Korpahult

http://kartor.eniro.se/m/trWRe

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Korpahult betyder väl ”korpdungen”. Hemmanet finns ej medtaget i 1533 års register över ”gärden”, dvs den tillfälliga skatten, som då upptogs. Däremot nämnes ”Berge i Korpahult” i 1535 års städsleöreregister. Han tillträdde kronohemmanet genom att erlägga 1 oxe och 1 hud i arrende till Kronan. Det är möjligen första gången Korpa-hult skattlades, vilket betyder, att det upptagits tio till femton år tidigare. Så lång tid brukade det taga, innan ett nyupptaget hemman skattlades. Den ringa avrad Berge enligt 1539 års fogderäkenskaper skulle erlägga styrker antagandet, att det var nyupptaget. Avraden bestod av fodring för en häst, ”et klef taat” och 2 öre. Berge stod kvar som brukare 1542 men efterträddes 1545 av ”Paffuell”, för vilken fodringen höjts till att gälla två hästar. 1547 heter brukaren ”Pouell i Korpahullt”. Denne hade 1551 fått avraden höjd med två dagsverken och fodring till 4 hästar. Pouel hade 1556 avlösts av ”Esbjörn Benktsson”, som skulle bruka Korpahult under lång tid. 1561 hade antalet dagsverken höjts till 3. 1565 levererade han 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde. Skörden var alltså föregående år 15 skäppor av vardera sädesslaget – ett blygsamt resultat!

1569 värderades Korpahult till ½ hemman. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Esbjörn följande tillgångar: koppar-1 lispund, 4 oxar, 4 kor, 1 tvåårsungnöt, 1 ettårs-ungnöt, 6 får, 4 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 11 mark 7 öre – överraskande mycket för ett så nyupptaget hemman! I 1572 års tiondelängd, som återspeglar resultatet av föregående års skörd, är Esbjörn tillfälligt ersatt av ”Håkan i Korpahult”, som hade att erlägga 1½ skäppa korn i tionde, men redan följande år är Esbjörn tillbaka som officiell brukare. Han hade säkert funnits där även året förut. Han skulle stanna en avsevärd tid. Ännu 1591 brukade Esbjörn Korpahult. Han erlade detta år 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Hemmanet räknades alltjämt som ett halvt. 1596 kallas Esbjörn ”husarm”, vilket väl måste tolkas så att han drabbats av eldsvåda. År 1600 hade Esbjörn avlösts av ”Påfwel”, som följande år deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Det är påfallande, att tillgångarna nu var mindre än vid Älfsborgs lösen. Tiderna hade varit dåliga på 1590-talet, med missväxt och inbördeskrig.

När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle utkrävas, var Påfwel inte ensam på hemmanet. Han hade sällskap med ”Peer i Korpahult”. Tillsammans erlade de 4 daler kopparmynt, vilket kan tolkas så, att de var fader och son. Men det fanns fler människor på ägorna. Under rubriken ”utfattiga och inhyses” medtages en ”Elin i Korpahult” som betecknas som ”slätt uthfattig”. Hon bidrog ej med något till Älfsborgs lösen. 1620 står visserligen Per ensam för hemmanet, men Påfwel fanns där fortfarande och ansvarade 1622 för tionden och 1628 stod han som officiell brukare. Överraskande nog återkommer namnet Esbjörn i 1628 års mantalslängd. Det måste vara en son till den tidigare Esbjörn. Han var med i 1628 års mantals-längd, då hans tillgångar var 3 tunnor säd, 1 skäppa svedjeråg, 6 kor, 4 får och 4 lamm. Han var alltjämt kvar 1633, då han deklarerade 2½ tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 2 lamm, och 1641, då hans tillgångar var 1 häst, 2 kor, 1 kviga, 2 får och 3 tunnor säd.

