna – om de nu var bröder – hade således delat Kulla ganska jämnt. Det svåra året 1629 är Kulla ”öde-1/4”, dvs oförmöget att betala mer än ¼ av avraden. I 1633 års mantalslängd nämnas tre namn i Kulla: ”Per i Kullan”, som hade 2 tunnor utsäde, 2 stutar, 2 kor, 1 kviga, 1 får, 1 lamm och 2 ungsvin. ”Elin i Kullan”, sannolikt Nils’ hustru: 2 tunnor utsäde, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm. ”Inger, ibm” hade 1 ko och 1 kviga. I 1633 års ordinarie mantalslängd redovisar ”Per i Kullan” 4 tunnor råg och 4 tunnor korn, och ”knekthustru, ibm” 2 tunnor råg och 2 tunnor korn. Denna knekthustru var nog identisk med Elin och således Per Hompes svägerska. Inger är ej upptagen i denna längd. I 1635 års jordebok är Kulla medtaget under rubriken ”I Kullan” men utan att någon brukare nämnes. Den årliga avraden på hemmanet var: penningar-1¼ dlr, korn-1 skäppa, smör-3 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 6 plus 2 hästar. Enligt kyrkoräkenskaperna 16?? skänkte ”Pers hustru i Kulla” 1 mark till kyrkan. Vilken Per kan det ha varit?

Enligt 1641 års mantalslängd fanns det numera två brukare med förnamnet Per i Kulla. Den ene var Per Hompe, den andre hette Per Trulsson. Per Hompe hade nu 1 föl, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 ungsvin och 2 tunnor utsäde. Per Trulsson hade 1 sto, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 1 tunna utsäde. Nils, ”är i Tyskland”, hade 1 sto, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 4 får och 1 lamm. Kulla var således 1641 delat mellan tre brukare. Till dem kom hustrur och tjänstefolk. Enligt Södra Möre dombok 1636 hade Gumme Jacobsson i Kullan belägrat Kerstin Persdotter i Agebo ”i en bod på gården”! Han dömdes för ”mökränkning” till 40 marks böter, medan Kerstin fick böta 20 mark. Gumme Jacobsson var säkerligen dräng i Kulla.
I 1644 års mantalslängd upptages samma brukare som tre år förut, men 1649 fanns endast två: Per i Kullan, vilket nu betyder Per Trulsson, och Per Håkansson. Samma var förhållandet 1650, men 1655 brukades Kulla av Håkan Persson, ogift men med en piga på gården, och Per Jonsson, som var gift. Enligt 1668 års mantalslängd hade Kulla uppdelats på tre brukare: Pär Trulsson, Håkan och en tredje brukare, vars namn är svårläsligt, men som tycks ha hetat ”Anders”. Så hette i varje fall den tredje brukaren året efter, dvs i 1669 års mantalslängd. Utom dessa tre brukare upptager mantalslängden även en inhyses ”Inge i s. gård”. Denne Inge förekommer redan 1665 i kyrkoräkenskaperna. Han skänkte detta år i testamente efter sitt barn 2 mark till kyrkan, och i testamente efter hustrun lika mycket. 1678 d. 19/2 föddes Håkans dotter, och 1676 nämnes i kyrkoräkenskaperna en Nils i Kulla, som tillsammans med sin hustru gav 3 mark till kyrkan. Han står i 1682 års jordebok ensam för Kulla, vars årliga avrad nu var satt till 10 dlr 15 öre och 9 1/5 penning. Redan 1686 hade Nils avlösts av den ovan nämnde Håkan Persson, vars avrad var densamma. Nils och Håkan avlöste således varandra såsom den officielle brukaren, men i realiteten var Kulla fortfarande uppdelat. Av en notis i domboken för år 1682 framgår, att Nils hette Jonsson i efternamn.

Straxt efter det att 1686 års jordebok framställt Håkan Persson som den officielle brukaren av Kulla måste en delning ha skett. År 1692 föddes en son till Olof i Kulla och fick namnet Håkan. Enligt 1697 års kvarnkommissions protokoll fanns det i Kulla fyra brukare: Joen Persson, Swen, Oluf och Daniel Håkansson. Det heter om den bäck, i vilken Kullas kvarn fanns: ”bäcken kommer ur en qwill och rinner straxt i een annan.” Härmed måste väl avses övre eller nedre Kullabäcken, som löper ut i Råsbäcken. Två år senare tillkom 1699 års jordebok. Kulla har nu fått nummer 192. Joen Perssons änka, Swen, Olof och Daniel Håkansson står officiellt upptagna som brukare. Den årliga avraden anges till 10 dlr 15 öre 9 1/5 penningar, densamma som tidigare.

Går vi till 1717 års mantalslängd så har Joen Perssons änka efterträtts av Gumme Nilsson och Olof av Håkan Olofsson, säkerligen en son, under det att de två övriga hemmansdelarna fortfarande brukas av Swen Joensson och Daniel Håkansson. En son till den senare, Håkan Danielsson, fick 1715 3: dje uppbud på skattekrono-hemmanet Käringskruf, som han köpt för 100 dlr smt av ”salig Per Swensson och dess änka Kerstin Andersdotter i Kulla.” Kerstin Andersdotter var tydligen dotter till den Anders, som enligt 1669 års mantalslängd brukade en del av Kulla. Av dom-boken 1720 framgår, att ”gifte bonden Håkan Danielsson i Käringskruf hade begått enkelt hor med ogifta Karin Israelsdotter.” Han dömdes till 80 dlr böter och hon till 40 dlr. De skulle stå uppenbar plikt i kyrkan tre söndagar å rad.

