Hultsby (Humpegärde Humpagärde)

http://kartor.eniro.se/m/3xRfd

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

”Hump” betyder ett stycke jord. Efter Brokagärde och Blägdegärde kommer Humpegärde. Inom det gamla Madesjös område fanns ytterligare tre gårdarmed slutändelsen -gärde, nämligen Skräddaregärde, Skäragärde och Siggegärde, alla belägna nära intill varandra i Örsjö. Inom det gamla Madesjö låg alla sexgårdarna inom södra och västra fjärdingarna. I det angränsande Algutsboda ligger Kärregärde och Kråkegärde, inom Karlslunda Toragärde, inom Mortorp Nygärde, inom Voxtorp Gräsgärde och inom Kristvalla Skrivaregärde. Alla dessa namn torde höra till samma tidsskede, den senare medeltiden. Undantaget är Blägdegärde, som vi sett uppodlades underslutet av 1500-talet. Humpegärde existerade i varje fall under medeltidens slutskede. Det finns redan med i 1533 års register över fodring och gärd i Madesjö. Enligt detta register lämnade ”Berge i Hompagärde” 2 mark penningar vilket var det vanliga beloppet för bönderna i Madesjö. I 1535 års städsleöresregister förekommer ej Humpagärde, vilket måste innebära, att den som brukade hemmanet betalat städsleöre några år tidigare. Städsleöre betalades nämligen vid tillträde av ett hemman och därefter vart sjätte år.
I 1539 års fogderäkenskaper, som är de första fullständiga, har Berge ersatts av ”Anders Ingemundh”, som sannolikt tillträtt strax innan räkenskaperna gjordes upp. Hans fodring uppgick endast till en häst mot den vanliga två hästar och hans enda avrad bestod av 10 fyrkar, ovanligt liten. Anders Ingemundsson brukade Humpa-gärde under hela 1540-talet och överlevde Dackefejden. Enligt 1551 års fogderäken-skaper betalade han då i årlig avrad 10 fyrkar, ”ett kleff tååt”, fodring för 3 hästar årligen och dessutom för en s.k. konungshäst vart tredje år. Avraden harsom synes ökats en hel del från 1539 till 1551, ett resultat otvivelaktigt av Gustav Vasas seger över Dacke.
I den knektrulla, som gjordes upp 1553 förekommer ”Måns Swensson i Humpegärde” som i avlöning fick 2 alnar grönt Brabant. Tre år senare heter brukaren av Humpe-gärde ”Joen Gisesson i Hompegierde”. Han satt fortfarande kvar 1561, men hans avrad hade höjts till 11 fyrkar och 1 dagsverke till Kronan. Den övriga delen av avraden var oförändrad. Av tionderäkenskaperna 1565 framgår, att Jon Gisesson levererat 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Då prästen fick 1 skäppa var hela skörden 30 skäppor, hälften råg och hälften korn. Nästa år, 1566, brukas Humpe-gärde av knekten Germund. Hemmanet räknades nu som 1/2. Denna uppskattning skulle i stort sett bestå, utom undersärskilt svåra tider, då det ”förmedlades” till 1/4. Germund efterträddes 1569 aven annan knekt, Håkan, som i årlig ränta eller avrad hade att erlägga 21/2 öre plus den övriga avraden utökad med fodring för en s.k. lagmanshäst. Håkan deklarerade 1571 för Älfsborgs lösen 2 oxar och 2 kor, vilket medförde en skatt av41/2 mark, en obetydlig summa. Håkans tillgångar var som synes obetydliga. Redan i 1572 års tiondelängd finns det en ny brukare av Humpegärde. ”Anders i Humpegerde” levererade detta år 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde till Kronan. Hans skörd var följaktligen 30 skäppor. Följande två år hette brukaren Håkan Persson. Man får väl antaga, att han är identisk med den förre Håkan, knekten. Det innebärsäkerligen, att det under året 1572 suttit två brukare på hemmanet, varvid den senare svarade för tionden.