I 1644 års mantalslängd är Korpahult delat mellan Esbjörn och ”änkan, ibm”. Var det hans moder? 1649 står en ”Peer” för hemmanet och 1650 en ”Jon” som var gift och hade en son hemma, men 1655 står åter Esbjörn för hemmanet. Han har säkert funnits där hela tiden. Han och hans hustru betecknas i mantalslängden som ”åldriga”. De hade en son och en dotter hemma. Esbjörn har troligen avlidit kort tid därefter, ty 1660 hette brukaren ”Swen i Korpahult” och 1668 ”Jon i Korpahult”. Den senare var kvar som brukare 1682, då hans avrad uppskattades till 2 dlr 11 öre och 9 penningar. Enligt 1686 års jordebok hette Jon Torbjörnsson i efternamn. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Korpahult, som alltså ej hade någon egen kvarn. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att Per i Korpahult detta år skänkt 16 öre till Madesjö kyrka. Av 1699 års jordebok framgår, att Korpahult var ”K. Amiralitetet och det wissa Båtsmanshållet anslaget”, vilket innebar, att den årliga räntan gick till Karlskrona. Brukarna var Joen Jonsson och Per Carlsson med ¼ hemman vardera.

1717 hette brukarna Nils Jonsson och Håkan Nilsson, kanske far och son. 1740 hette brukarna Gumme Tysk och Per Jonsson. Om dessa upplyser husförhörslängden 1728-1740, att Per Jonssons hustru hette Elin och att Gumme Tysk egentligen hette Gumme Jacobsson. Han var gift med Inger. Båtsmannen hette Jöns Korp, som var gift med Segrid. I den husförhörslängd, som omfattar åren 1749-1754 har Gumme Jacobsson efterträtts av Esbjörn Gummesson, som uppges vara 29 år. Han var gift med Stina, 30 år gammal. Per Jonsson hade nu efterträtts av Jon Persson, 25 år gammal och gift med Anna, som var 28 år gammal. Esbjörn och Stina hade 3 barn: Petter 4 år, Karin 2 och Nils, vars ålder icke uppges. Jon och Anna hade 2 barn: Elin född 1750 och Samuel född 1751. Båtsmannen för Korpahult hette nu Joen Hult och hans hustru Brita.

Under decennierna som omfattas av husförhörslängden 1755-1788 efterträddes Esbjörn Gummesson av sonen Nils Esbjörnsson, född 1749 och 1781 vigd vid Elin Larsdotter, f. 1761. De fick 1783 dottern Caisa och 1784 dottern Maria. Jon Persson var född 1725 och gift med Anna Samuelsdotter. De fick 1751 sonen Samuel och hade 1748 fått dottern Elin, som blev gift med en båtsman. Jon Perssons son Samuel Jonsson gifte sig 1772 med Maria Axelsdotter, f. 1752. De fick åtta barn: Annica 1772, Peter 1776, Maria 1774, Anders 1779, Caisa 1781, Jonas 1784, Lena 1792 och Brita Stina 1796. Båtsman var Daniel Svensson Hult, f. 1762 i Hemmesjö. Gamle Per Jonsson och hans hustru Elin Nilsdotter levde ännu som undantagsfolk liksom sonen Jon Persson och Anna Samuelsdotter. En broder till Jon Persson hette Håkan Persson och var skräddare i Korpahult. En syster Ingrid Persdotter var gift med avskedade korporalen Johan Nilsson, också boende i Korpahult.

Under perioden 1782-1801 fortsatte Samuel Jonsson och Maria Axelsdotter att bruka sin hemmansdel. Deras åttonde barn Brita Stina föddes 1796. Nils Esbjörnsson avled 1800 och efterlämnade änkan Elin Persdotter och 4 barn: Maria, Ingiärd, Brita och Peter. Maria var född 1784, Ingiärd 1788, Brita 1790 och Peter 1794. De brukade tills vidare gården. På hemmanets ägor bodde avskedade korporalen Johan Nilsson med hustru Ingrid Persdotter, avskedade båtsmannen Sven Båtshake, f. 1759 med hustru Caisa Esbjörnsdotter, f. 1747 och deras 2 barn Johannes och Peter samt båtsmannen Daniel Svensson Hult, f. 1762.

Under 1800-talets första årtionde, som återspeglas i husförhörslängden 1802-1815 avled Samuel Jonssons hustru Maria Axelsdotter 1805, varpå han tog undantag av sonen Peter Samuelsson, född 1776, som ingick äktenskap med Maria Petersdotter, född 1780. De fick 1808 dottern Anna Maria och 1815 dottern Stina. På den andra gården gifte sig äldsta dottern till avlidne Nils Esbjörnsson Maria Nilsdotter 1806 med Simon Carlsson, född 1782. De fick 3 barn: Jonas 1807, Carl 1812 och Caisa Lena 1815. Maria Nilsdotter avled 1817, varefter Simon Carlsson överlät gården till en brukare eller arrendator Peter Börjesson, född 1770. Från Vissefjärda inflyttade 1810 torparen och båtsmannen Anders Tysk, f. 1762, och gift med Maria Samuelsdotter, f. 1774. De medförde 2 barn, Jonas född 1800 och Samuel född 1806 och fick ytterligare 2, Caisa Lena 1814 och Maja Stina 1816. Avskedade båtsmannen Sven Båtshake med hustru Caisa Esbjörnsdotter var också skrivna i Korpahult men bodde i Skräddaregärde. Torparen och båtsmannen Olof Hammare var född 1779 och gift med Caisa Samuelsdotter, f. 1781. De ingick äktenskap 1805 och fick 4 barn.