Under 1720-talet förekommer Kulla upprepade gånger i domböckerna. Grannsämjan förefaller inte alltid ha varit den bästa. Vid vintertinget 1722 begärde en madame Anna Kraner och en handlare Hindrich Wendt uppbud på ¼ skattehemmanet Kulla för den skuld, som Håkan Olofsson i Kulla häftade till dem: 45 dlr 16 öre resp. 32 dlr 31 öre smt. Mot deras begäran om lagfart protesterade salpetersjudaren Per Olofsson i Kulla. Han påstod, att skulden enbart var hans broders, medan hemmans-delen skatteköpts av deras avlidne fader och ännu levande moder. Håkan ägde endast 4/15 delar av hemmansdelen. Resten tillhörde modern, Per Olofsson och dennes omyndiga syster, vars förmyndare var Daniel Håkansson i Kulla. Rätten beslöt, att lagfarten skulle stoppas och målet uppskjutas till nästa ting. Då framträdde för rätten änkan Ingrid Eskilsdotter i Kulla, dotterns förmyndare Daniel Håkansson och sonen Per Olofsson. Ingrid uppgav, att hon var änka efter Olof Håkansson och tillsammans med denne inlöst hemmansdelen till skattekrono. Hon ägde därför 1/3 och de övriga delarna ägdes av barnen. De hade ingen del i brodern Håkan Olofssons affärer, som han måste reda ut med egna medel. Efter lång handläggning beslöt rätten att bevilja ytterligare uppskov. Av allt att döma gillades deras talan.

Vid vårtinget 1722 anklagades Sven Joensson i Kulla och hans hustru samt Daniel Håkansson och hans hustru, Håkan Olofsson, båtsmannen Jacob Trogen jämte ett par personer från Rås ”för det dessa Personer een Söndag dagen igenom skohlat föröfwat dryckenskap och trätomåhl, uthan att bewista Gudz huus med anhållan att måtte de häröfwer förhöras och lageligen anses.” Två vittnen hördes: Gumme Nilsson i Kulla och Börje Larsson i Rås, men ingendera kunde bestyrka anklagelsen. Bägge intygade, att Sven Joensson dagen ifråga varit borta. Rätten frikände de anklagade.

Vid följande års juniting anklagade Sven Joensson båtsmannen Håkan Svensson Roos i Rås för att denne d. 10 mars, som var en söndag, inkommit på gården hos Sven Joensson och i vredesmod ”både skiäldt hans dotter Chierstin Swensdotter för Kona och Hynda, uthan och så wähl honom som hans Sohn Olof Swensson för hunsfått och skiällm, iemwähl ifrat öfwer flickan sin Bössa, och derpå hårdraget både Sonen och Dottren uthan skäll. Han och däreffter d. 25 Martz, som war Wår Frudagen i Skogen däräst Swens hustru kommit rijdandes ifrån sin Sohn ifrån Råsbygd eij allenast ofwannämnda hans Sohn Olof slagit med een Stake uthan ock äfwenledes öfwerfallit Swens Hustru Ingrid Persdotter nu äfwen närwarande, med hugg och slag.” Som vittnen åberopade Swen Joensson Håkan Olofsson Dufwa i Kulla, Eskil Danielsson, ibm jämte en båtsman från Rås och dennes hustru. Roos nekade inte till att ha varit på Sven Joenssons gårdsplan men hans version av händelserna var annorlunda. Ett vittnesbörd om umgängestonen i Kulla ger hans version. Han berättade, att han kom in på gårdsplanen ”intet uti någon ond meningh uthan har när han dijtkom, helsat på Swens dotter som hemma war, och i sin rolighet sagdt: hwad har du för godt att säga mig af, då hon straxt därtill swarat: ”rätt intet du fylleracka, bediandes honom s.v. kyssa sig baak, och straxt därpå sprungit honom emot uthur förstufwan uth på gården, då i detsamma Swens Son Olof, ock nu här wid Tinget tillstädes, slagit till honom några slag med en stake, uthan att han något däraf wiste, hwarmed dottern tagit honom i håret och tillijka med Sonen tagit af honom en Bössa han hade i handen, den han dock straxt igenfick.” Beträffande den andra episoden ute i skogen skilde sig bägge parternas versioner helt från varandra. Till rätten ingavs en berättelse från kyrkoherden i Madesjö Nils Sandberg, vari han yrkar att bägge parter straffas för sabbatsbrott. Målet uppsköts till hösttinget, då som vittnen hördes båtsmannen Håkan Olofsson Dufva och Eskil Danielsson, bägge från Kulla, om uppträdet på gårdsplanen, och båtsmannen Jöran Simonsson Ballia och dennes hustru Karin Börjesdotter om episoden i skogen. Det blev ett långt vittnes-förhör, alldeles för långt att återge. Rättens utslag blev så att säga salomoniskt: bägge parter ådömdes böter. Roos skulle böta 7 dlr 16 öre, Swen Joenssons hustru 4 dlr 16 öre, dottern 4 dlr 16 öre, sonen 6 dlr smt ”och som Båtsman sampt Swens son botum eij orka, ty afstraffa de hwardera därföre således, att neml. Båtsman får af 3 par Spöö 3 slag af hwart paret sampt Olof Swensson af 2 par spöö lijkamånga slag af hwart paret. Elliest till widare oredas förekommande, uthsättes desse parter emellan uthan laga plicht 40 mark smts böter, där någondera den andra widare förolämpar.”

Vid samma ting anklagade länsman Wahlsten Håkan Olofsson och Per Olofsson i Kulla för att de försummat gudstjänsten på första stora böndagen. Bägge föregav sjukdom och ålades att till nästa ting med vittnen bevisa detta. Vid majtinget 1728 anklagade länsman Wahlsten båtsmannen Sven Bruhn för delaktighet i stöld, som begåtts av Håkan Dufva och Per Olofsson i Kulla. Stölden hade skett i Gullaskruf i Helleberga. Kvinnfolket Anna Jönsdotter anklagades för att ha hyst tjuvarna och använt stöldgodset, som var råg och mjöl. Det upplystes, att Håkan Dufva och Per Olofsson var bröder. Målet hänsköts till Uppvidinge häradsrätts bedömning.