Från 1575 till 1600 brukades Humpegärde av”Måns i Humpegierde”, som 1575 i tionde levererade endast 1/2 skäppa korn men ingen råg. Det tyder väl på, att han var nyetablerad på hemmanet detta år. De sista åren han förekommer i räkenskaperna betecknas han som knekt. Knekt var också efterträdaren, Sven Månsson, som nämnes i denna egenskap både 1604 och 1606. Säkerligen tjänstgjorde han i samma fänika som Sven Håkansson, den blivande ”majoren”. I så fall överlevde han både det ödesdigra kriget i Lifland 1608, därså många Madesjöknektar stupade, och Kalmarkriget, ty 1613 nämnes ”Sven i Hompagäle” i en förteckning över ödes-hemman. Redan 1612 nämnes bland ”avbrända hemman” 1/2 kronohemman Humpagärde, vars ränta avkortats till 1 öre 6 penningar, ”1 kleff tååt”, städslepengar-1 öre, fodernötspengar-6 öre, dagsverken-11/2, fodring årliga hästar-11/2. Följande år, 1613, är Humpegärde ”förmedlat” till 1/4 hemman. Samma år kom en nybrukare i stället för Sven. I registret över Älfsborgs lösen detta år nämnes ”Jönns i Humpa-gärde”, som var gift och hade att erlägga 1 koppardaler och 11/2 silverdaler. Samma år nämnes ”knekten Nils i Humpegärde”, vars bidrag blev 1 koppardaler. Han tycks ha varit ogift men haft en dräng.

Från 1620 brukas Humpegärde av Per eller Peder. Bägge namnen förekommer i räkenskaperna. Hemmanet betecknas nu åter som 1/2. Det ansågs således ha repat sig efter Kalmarkrigets påfrestningar. Inför den extra skatten boskapspenningen deklarerade Per: åker för 3 tunnors utsäde-värde 6 öre, 1 häst-värde 6 öre, 2 oxar-värda 16 öre, 1 stut-värd 4 öre, 4 kor-värda 16 öre, 2 kvigor-värda 4 öre, 2 ungnöt-värda 4 öre, 3 ungsvin-värda 21/2 öre. Det bleven boskapspenning av 1 dlr 281/2 öre.
Per överlevde 1620-talets svåra år. Enligt 1633 års jordebok var räntan från hemmanet 21/2 öre, ”1 kleff tååt”, 2 lass ved, 3 dagsverken, fodring för 3 hästar årligen och dessutom för 1 konungshäst vart tredje år. Enligt samma års mantalslängd fanns det tre personer på hemmanet och 6 tunnor råg och lika mycket korn. Enligt 1639 års kyrkoräkenskaper gav Pers dotter i Humpegärde en mark till kyrkan. I den detalje-rade mantalslängden 1641 får vi upplysning om Pers ställning. Han var gift och hade en dotter i hemmet, han ägde 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 1 ung¬svin och 3 tunnor utsäde. Hemmanet räknades fortfarande som 1/2. Enligt mantals¬längden 1644 hade Per en son hemma. Det var säkerligen Måns,som från 1649 nämnes som brukare ända fram på 1670-talet. Måns gav 1650 6 öre till Madesjö kyrka, 1665 tillsammans med hustrun 2 mark och 1666 likaledes 2 mark. Till den stora ommålningen avMadesjö kyrka 1670 bidrog Måns i Humpagärde med 1 dlr 4 öre och 1676 gav Måns och hans hustru tillsammans 2 mark. Det är ovisst, om han då ännu brukade hemmanet, eftersom inga mantalslängder finns bevarade från 1670-talet.
Från 1668 förekommer jämte Måns också soldaten Nils i Humpagärde i mantals-längden. Samma är förhållandet 1669, då Nils enligt kyrkoräkenskaperna skänkte 2 mark till Madesjö kyrka. Detta år förekommer också en Gertrud i kyrkoräkenskaperna. Hon skänkte 1 mark. Vem hon var går ej att avgöra. Nils fanns kvar under 1670-talet och i nästa källa, 1686 års jordebok, nämnes endast ”Nills Mattzon” som brukare av hemmanet, vars årliga ränta anges till 3 dlr 10 öre. Måns hade väl avlidit. 1679 skänkte Nils 16 öre till kyrkan. Samma år förekommer i kyrkoräkenskaperna en ”Botel i Humpagärde”. Om hon var Nils hustru eller Måns änka eller någon annan, går ej att avgöra.

I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett faktum. I jordeboken uppges som brukare ”Per M.-1/4” och ”Mårten -1/4”. Räntan var nu sänkt till 2 dlr 13 öre 21 penningar. Denne Per gav 1697 ”på sin högtidsdag” 16 öre till kyrkan. Samma år omtalas en båtsman Sparf, som också gav 16 öre. Några år senare, 1704, omtalas en båtsman Per Ekerot, som tillsammans med sin hustru gav 10 öre.