Under perioden 1815-1821 flyttade 1821 brukaren Peter Börjesson till Algutsboda med hustru och 2 barn. Gården på ¼ mtl övergick till Carl Johansson, född 1786, och hans hustru Cajsa Svensdotter, f. 1787. De hade två barn: Sara, som var född 1815 och Johannes, född 1817. Den andra gården på ¼ mtl brukades fortfarande av Peter Samuelsson och Maria Petersdotter. På Carl Johanssons gård bodde undantags-änkan Elin Persdotter, som betecknas som sjuklig.

Många torpare bodde längre eller kortare tid på ägorna under denna period. Olof Hammare flyttade 1816 till Algutsboda med hustrun Cajsa Samuelsdotter och dottern Maria. Olof Lindquist flyttade 1820 till Vissefjärda med hustrun Cajsa Nilsdotter och dottern Ingrid Lena. Jonas Månsson med hustru Anna Nilsdotter och Pehr Pehrsson med hustru Botel Andersdotter och fyra barn är i husförhörslängden strukna och måste ha flyttat till icke nämnd plats. Kvar fanns Peter Pehrsson, f. 1751 med hustrun Cajsa Petersdotter, f. 1759 och dottern Lotta, f. 1803. Om torparen Peter Jonsson, f. 1765, är antecknat, att han bevistade högmässan och H.h. Nattvard i Algutsboda kyrka, dit han tydligen hade kortare väg än till Madesjö. Samma anteckning är gjord om torparen Anders Jonsson, f. 1751, och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1760, och dottern Lisa, f. 1815 [frågetecken för årtalen]. Peter Petersson, f. 1789, och hans hustru Maria Jaensdotter, f. 17??, och sonen Jonas, f. 1815, flyttade 1817 till Vissefjärda. Om torparen Måns Johansson, f. 1776, med hustru Cajsa Ericsdotter, f. 1774, och 5 barn, är antecknat att de bodde i Vissefjärda. Båtsmannen nr 223 Peter Hult bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen och torparen Olaus Hammare var född 1779, hans sjukliga hustru Cajsa Samuelsdotter 1781. De hade 3 barn: Maria, f. 1807, Anna Stina, f. 1813 och Anders, f. 1816. Som synes var Korpahult redan nu ganska folkrikt.
På 1820-talet avled Carl Johansson 1823. Hans hustru och de 3 barnen Sara, f. 1815, Johannes, f. 1817 och Peter, f. 1823 bodde kvar men avstod gården till Jonas Simonsson, f. 1807 och son till Simon Carlsson. Han var gift med Johanna Nilsdotter, f. 1807. De fick 1832 dottern Maria. På den andra gården tog Peter Samuelsson och Maria Petersdotter undantag av Jonas Ericsson, f. 1809, och hans hustru Stina Petersdotter, Peter Samuelssons dotter. Samma torpare och båtsman som under den tidigare perioden verkade under denna. Under 1830-talet fortsatte Jonas Simonsson och Jonas Ericsson att bruka sina gårdar. Jonas Simonsson och Johanna Nilsdotter fick på 1830-talet 5 barn: Maria, f. 1832, Ingrid Lovisa 1834, Lena Stina 1835, Sophia 1838 och Stina Cajsa 1839. Jonas Ericsson och Stina Peters-dotter fick 2 barn: Peter Fredrik 1835 och August 1839. Torparen och avskedade båtsmannen Petter Lindquist avstod sitt torp till svärsonen Zackris Nilsson, som flyttade hit 1831. Han gifte sig med dottern Ingrid Lena. De fick 2 barn: Maria Helena 1836 och Lena 1838. Torparen Nicolaus Carlsson var född i Algutsboda 1809 och flyttade hit 1832. Han var gift med Catharina Börjesdotter från Vissefjärda och fick 3 barn. Torparen Håkan Petersson var född 1798 och gift med Catharina Svens-dotter. De fick 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1831 båtsmannen Jonas Jonsson Hult, f. 1810. Torparen Jonas Johansson var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, född samma år också hon i Algutsboda. De hade 3 barn.