Vid sommartinget 1736 förekom ett par Kullabor. Det var Olof Nilsson och hans hustru Kerstin Svensdotter, som anklagade bruksbokhållaren Jonas Larsson vid Flerohopps bruk för att ha kört omkull Kerstin på hemväg från kyrkan söndagen d. 29 febr. Målet är refererat i Madesjö sockens historia, del 2, sid. 125. Olof Nilsson var en av de fem hemmansägare, som är upptagna på 1740 års röstlängd till kyrkoherdevalet. Enligt denna fanns följande hemmansägare i Kulla: Jacob Nilsson ägde ¼ mtl, Olof Nilsson 1/6 mtl, Nils Svensson 1/12 mtl, Jon Persson ¼ mtl och Olof Danielsson ¼ mtl. Av dessa blev Olof Danielsson av 1743 års sockenstämma anförtrodd uppgiften att vara uppsyningsman på norra läktaren i kyrkan och Olof Nilsson av 1746 års stämma att vara uppsyningsman på kvinnosidan vid nattvards-gångar.

Vid hösttinget samma år tog Jonas Larsson, som nu var länsman, hämnd för trafikmålet tio år tidigare. Han anklagade Olof Nilssons hustru Kerstin Svensdotter för att ha varit berusad söndagen d. 23 mars på kyrkvägen, så att hon ej kunnat bevista gudstjänsten! Två vittnen hördes: Petter Persson i Köl kom på söndagen ridande till kyrkan och fick se Kerstin Svensdotter ligga mitt på landsvägen och hästen stod jämte henne. Olof Persson i Sigislaryd tog henne och reste upp henne, ”men hon var så full att hon intet kunde stå utan föll åter omkull mot vägsidan, men vittnet såg eller frågade intet efter antingen hon var drucken eller sjuk, ej heller hörde henne tala något ord.” Jöns Olsson i Flygstorp berättade att han ”om söndagen, då vittnet med de flere reste till kyrkan såg Kerstin Svensdotter ligga i vägliden under en gran, varuti hästen var bunden och frågade Sven i Skedebäckshult henne om hon behövde någon hjälp, därtill hon svarade, det behövdes ingen hjälp, men vittnet såg intet efter om hon var drucken, allenast var både hästen och Kerstin vesiga om hufwudet.” Kerstin nekade till att ha varit drucken ”utan hästen stupade med henne så hon slog sig illa, att hon måste ligga emedan hon av slaget fick ont i hufwudet.” Rätten beslöt uppskjuta målet för att höra flera vittnen. Hur det gick för Kerstin har jag inte haft tillfälle att taga reda på.

Av en notis i domboken 1747, hösttinget, framgår att Jon Persson i Kulla, Petter Collin i Karlskrona och Gumme Persson i Erngislahyltan varit delägare i 1/6 mtl Södra Ljusås och sålt denna del till en Erik Persson, som var deras svåger. Han fick nu 3:dje uppbud på hemmansdelen.

Om vi går till den äldsta husförhörslängden, som avser åren 1728-1740, så upptager den 4 hemmansdelar, som ägdes av 1. änkan Ingre Eskilsdotter, 2. Jon Persson med hustru Karin, 3. Olof Nilsson med hustru Kerstin Svensdotter och 4. Jacob Nilsson med hustru Ingegärd Gummesdotter. Båtsman var Matts Pardon med hustru Brita. Denna lista omfattar 1730-talet. I vallängden 1740 har hemmansdelarna blivit 5, som brukades av Jacob Nilsson med ¼ mtl, Olof Nilsson med 1/6 mtl, Nils Svensson med 1/12 mtl, Jon Persson med ¼ mtl och Olof Danielsson med ¼ mtl. Två av dem utsågs av sockenstämman i Madesjö 1743 och 1746 till ordningsmän i kyrkan. Olof Danielsson blev 1743 uppsyningsman på norra läktaren och Olof Nilsson blev 1746 uppsyningsman över kvinnosidan i kyrkan vid nattvardsgångarna, då trängseln ofta var mycket stor. Enligt Södra Möre dombok för hösttinget 1746 anklagade länsman Jonas Larsson Olof Nilssons hustru Kerstin Svensdotter ”för det hon varit drucken på söndagen d. 23 mars på kyrkvägen och ej framställt sig till gudstjänsten.” Hon sökte neka och skyllde på att hon kastats av hästen hon red. Vittnen intygade dock att hon varit redlöst berusad på kyrkvägen. Man red alltså på den tiden till kyrkan från Kulla. Någon körbar väg fanns inte.

Husförhörslängden 1755-1788 visar utvecklingen i Kulla. ¼ mtl brukades fortfarande av Olof Danielsson, f. 1703, och hans hustru Kerstin, f. 1721. De fick sex barn, alla döttrar: Kerstin, Karin, Elin, Brita, Anna och Ingrid. Enligt domboken 1756, vårtinget, var Karin gift med Olof Olofsson i Västra Resebo. De hade av Olof Danielsson d. 30 jan. 1755 köpt 1/8 skatte-krono-hemmanet Norketorp för 290 dlr smt till omyndiga Brita Olofsdotter. De begärde 1:sta uppbud vid tinget. Vid samma ting begärdes 1:sta uppbud för ¼ skatte-krono-hemmanet i Kulla, som Lars Jonsson och hans hustru Maria Jakobsdotter köpt av Marias föräldrar Jakob Nilsson och Ingegärd Gummes-dotter d. 2/1 1754 för 160 dlr smt. Maria Jakobsdotter var dotter till Jakob Nilsson och Ingegärd Gummesdotter. Denna var dotter till Gumme Nilsson som var son till den Nils som bodde i Kulla 1676.

