Klyndebo

http://kartor.eniro.se/m/XOvTx

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Klyndebo omtalas första gången i kyrkoräkenskaperna 1677, då ett gästabudslag i Klyndebo gav 12 öre till kyrkan. 1679 gav Anders i Klyndebo och hans hustru en gåva till kyrkan. I 1682 års jordebok upptages 1/8 Klyndebomåla som behållet, dvs dess årliga avgift till Kronan var oförändrad. Den var 1 dlr 5 öre. Brukaren är fortfarande ovannämnde Anders. Det är väl han som från början tagit upp detta hemman. Det nämnes ej i någon tidigare mantalslängd eller jordebok. Klyndebo är därför jämte Bråtemåla det senast upptagna hemmanet i Madesjö. I 1697 års kvarnkommissions protokoll upptages Klyndebo och dess brukare, som nu heter Samuel, säkerligen son till företrädaren. I 1699 års jordebok förekommer nr 261 Klyndebomåla, 1/8 mtl. Namnet Klyndebomåla upprepas i 1706-1707 års jordebok och 1717 års mantalslängd. Samuel var fortfarande den officielle brukaren av hemmanet, men enligt kyrkoräkenskaperna 1700 gavs efter ”s. Måns i Klyndebo” 8 öre i testamente och lika mycket för bårklädet vid begravningen. Det fanns således ännu en brukare, men han var inofficiell. Samuel efterträddes av Anders Samuelsson, som i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet uppges vara rösträtts-innehavare av 1/8 Klyndebomåla. Han var säkert son till Samuel och sonson till Anders.

I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1727-1740 finns Samuel med, men han är struken och har alltså avlidit under den period längden omfattar. Hans hustru uppges heta Gertrud. På hemmanet bodde också sonen Per Samuelsson, dottern Anna och Anders. Denne övertog hemmanet under 1740-talet och är upptagen som hemmansägare i husförhörslängden för åren 1749-1754. Anders Samuelssons hustru hette Elin och de hade sonen Olof.

I husförhörslängden 1755-1788 står fortfarande Anders Samuelsson och hans hustru, vars tillnamn här anges vara Olofsdotter. De hade två barn: Olof och Samuel. På hemmanets ägor fanns vidare två inhysesfamiljer. Det blev den yngre sonen Samuel Andersson, f. 1753, som efterträdde fadern i Klyndebo. Han ingick 1785 äktenskap med Catharina Andersdotter, som var född 1766, och fick med henne sonen Anders 1786, död 1797, och därefter 6 ytterligare barn: Stina 1793, död 1793, Brita 1790, Lena 1792, Anders 1795, Jonas 1798 och Olof 1804.

Samuel Andersson avled under något av åren mellan 1815 och 1821, varefter änkan Catharina Andersdotter tog undantag. Gården övergick till sonen Anders Samuelsson, som ingick äktenskap med Charlotta Maria Wahlmarck från Hälleberga, f. 1796. De fick 6 barn: Johannes 1819, Christina 1820, Gustaf 1821, Fredrika 1823, Cajsa Lena 1824 och Lovisa 1829. Anders Samuelssons yngre broder Jonas Samuelsson, f. 1798 var torpare på Klyndebo ägor. Han var gift med Brita Håkans-dotter, f. 1793. De fick 4 barn. Under åren 1821-1840 bodde också inhysesänkan Cathrina Persdotter, f. 1759 på ägorna. Hon dog 1841. Catharina Andersdotter avled 1846.

Under 1840-talet lämnade familjen Samuelsson sina fäders gård och flyttade till det närbelägna Tjukehall. I stället kom Johannes Petersson, som var från Eskilsryd och född 1799 samt gift med Maria Petersdotter, f. 1798 i Orrabäck. En torpare Sven Månsson var född i Kroksjö 1823 och kom till Klyndebo 1848. Han var gift med Johanna Jönsdotter, f. 1825 i Sjöahult. De hade två barn. Familjen flyttade redan 1851 till Holmen.

Johannes Petersson och Maria Petersdotter tycks ha förblivit barnlösa. På 1880-talet hade de efterträtts av Carl Johan Petersson, f. 1840 i Hälleberga och hans hustru Maria Lena Johansdotter, f. 1833. Hon medförde i äktenskapet med Carl Johan Petersson två barn från ett föregående äktenskap: Carl Johan, f. 1861 och Pehr August, f. 1870. Den förre av dessa emigrerade till USA 1891. På ägorna bodde under 1880-talet arbetaren Sven Olsson Hultgren, som var född 1824 i Ramkvilla och som avled 1890. Han var gift med Karolina Jonsdotter, född 1830 i Madesjö. De hade två barn. Ingen förändring inträffade under 1890-talets första hälft.

Klyndebos gräns mot Lindås fixerades genom en frivillig överenskommelse som stadfästes vid tinget 1722. Under åren 1803-1807 utstakades hemmanets yttergräns och under åren 1842-43 redovisades dess ägoområde. Det var samtidigt med att laga skifte skedde i grannhemmanet Lindås.

Från Klyndebo emigrerade totalt fyra personer under perioden 1868-1915. 1879 emigrerade arbetaren Gustaf Johansson, 1888 pigan Hilda Gustafsson, f. 1864, och Per Hultgren, f. 1870, och 1891 redan nämnde Carl Johan Johansson, f. 1867. Samtliga såg USA som målet för sina framtidsförväntningar.

Sidebar