På 1840-talet får vi en uppgift om hur många människor som bodde på Korpahults ägor. Det var 15 män och 26 kvinnor eller tillsammans 41 personer. Jonas Simonssons hustru Johanna Nilsdotter avled 1843, varpå han några år senare sålde sin gård och tog undantag. Köparen hette Magnus Håkansson, som var född i Algutsboda 1812. Han kom till Korpahult 1848 tillsammans med sin hustru Sara Lisa Nilsdotter, född i Algutsboda 1812, och 4 barn: August, född i Algutsboda 1840, Johanna, född 1843, Frantz 1844 och Lena Christina 1847. I Korpahult föddes 1850 Carl Gustaf. På den andra gården fick Jonas Eriksson och Stina Petersdotter ytter-ligare fyra barn till sina tidigare två: Emma Beata 1842, Alfred 1844, Wendla Gustafva 1847 och Mathilda 1850. Hemmanets båtsman Jonas Jonsson Hult flyttade 1849 till Kopparfly. Hans ersättare blev Gustaf Petersson Hult, född i Mortorp 1825 och anställd 1850. Han var gift och hade tre barn. Undantagsmannen Peter Samuelsson avled 1849. Han var född 1776. Det fanns fem torpare i Korpahult på 1840-talet. Torparen Zackris Nilsson var från Algutsboda och född 1802. Han var gift med Ingrid Lena Petersdotter, född i Algutsboda 1807. De hade 4 barn. Torparen Jonas Johansson var också från Algutsboda och född 1796, liksom hustrun Brita Svensdotter. De hade också 4 barn. Torparen Magnus Svensson var född i Alguts-boda 1792 och kom till Korpahult 1837, men han flyttade 1842 tillbaka till Algutsboda med hustru och 3 barn. Torparen och avskedade soldaten Peter Nilsson Wahlgren var född i Mortorp 1805 och flyttade till Korpahult från Algutsboda 1841. Han hade hustru och 4 barn. Torparen Erik Petersson Blad var från Älghult och född 1825. Han kom till Korpahult från Algutsboda 1841. Han var gift och hade 2 döttrar.

På 1850-talet fick Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter ytterligare 3 barn till de tidigare 4. Carl Gustaf föddes 1850, Pehr Elof 1855 och Johan Alfred 1858. Jonas Eriksson på 3/8 mtl fick också tillökning i barnaskaran. Dottern Mathilda föddes 1850 och sonen Frantz Elof 1863. Båtsman var fortfarande nr 223 Gustaf Petersson Hult, gift med Christina Magnidotter från Vissefjärda och med 3 barn. Torparna Zackris Nilsson och Nicolaus Jonsson flyttade 1858 till Algutsboda, den senare efter endast fem års vistelse i Korpahult. Torparen och soldaten Peter Nilsson Wahlgren flyttade också till Algutsboda, men 1860. Torparen Eric August Petersson Blad flyttade 1857 till Östra Rismåla. Torparen Johan Svensson var född i Ljungby 1835 och flyttade hit 1856 men fortsatte 1858 till Södra Säfsjö. Det fanns två torpare med namnet Jonas Johansson. Den äldre var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, som också var född i Algutsboda 1796. De hade 5 barn. Den yngre Jonas Johansson var född i Korpahult 1824 och gift med Christina Petersdotter från Algutsboda, född 1829. Torparen Jonas Nilsson var född i Vissefjärda 1824, men kom hit närmast från Algutsboda 1859. Var gift och hade en dotter.