Måns Eskilsson och Sara Nilsdotter vigdes 1754 och brukade en hemmansdel. De fick 6 barn: Nils, Sven, Brita, Catharina, som blev gift i Norra Rismåla, Elin och Maria. Måns Persson och Brita Eskilsdotter var födda 1728 resp. 1729 och fick 7 barn: Peter, Jon, Caisa, Eskil, Anders, Stina och Maria. På 1/6 mtl satt Olof Nilsson, som var född 1704 och gift med Kierstin, f. 1706. De hade 3 barn: Sven, f. 1729, Nils 1735 och Jonas 1739. Båtsman för Kulla var på 1750-talet Måns Kullberg, f. 1741. Han var gift med Brita Nilsdotter och hade 3 barn.

Under senare delen av perioden överlät Olof Nilsson sina 1/6 mtl till sonen Sven Olofsson, som blev gift med Kierstin Olofsdotter, f. 1742. De fick 7 barn: Ingeborg, f. 1762, Olof 1766, Peter 1767, Ingrid 1769, Håkan 1772, Jonas 1776 och Johan 1778. Svens broder Nils Olofsson, f. 1735, var gift med Maria Månsdotter och innehade en tid en gård i Kulla men flyttade till Ingemundsmåla. Den yngste brodern Jonas Olofsson var först gift med Ingrid Svensdotter och efter hennes död med Maria Persdotter. Jonas Olofsson fick 7 barn: Nils, Peter född 1771, Olof 1773, Stina 1775, Johanna 1778, Maria och Cajsa Lena. Jonas Olofsson utsågs 1787 till ombud för allmogen i norra Madesjö i en vägfråga.

Daniel Jonsson var född 1744 och gift med Maria Olofsdotter, som var född samma år. De fick 5 barn: Olof 1776, Stina 1779, Lisa, Maria och Catharina. Dessutom kan nämnas, att Per Månsson i Kulla 1776 utsågs till sockenskomakare i norra fjärdingen. Båtsman Sven Svensson Frimodig bodde på Råsemåla ägor. En son Nils Metall blev båtsman i Lilla Idehult.

Vi går fram till 1700-talets sista årtionde, återspeglat i husförhörslängden 1782-1801. Lars Jonsson på ¼ mtl avled 1791. Änkan Maria Jakobsdotter var född 1735. Det fanns fem barn: Brita, gift i Buttetorp, Annica, Jonas, Ingierd och Maria. Den sist-nämnda, som fått ett barn utom äktenskapet, sonen Peter, född 1786, blev gift med barnafadern Daniel Svensson, f. 1755. De övertog gården och fick ytterligare 5 barn: Caisa Lena 1789, Brita 1791, Sven 1794, Lars 1797 och Jonas 1800. Jonas Olofsson och Maria Persdotter sålde sin gård men bodde kvar. Måns Eskilsson och Sara Nilsdotter tog undantag. Av deras barn var Nils gift i Tjukehall, Brita gift i Hanemåla, Elin gift i gården med Sven Olofsson, som övertog den. Maria var gift i Kåtterås.

Även Sven Olofsson och Kierstin Olofsdotter tog undantag, nämligen av Olof Danielsson, f. 1776. Sven Carlsson, f. 1760, vigdes 1785 vid Karin Olofsdotter, f. 1764. De fick 4 barn: Olof, Stina, Lisa och Maria. Båtsman var nu Anders Blomster, f. 1758 och 1786 gift med Lisa Jacobsdotter. Båtsman Carl Kullman bodde också på ägorna. Det fanns nu en torpare. Han hette Måns Persson och var gift med Brita Eskilsdotter. De hade flera barn.

Under perioden 1802-1815 tog Jonas Olofsson eller Ohlsson, som han nu kallas, undantag av dottern Maria Jonsdotter och hennes man Johannes Pettersson, f. 1783. De fick 1811 dottern Lena. En son till Jonas Olofsson Peter Jonsson, f. 1786, övertog en hemmansdel. Han var gift med Caisa Lena Danielsdotter, f. 1789 och dotter till Daniel Svensson och Maria Larsdotter. Peter Jonsson och h.h. fick 1812 sonen Jonas och 1815 dottern Stina. Daniel Svensson brukade fortfarande sin gård. Han fick 1806 sitt åttonde barn, dottern Stina. Olof Danielsson avled och änkan Lisa Danielsdotter gifte om sig med Jonas Olsson, f. 1786. De fick tre barn: Stina Lisa 1809, Olof 1811 och Gustav 1812. En hemmansdel brukades av Håkan Svensson, f. 1778, och Stina Nilsdotter, f. 1779. De var barnlösa. En hemmansdel brukades av Sven Ohlsson och Elin Månsdotter. Den förre var född 1765 och hans hustru 1773. Hon var dotter till Måns Eskilsson. De fick tre barn: Olof 1798, Peter 1807 och Brita Stina 1813. Båtsman var nu Johan Kullman, f. 1795, gift med Stina Axelsdotter, f. 1788. Undantagsmannen Sven Ohlsson, f. 1728, avled 1804. Torparen Måns Persson avled och efterträddes av Jonas Svensson, f. 1746. Han var änkling.

Vi går fram till åren 1815-1821. Sven Ohlsson och Elin Månsdotter brukade fortfarande sin gård liksom Jonas Olsson och Lisa Danielsdotter, som 1816 fick ytterligare ett barn, sonen Carl Johan. Håkan Svensson och Stina Nilsdotter var fortfarande barnlösa. Daniel Svensson och Maria Larsdotter hade 5 barn, av vilka sonen Sven flyttade till Flerohopps järnbruk. Peter Jonsson och Cajsa Lena Danielsdotter fick ytterligare tre barn: dottern Maria 1817, dottern Beata 1819 och dottern Lena 1821. Johannes Pettersson och Maria Jonsdotter brukade fortfarande sin gård. Undantagsmannen Jonas Olsson avled 1820. Han var född 1734. Han efterlämnade änkan Maria Persdotter. Båtsman var fortfarande Johannes Kullman. Torpare var nu Sven Gustafsson, f. 1776 och gift med Katarina Svensdotter, f. 1792. De hade fyra barn. Till sist kan nämnas inhysesänkan Ingrid Håkansdotter, som bodde på ägorna.

Under 1820- och 1830-talen innehades två hemmansdelar av söner till Daniel Svensson. Jonas Danielsson var född 1800 och gift med Lena Håkansdotter, f. 1799. De hade fyra barn. Jonas var född 1826, Peter 1830, Lovisa 1832 och Lena Stina 1836. Sven Danielsson var född 1794 och således äldre broder till Jonas. Han brukade ¼ mtl och var gift med Maria Nilsdotter, f. 1796. De fick dottern Christina och 1833 sonen Peter. Jonas Olssons son Olof Jonsson, f. 1811 och gift med Ingierd Lena Jonsdotter, f. 1813, brukade en hemmansdel, som omfattade 1/8 mtl men flyttade snart bort. Johannes Pettersson avled och änkan Maria Jonsdotter tog undantag av Lars Johan Petersson, f. 1823, och hans hustru Stina Cajsa Johans-dotter, f. 1819. Peter Jonsson avled 1834 och Cajsa Lena Danielsdotter tog undantag av sonen Jonas Petersson, f. 1812 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, f. 1823. ¼ mtl ägdes av Peter Svensson, f. 1807 och Stina Cajsa Ingemundsdotter, f. 1817. [Frågetecken för årtalet, jfr äldsta barnets födelseår!] De fick 4 barn: Christina 1830, Lovisa 1834, Olof August 1839 och Jonas Peter 1841. På ägorna bodde torparen Gustaf Jonsson och h.h. Maria Petersdotter. På 1/8 mtl satt Johannes Svensson och Stina Danielsdotter. De fick tre barn: Christina 1830, Peter 1832 och Carolina 1837. Som undantagsman levde på ägorna Håkan Svensson med sin hustru Stina Nilsdotter och brodern inhysesdrängen Johannes Svensson. 1/8 mtl brukades från 1830 av Christian Jonsson från Kristvalla, f. 1806 och gift med Maja Lena Jonsdotter, f. 1811. De fick 4 barn: Ingrid Lena 1833, Jonas Peter 1835, Wendla Gustafva 1837 och Carl Johan 1840. Undantagsman på ägorna var Jonas Olsson. Torpare utom Gustaf Jonsson var Jonas Carlsson, f. 1802 med hustru Maja Lisa Jonsdotter, Jonas Isaksson, f. 1813 med hustru Sara Erlandsdotter, f. 1814, och Peter Petersson, f. 1809 med hustru Cajsa Lena Gummesdotter, f. 1812. Undantags-änkor var Maria Persdotter, f. 1750, och Maria Larsdotter, f. 1765.

Under 1840-talet bestod folkmängden i Kulla av 90 personer, 45 män och lika många kvinnor. På ¼ mtl satt Sven Danielsson och Maria Nilsdotter med sina 2 barn. På 1/8 mtl avled Johannes Petersson 1845. Änkan Maria Jonsdotter tog undantag av dottern Stina Cajsa och hennes man Lars Johan Petersson från Bäckebo socken, f. 1823. Han kom till Kulla 1844, men familjen flyttade 1851 till Kristvalla. Det fanns 4 barn. Gården övertogs av Gustaf Jonsson och Maria Eriksdotter. Han var född i Norra Bondetorp 1815 och hon i Kristvalla 1820. De fick 1841 dottern Mathilda. På den andra gården på ¼ mtl satt fortfarande Peter Svensson och Stina Cajsa Ingemundsdotter. Han var född i Kulla och hon i Öjersmåla. De fick på 1840-talet ytterligare 3 barn till de fyra de förut hade: Charlotta Mathilda föddes 1843, Johanna Gustava 1845 och Ida Augusta 1847.

Nästa gård på 1/8 mtl växlade ägare under 1840-talet. I början brukades gården av Gustaf Jonsson, f. 1812, och hans hustru Brita Lisa Jonsdotter, som var från Bäckebo socken och född 1819. De kom från Bäckebo 1841 och flyttade tillbaka dit 1843. Sonen Johan Fredrik föddes i Kulla 1842. Gården övergick till Olaus Jonsson, född i Kulla 1811 och gift med Ingrid Lena Jonsdotter från Dackebo, f. 1813. De fick 4 barn: Johan August 1837, Carl Ludvig 1841, Gustava och Mathilda, tvillingar, 1844.

Nästa 1/8 mtl brukades till en början av Johannes Svensson, f. 1807, och Stina Danielsdotter, f. 1806. De fick på 1840-talet ytterligare ett barn, sonen Johan Peter 1843. Familjen flyttade därefter från Kulla och efterträddes av Jonas Petersson, f. 1818, och Cajsa Lena Petersdotter, f. 1823. De i sin tur flyttade 1846 till Kolsbygd och efterträddes av Jonas Peter Nilsson, som var född i Rafvelsbygd 1811 och gift med Cajsa Nilsdotter från Kristvalla, som var född 1811. De fick i Kulla ytterligare två barn till de sex de förut hade: Fredrik 1847 och Emma Dorothea 1850.

Från nästa 1/8 mtl flyttade Christian Jonsson 1846 till Östra Skedebäckshult med hustru och sex barn. Han efterträddes av Peter Petersson från Södra Agebo, f. 1810 och Elin Nilsdotter, född i Kroksjö 1815. De hade fyra barn, när de kom till Kulla och fick ytterligare två: Carl Olof 1847 och Johanna 1850.