På 1860-talet fortsatte Magnus Håkansson att bruka 1/8 mtl men Jonas Eriksson tog undantag 1866, varpå hans hustru Stina Petersdotter 1867 avled. Gården övertogs av dottern Emma Beata Jonsdotter, f. 1843, och hennes man Otto Håkansson från Arby, som ingått äktenskap 1866. Äldste sonen Peter Fredrik gifte sig 1864 och flyttade bort liksom brodern August, som 1869 flyttade till Ellebäck. Otto Håkansson och Emma Beata Jonsdotter fick två barn: Carl Oskar 1867 och Hulda Christina 1870. Undantagsmannen Jonas Simonsson avled 1870. Han var änkling och efter-lämnade dottern Sophia, född 1838, som 1867 flyttade till Östra Madesjö, och Stina Cajsa, född 1839, som redan 1861 flyttat till Algutsboda.
Torparen Israel Petersson flyttade till Korpahult från Algutsboda 1867 och gifte sig med Johanna Petersdotter 1868. Torparen Per August Jonsson var gift med Ida Mathilda Carlsdotter från Algutsboda. De fick 1868 sonen Carl Johan. Torparen Jonas Nilsson flyttade 1868 till Oskar med hustru Johanna Johansdotter och 4 barn. Torparen Niclas Karlsson inflyttade 1862 från Vissefjärda men flyttade till Jämjö 1866. Avskedade båtsmannen och torparen Nils Peter Håkansson Löf var född i Mortorp 1820 och kom hit 1863 men flyttade till Vissefjärda 1864. Till Visse-fjärda flyttade även torparen Peter Svensson, f. 1819 i Mortorp och hitflyttad 1863. Nu lämnade han 1867. Avskedade båtsmannen Gustaf Petersson Hult flyttade till Vissefjärda 1866. Hans efterträdare som båtsman Carl Fredrik Carlsson Hult var född i Stockholm 1848. Han tillträdde sin tjänst 1866 men fick attest för utflyttning till Schleswig 1869. Han efterträddes i sin tur av Otto Svensson Hult, f. 1847, som kom från Kroksjö. Avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Laggare var född 1823 i Vissefjärda och flyttade 1861 till Korpahult. Återstående torpare var Jonas Johansson d.y.

På 1870-talet blev det tre gårdar i Korpahult. Otto Håkansson sålde ¼ mtl av sina 3/8 mtl till Carl Johan Svensson, som flyttade hit 1871 från Ellebäck. Han var född 1833 och gift med Ingrid Sophia Håkansdotter, f. 1834. De medförde 3 barn: Ida Amanda f. 1865, Carolina 1867 och Hulda Mathilda 1870. I Korpahult föddes ytter-ligare 3 barn: Emilie Augusta 1872, Johanna Gustafva 1876 och Aron Gottfrid 1880. Otto Håkansson fick själv 4 barn på 1870-talet. Hulda Christina föddes 1870, Esther Charlotta 1873, Claes Victor 1875 och Ernst Alfred 1878. Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter tog undantag på 1/8 mtl av Carl Gustaf Magnusson, född 1850 i Algutsboda och gift med Wendla Gustafva Olofsdotter, f. 1845. Han kom från Skäre-gärde 1873 och hon från Hökahult 1876. Deras dotter Ida Gerda Gustava föddes 1879. Magnus Håkanssons tre barn lämnade alla hemmet. Emma Christina flyttade 1871 till Sillhöfda, Pehr Elof 1875 till samma socken och Johan Alfred till Skäregärde 1874.

Bland de många torparna kan särskilt märkas soldaten August Thor, som enligt en anteckning i kyrkoboken var skriven i Rörshult i Algutsboda men som bodde på ett torp i Korpahult. Han dog 1878, varefter hans änka Mathilda Petersdotter stod skriven för torpet. Hon var född 1837 i Algutsboda och hade 2 barn skrivna hos sig på torpet: Carl Gottfrid Augustsson, f. 1865, och Anna Charlotta Augustsdotter, f. 1869. Mathilda Petersdotter var författaren Wilhelm Mobergs farmoder. Carl Gottfrid flyttade till Algutsboda och blev soldat. Han var Wilhelm Mobergs fader. För övrigt kan nämnas, att August Thors fader hette Nils Jonsson Thor och var son till torparen Jonas Nilsson på Göljemåla ägor, där Nybro torg nu ligger! Övriga torpare var på 1870-talet: Israel Petersson, Johan August Petersson, Peter August Jonsson, som flyttade till Toresbo 1873, Jonas Andersson, Jonas Johansson, Sven Gustaf Petersson, som flyttade in från Siggegärde 1872, och avskedade båtsmannen Otto Hult, som fick avsked 1873 och samma år emigrerade till USA. Från Skräddaregärde inflyttade 1876 skomakaren Frans Petersson, f. 1846, och gift med Johanna Nicolai-dotter, f. 1846. De hade 3 barn.

På 1880-talet dog Gustaf Magnussons hustru Wendla Gustafva Olsdotter, varefter han 1885 gifte om sig med Matilda Sofia Gustafsdotter, f. 1865. De fick 2 barn, som bägge dog. Carl Johan Svensson överlät 1890 sina ¼ mtl till Johan Algot Petersson, född 1857 i Algutsboda och 1880 gift med Emilia Svensdotter, f. 1859 i Algutsboda. De medförde 3 barn: Anna Emilia Beata, född 1883, Ester Matilda, född 1885 och Karl Erik, född 1889. Daniel Håkansson kom 1884 från Vissefjärda och övertog 1/8 mtl. Han var från Ljungby och född 182?. Han var gift med Hedda Vilhelmina Carlsson, född 1823 i Kråksmåla. Redan 188? flyttade de till Vissefjärda och överlät gården på Carl Johan Magnusson, som var född 1839 i Vissefjärda och sedan 1876 gift med Wendla Gustava Olsdotter, f. 1846 i Vissefjärda. De flyttade hit 1887 och medförde 4 barn: Carl August, f. 1877, Gerda Katarina 1882, Per Elof 1879 och Ture Hjalmar 1886. Undantagsmännen Magnus Håkanssons hustru och Jonas Eriksson avled 1887 resp. 1888.

Torparen Jonas Andersson avled 1887 och Johan August Petersson flyttade till Vissefjärda 1886. Båtsmannen Carl Oskar Johansson Patron flyttade hit 1890 med hustru och 3 barn. Wilhelm Mobergs farmor soldatänkan Matilda Petersdotter gifte 1883 om sig med Peter Magnus Johansson, f. 1845 i Långasjö. Sonen Carl Gustaf Moberg flyttade 1888 till Algutsboda och blev soldat. Övriga torpare var Jonas Johansson med hustru Kristina Petersdotter och 4 barn, Sven Gustaf Petersson med hustru Helena Svensdotter och 5 barn, Nils Gustaf Israelsson och Anna Petersdotter, som inflyttade 1886 med 2 barn, Israel Petersson med hustru Johanna Petersdotter, Johan August Petersson, som med hustru och 4 barn flyttade till Vissefjärda 1886 och Jonas Andersson, som avled 1887 och efterlämnade änkan Lena Stina Jonsdotter och sonen Carl Johan Hult, som blev soldat vid Kronobergs regemente.

Under åren 1891-1895 fanns det fortfarande tre gårdar i Korpahult. 1/8 mtl brukades av Carl Gustaf Magnusson och Matilda Sofia Gustafsdotter, som 1892 fick sonen Sture Albert. ¼ mtl brukades från 1890 av Johan Algot Petersson och Emilia Svens-dotter, som 1891 fick sitt fjärde barn, dottern Signe Ottilia Maria. 1/8 mtl brukades från 1887 av Carl Johan Magnusson och Wendla Gustava Olsdotter med fyra barn. Undantagsmannen Magnus Håkansson dog 1893. På ägorna bodde fem torpare: Israel Petersson, Jonas Johansson, Sven Gustav Petersson, Nils Gustaf Israelsson och Peter Magnus Johansson, som gift sig med avlidne soldaten Thors änka Matilda Petersdotter. Dennas dotter i första äktenskapet Anna Charlotta Thor emigrerade 1893 till USA. Två f.d. hemmansägare bodde kvar som arbetare: Otto Håkansson med hustru Emma Beata Jonsdotter och 5 barn samt Carl Johan Svensson med hustru Ingrid Sofia Håkansdotter och 7 barn. Båtsmannen Carl Oskar Patron flyttade 1892 bort från Korpahult med hustru och 3 barn. Soldaten Carl Johan Hult var soldat för nr 4 Ingemundehult i Algutsboda. Han tillhörde Konga kompani.

Folkmängden i Korpahult, när frågan 1875 väcktes om Örsjö som egen församling, var 36 personer och 1894, när församlingen skulle avskiljas från moderförsamlingen 49 personer, 23 män och 26 kvinnor. Endast tre emigranter är kända. År 1869 flyttade f. båtsmannen Carl Henrik Carlsson Hult till Schleswig, 1873 emigrerade f. båtsmannen Otto Hult till USA och 1893 emigrerade torpardottern Anna Charlotta Thor till USA.