Utom de nu nämnda hemmansägarna bodde många andra människor i Kulla på 1840-talet. Torparbebyggelsen hade ökat. Det fanns åtminstone 7 torpare på ägorna. En del flyttade men ersattes av andra nyinflyttade. Torparen Jonas Peter Magnusson Berggren var född i Hälleberga 1827. Torparen, nybyggaren och avskedade båts-mannen Olaus Jonsson Öman flyttade till Kulla från Öjersmåla 1850. Han var gift med Christina Petersdotter från Ekaryd och var själv från Östra Skedebäckshult. Han hade en son. Torparen Gustaf Jonsson var född i Gislatorp 1818. Han flyttade till Kulla från Östra Skedebäckshult 1846. Han var gift med Maria Petersdotter från Kvarnekulla, f. 1814, och hade två barn. Torparen Jonas Carlsson var född i Älghult 1802 och gift med Maja Lisa Jonsdotter från Sigislaryd, f. 1795. De hade 7 barn. Torparen Jonas Isaksson var född i Appleryd 1813. Till Kulla kom han från Kristvalla 1845 men flyttade tillbaka dit 1847. Han hade hustru och 2 barn. Torparen och inhyses Peter Petersson var född i Rås 1809 och gift med Cajsa Lena Gummesdotter från Kolsbygd, som var född 1812. De hade 2 barn. Torparen Abraham Danielsson var född i Åsheda 1792. Till Kulla kom han från Ljungby 1847 men flyttade till Spaksmåla 1850. Från Flemmingelandsmåla kom 1849 backstugunybyggaren Johannes Svensson, född i Kvarnegården 1807 och gift med Stina Danielsdotter, född i Kulla 1806. De hade 3 barn. Utom de nu nämnda bodde flera backstugu-familjer i Kulla på 1840-talet. Särskilt kan nämnas, att Madesjö sockens äldsta invånare, undantagsänkan Maria Persdotter, avled d. 26 april 1846 i en ålder av 95 år.

På 1850-talet fick Olaus Jonsson och Ingrid Lena Jonsdotter på 1/8 mtl ytterligare två barn: Evelina Christina 1851 och Ida Sophia 1855. På ¼ mtl tog Sven Danielsson och Maria Nilsdotter undantag av sonen Peter Svensson d.y., född 1833, och dennes hustru Lovisa Petersdotter, f. 1834 och dotter till Peter Svensson d.ä. och Stina Cajsa Ingemundsdotter. De fick 1857 dottern Augusta Mathilda och 1860 dottern Ida Charlotta. På 1/8 mtl ökade Jonas Peter Nilssons barnskara med två: Carolina 1852 och Carl 1856. Sonen Gustaf, född 1842, dömdes 1856 av Södra Möre häradsrätt för 1:sta resan stöld. På nästa 1/8 mtl fick Peter Petersson och Elin Nilsdotter ytterligare två barn: Helena Augusta 1854 och Thea Carolina 1857. Gården delades 1860 i två delar. På 1/16 mtl tillträdde dottern Mathilda Petersdotter, f. 1840 och hennes man Johan August Olsson, född i Kroksjö 1839. Han kom närmast från Bellsjömåla. Den andra gården på 1/16 mtl gick till sonen Nils Peter Petersson, f. 1834 och hans hustru Carolina Jonsdotter, född i Oskar 1839. På den andra gården på ¼ mtl satt fortfarande Peter Svensson, född i Kulla 1807 och Stina Cajsa Ingemundsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Carl Elof 1851, Emilia Sophia 1854 och Johan Wilhelm 1858. Tillsammans blev det 9 barn.

På 1/8 mtl inflyttade 1851 från Östra Skedebäckshult Jonas Axelsson, född i Getahult 1816. Han var gift med Sara Stina Eriksdotter från Månsamåla, f. 180?. De hade 2 barn. Han tilltalades 1851 vid domstol för oenig sammanlevnad med hustrun. Flyttade samma år bort från Kulla. I stället kom samma år från Flerohopp Adolph Petersson med hustru Charlotta Sandberg och 4 barn. De flyttade emellertid redan 1852 till Flemmingeland. Näste ägare blev Jonas Jonsson, född i Lilla Gangsmad 1814 och Cajsa Charlotta Andersdotter, född i Kristvalla 1825. De kom från Kristvalla 1852 men sålde gården 1854 och flyttade till Kalmar. Den nye ägaren blev Gustaf Jonsson, född i Norra Bondetorp 1815. Han var gift med Maria Nilsdotter, f. 1820 i Kristvalla. Familjen kom från Kristvalla till Kulla. Det fanns ett barn, dottern Mathilda, f. 1848. I Kulla föddes flera barn, av vilka tre avled åren 1856, 1857 och 1858. Endast sonen Johan Elis, som föddes 1869 överlevde. Det var således icke mindre än fyra ägare av denna gård under 1850-talet. Den sista gården på 1/8 mtl brukades från 1852 av Johan Peter Andersson från Oskar, född 1818. Han gifte sig tillträdes-året med Christina Svensdotter, f. 1826 och dotter till Sven Danielsson. De fick två barn: Per Alfred 1854 och Johan August 1859.

Båtsman var under 1850-talet till 1856 Peter Jonsson Kullman, född i Ekeberga 1823 och gift med Helena Petersdotter, född i Kulla 1821. De hade fyra barn. Från 1856 var Nils August Andersson Kullman båtsman. Han var född i Gislatorp 1833 och gifte sig 1860 med Christina Johansdotter, född i Kulla 1830. Torparna var alltjämt många på Kullas ägor. Fortfarande brukade Jonas Carlsson sitt torp. År 1856 inflyttade Jonas Jonsson d.y. Han var född i Kulla 1835. År 1853 inflyttade Carl Peter Sandberg från Bråtemåla. Han var född i Hälleberga 1820 och gift med Lovisa Petersdotter från Kvarnekulla. De hade tre barn. Från Smedjevik kom 1854 Carl Gustaf Jacobsson, född i Hälleberga 1827 och gift med Lena Brita Gustafsdotter från Bäckebo socken, f. 1825. De hade två barn. Jonas Jonsson kom 1857 från Gummemåla. Han var född i Ebbehult 1836 och gift med Christina Jonsdotter från Gummemåla, född 1834. År 1855 inflyttade från Mellan-Örsjö torparen och avskedade båtsmannen Israel Petersson Gillström, född i Gelebo 1816 och gift med Maja Lena Johansdotter från Mortorp, f. 1814. Från Ljungby inflyttade 1856 Gustaf Svensson, som dock avled redan 1858. Han efterlämnade änkan Maria Petersdotter och 3 barn.

Från Östra Skedebäckshult inflyttade 1856 backstumannen Peter Petersson den yngre, född 1828. Han hade hustru och tre barn. Bland inhyses kan nämnas Johannes Svensson, född i Kulla 1780, Peter Petersson den äldre, född i Rås 1809 samt änkorna Maria Jonsdotter, född i Kulla 1781 och Stina Nilsdotter, född i Kroksjö 1771.

På 1860-talet tog på 1/8 mtl Olaus Jonsson och Ingrid Lena Jonsdotter undantag av äldste sonen Johan August Olsson d.y., född 1837, som 1861 gifte sig med Emma Mathilda Johansdotter, född 1839. De fick till och med 1870 fem barn: Carl Johan 1862, Frans Oskar 1865, Hulda Augusta 1867, död samma år, Pehr Olof Gottfrid 1868 och Hulda Maria Wilhelmina 1870. En yngre son till Olaus Jonsson var Carl Ludvig, f. 1841, som blev folkskollärare och tog tillnamnet Sjölin. Han blev 1874 folkskollärare i Marks församling i Skaraborgs län.

Nästa 1/8 mtl ägdes fortfarande av Peter Svensson d.y., f. 1833, och son till Sven Danielsson. Han och Lovisa Petersdotter fick ytterligare fyra barn på 1860-talet: Emelia Sophia 1862, Lydia Wilhelmina 1865, Hulda Lovisa 1868 och Sven Peter 1870. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Peter Nilsson och Cajsa Nilsdotter undantag av sonen Jonas Peter Jonsson, f. 1833. Han gifte sig med Wendla Johanna Carls-dotter, f. 1848. De fick på 1860-talet två barn: Carl August 1867 och Johanna Augusta 1869. På 1/16 mtl tog Johan August Olsson d.ä. och Mathilda Petersdotter undantag. På den andra 1/16 mtl flyttade Nils Peter Petersson och Carolina Jonsdotter 1870 till Smedjevik. De hade 2 barn: Emma Mathilda, f. 1862, och Johan Viktor, f. 1868. På ¼ mtl satt fortfarande Peter Svensson d.ä., f. 1807, och hans hustru Stina Cajsa Ingemundsdotter, f. 1817 tills sonen Jonas Peter Petersson, f. 1841, övertog gården 1867. Gustaf Jonsson och Maria Nilsdotter brukade fort-farande sin gård på 1/8 mtl liksom Jonas Peter Andersson och Christina Svensdotter.

På 1870-talet fick Johan August Olsson och Emma Mathilda Johansdotter ytterligare 4 barn: Gustaf August 1874, Amandus Viktor och Ida Amanda 1878 samt Elof Teodor 1880. På nästa gård på 1/8 mtl avled Peter Svensson d.y:s hustru Lovisa Peters-dotter 1874 i barnsäng. Då föddes Gerda Maria. På nästa hemmansdel på 1/8 mtl fick Jonas Peter Jonsson och Wendla Johanna Carlsdotter 4 barn på 1870-talet. De hade förut 2. De fyra var: Johan Gottfrid 1871, Hilda Christina 1873, Josef Albrecht 1876 och Fredrik Hjalmar 1878. På nästa gård på 1/8 mtl flyttade Nils Peter Olsson 1878 till Torestorp. På ¼ mtl gifte sig Jonas Peter Petersson, f. 1841, år 1873 med Mathilda Svensdotter från Gummemåla. De fick 3 barn: Carl Jonas 1874, Pehr Helge 1875 och Ida Mathilda 1878. Den andra gården på ¼ mtl köptes av gästgivaren Jonas Peter Andersson i Villköl som brukade den genom arrendatorer. Den förste var Johan Gustaf Jonsson, som kom från Algutsboda 1875. Han var gift med Lena Stina Carlsdotter från Åsheda, f. 1836 och hade fem barn. År 1879 kom en ny arrendator Carl Johansson, f. 1852 i Hälleberga och gift med Ulrika Carlsdotter, som var född 1850 i Hälleberga. De fick 1880 dottern Hulda Emilia. 1/8 mtl brukades alltjämt av Gustaf Jonsson och Maria Nilsdotter. Deras äldsta barn dottern Mathilda, f. 1848, blev 1872 gift i Västra Resebo. Kvar var sonen Johan Elis, f. 1854. På 1/8 mtl flyttade Johan Peter Andersson med hustrun Christina Svensdotter och de två sönerna 1875 till Holmen.

Flera tidigare hemmansägare blev på 1870-talet undantagare såsom Olaus Jonsson, som avled 1880, Jonas Peter Nilsson, vars äldsta dotter Carolina blev gift i Blomkulla 1871, Peter Svensson d.ä., Sven Danielsson, som avled 1878, följande år följd av hustrun Maria Nilsdotter, Peter Petersson, som dog 1876.

Torparna var fortfarande talrika. Carl Gustaf Jacobsson och Lena Britta Gustafsdotter hade tre barn, Carl Peter Sandberg och Lovisa Petersdotter 6 barn, Jonas Jonsson d.y. blev änkling och gifte 1879 om sig med Stina Cajsa Jonasdotter. Där fanns 7 barn. Jonas Peter Christiansson och Mathilda Petersdotter hade 6 barn, Jonas Jonsson d.ä. flyttade till Mellan-Skedebäckshult 1874 med hustru och dotter, Israel Petersson Gillström, Johannes Davidsson med hustru Emma Fredrika Jonsdotter. Båtsman var Nils August Andersson Kullman, som hade hustru och 6 barn. Dessutom bodde på ägorna snickare Johan August Sandberg, som dock 1880 flyttade till Kristvalla, samt arbetskarlen Peter Ludvig Petersson med hustrun Anna Maria Falk och 5 barn.

På 1880-talet övertog Johan August Olssons äldste son Carl Johan Johansson 1884 fädernegården på 1/8 mtl. Han gifte sig samma år med Johanna Gustava Gustafsson, f. 1863. De fick 4 barn: Ester Hildegard Josefina 1885, Ida Augusta Mathilda 1887, Carl Oskar Linus 1889 och Ernst Adrian 1891. Några år senare eller 1892 lämnade Carl Johan Johansson gården och flyttade bort. Fadern återtog den då. På nästa 1/8 mtl gifte Peter Svensson 1882 om sig med Hedda Petersson, som var från Kråksmåla och född 1843. Hon kom till Kulla från Bäckebo socken. Hon var änka och medförde från sitt första gifte sonen Johan August Johansson, född i Bäckebo 1872. I det nya äktenskapet föddes 1883 dottern Anna Paulina. Nästa 1/8 mtl ägdes nu av Kalmar Sparbank och arrenderades fortfarande av Carl Johansson och Ulrika Carlsdotter. De fick 1883 sonen Karl Johan. Följande år, 1884, flyttade familjen bort från Kulla. Nästa 1/8 mtl brukades fortfarande av Jonas Peter Jonsson och Wendla Johanna Carlsdotter. De fick ytterligare 4 barn på 1880-talet: Peter Viktor 1881, Henrik Leonard Emanuel 188?, Anna Edit Viktoria 1888 och Jonas Wilhelm Viktorianus 1890. Sonen Johan Gottfrid, f. 1871, flyttade 1890 till Umeå. På ¼ mtl avled Jonas Peter Petersson 1891. Hans och Mathilda Svensdotters barnskara hade under 1880-talet ytterligare ökats med 3 barn: Hulda Augusta 1881, Josef Walfrid 1883 och Enoch Wilhelm 1885. På nästa gård på 1/8 mtl satt fort-farande Gustaf Jonsson och Maria Nilsdotter med sonen Johan Elis. På den andra gården på ¼ mtl gifte sig Johan Peter Anderssons äldste son Per Alfred Johansson 1883 med Johanna Maria Israelsdotter från Algutsboda. Den yngre brodern Johan August Johansson gifte sig 1887 med Lovisa Charlotta Sandberg och flyttade 1889 bort från Kulla.

Flera undantagsmän och kvinnor flyttade bort eller avled under 1880-talet. Undan-tagsänkan Ingrid Lena Jonsdotter, änka efter Olaus Jonsson, flyttade bort 1889. Undantagsänkan Elin Nilsdotter, änka 1876, avled 1889. Undantagsparet Jonas Peter Nilsson och Cajsa Nilsdotter avled 1888. Undantagsmannen Peter Svensson avled 1883.

Torpare fanns fortfarande på Kulla ägor: Carl Gustaf Jacobsson med 4 barn, Carl Peter Sandberg med 4 barn, Jonas Peter Kristiansson med 6 barn, Carl Gustaf Jonsson, Israel Petersson Gillström, vars hustru Maja Lena Johansdotter avled 1888, och Johan Arfvid Carlsson, som flyttade till Älghult 1888. Båtsman var alltjämt Nils August Andersson Kullman. 4 arbetarefamiljer bodde vidare på ägorna samt några familjer, som i husförhörslängden kallas fattighjon.

Under 1890-talets första hälft flyttade som redan tidigare nämnts Carl Johan Johansson med familj bort från Kulla. Det skedde 1893. Föräldrarna stod fortfarande för gården. Jonas Peter Jonsson och Wendla Johanna Carlsdotter brukade fort-farande sina 1/8 mtl. Äldste sonen Carl August, f. 1867, gifte sig 1893 och flyttade till Agebo. Året förut hade äldsta dottern Hilda Kristina, f. 1873, flyttat till Kalmar. Sonen Johan Gustaf Fridholm, f. 1871, var skomakare och kom 1893 hem från Umeå för att 1895 flytta bort. På ¼ mtl avled Jonas Peter Petersson 1891, men sterbhuset behöll gården. Det bestod av änkan Matilda Svensdotter och 6 barn. På 1/8 mtl avled Gustaf Jonsson 1895 efterlämnande änkan Maria Nilsdotter och sonen Johan Elis. På ¼ mtl, som nu förvärvats av Josef Bolander, sköttes arbetet av Per Alfred Johansson, född 1854, som 1883 ingått äktenskap med Johanna Maria Israelsdotter. De stannade alltså kvar på gården även sedan denna köpts av Bolander.

Undantagstagare var Johan Peter Andersson och hans hustru Kristina Svensdotter, Stina Cajsa Ingemundsdotter och Ingrid Lena Jonsdotter. Torpare var Carl Gustaf Jacobsson, Carl Peter Sandberg, Johannes Davidsson och Peter Petersson. Båtsman var fortfarande Nils August Andersson Kullman. Dessutom bodde flera arbetare på ägorna.

Storskifte ägde rum i Kulla 1803, laga skifte 1847.

Mellan 1880 och 1904 emigrerade 15 personer från Kulla, samtliga till USA. Det började med pigan Emma Gustafsson, som emigrerade 1880. Hon följdes 1883 av Emma Petersson, f. 1856, 1887 av Ida Petersson, f. 1870, 1888 av drängen Johan Vilhelm Carlsson, f. 1860, 1891 av Anna Johansson, f. 1872, 1893 av hemmasonen Ernst Johansson, f. 1877, 1896 av gifte förre hemmansägaren P. Alfred Johansson, 1897 av hemmansägaren Karl Jonas Jonsson, f. 1874, 1900 av pigan Anna Mathilda Johansson, f. 1872, och arbetaren Karl Alfred Gustafsson, f. 1879, 1901 av arbetaren Per Helge Jonsson, f. 1875, 1902 av bondsonen Amandus Viktor Johansson, f. 1878, och pigan Ida Kristina Kullgren, f. 1879, 1903 av Karl Oskar Teodor Petersson, f. 1883 och 1904 av bonddottern Hilda Augusta Jonsson, f. 1883.

Sidebar