År 1717 brukades Humpagärde av Måns och Mårten Månsson. Måns hette Persson i efternamn och var väl son till Per M. i 1699 års jordebok. Vi är nu inne i en tid avtäta förändringar i ägandeförhållandena. Efter 1701 års förordning om skatteköp kunde bönderna bli verkliga ägare avsina hemman och sälja dem efter behag. I husförhörslängden 1728-1740 upptages icke mindre än 4 hushåll i Humpegärde utan att det direkt utsäges, att de alla var brukare aven del avhemmanet. Fortfarande står där Måns Persson med hustru Elin, vidare nämnes Harald med hustru Elin, Johan Persson med hustru Sara och Håkan med hustru Ingrid. Härtill kom minst tio inhyses. Byn var som synes tätt befolkad. Då är det märkligt, att husförhörslängden 1749-1754 endast upptager två hemmansägare i Humpegärde: Måns, ägare avnr 1, och Sven Persson, ägare avnr 2. I följande husförhörslängd, som omfattar den långa tiden mellan 1755 och 1788 upptages två hemmansägare. Sven Persson uppges vara född 1722 och död 17??. Hustruns namn uppges vara Kerstin Nilsdotter. Sonen Peter eller Per Svensson var född 1741 och gift med Ingjärd Olofsdotter. De hade sonen Nils Pettersson. Den andre hemmansägaren hette nu Jonas Carlsson, f. 1724. Han var gift med Kjerstin Månsdotter, f. 1721. Var hon dotter till Måns? I så fall skulle Jonas Carlsson gift sig till gården. De hade sonen Sven Jonsson, f. 1748, gift bort enligt anteckning i husförhörsboken, och dottern Cathrina, f. 1736 [frågetecken för årtalet, jfr föräldrarnas födelsetider!] och gift med Per Persson i S. Otteskruf. En son Peter, f. 1762, var gift med Stina Jonsdotter. De hade dottern Cajsa Lena, f. 1783. Båtsmannen Per Jonsson Sparf var född 1743 och gift med Brita Johansdotter, f. 1745. De hade fem barn. En rad inhyses fanns dessutom i Humpegärde.
Under 1700-talets sista decennier inträffade flera förändringar i Humpegärde. Peter Svensson avled och änkan Ingjärd Olofsdotter gifte om sig med Måns Danielsson, f. 1770. De hade tre barn: Nils, född i första giftet, 1785, Johannes, f. 1796 och Stina, f. 1800. Bonden Måns Olsson var född 1769 och gift med Sara Nilsdotter, f. 1767. De hade två döttrar: Elin, f. 1796, och Stina, f. 1799. Måns Olsson avled 1804. Bonden Joen Jonsson, f. 1761 och gift med Gertrud Nilsdotter, f. 1758, flyttade 1797 till Algutsboda. På hemmanet fanns båtsmannen Olof Nilsson Måsa, som dock bodde i Säfsjö, medan båtsmannen för Ö. Madesjö, Jon Mur, bodde i Humpegärde. Där bodde också inhyses Peter Jonasson med hustru Stina Persdotter och två döttrar. Peter Jonasson var son till Jonas Carlsson och Kjerstin Månsdotter, men övertog tydligen icke hemmanet efter föräldrarna. Från Älghult inflyttade 1797 änkan Sara Andersdotter, f. 1740.

Undertiden 1802-1814 lämnade Måns Danielsson sin hemmansdel till Gumme Börjesson, f. 1753, och h.h. Ingrid Svensdotter, f. 1768. De hade 6 barn. Men han lämnade snart hemmanet. En bonde Sven Månsson med hustru Annika Kastman blev likaledes kortvariga. Måns Olsson dog, som redan påpekats, 1804 och lämnade efter sig änkan Sara Nilsdotter och döttrarna Elin och Stina. Kvar var 1814 två bönder: Peter Persson, f. 1770 och gift med Caisa Jonsdotter, f. 1766. De hade 5 barn: Sven, f. 1793, Stina, f. 1796, Jonas, f. 1798, Johannes, f. 1801 och Brita, f. 1803. Nils Pettersson var född 1785 och son till Peter Svensson och Ingjärd Olofsdotter. Han var gift med Maria Håkansdotter, f. 1785, och hade med henne 4 barn: Johannes, f. 1808, Gustaf, f. 1810, Stina, f. 1814, och Helena, f. 1816. Båtsmannen hette Johannes Sparf och var född 1774.
Under nästa period, som omfattar åren 1815-1821 satt Nils Pettersson fortfarande kvar på 1/4 mtl och Peter Persson på 1/4 mtl, men den sistnämnde brukade också en gård i grannbyn Hökahult och lät äldste sonen Sven Petersson bruka gården i Humpegärde. Sven Petersson var född 1793 och gift med Brita Stina Wahlberg, född i St. Idehult 1798 och dotter till klockaren i Madesjö Magnus Wahlberg. På Humpegärde ägor bodde 2 båtsmän: Johannes Sparf med hustru och 3 barn och Magnus Boman med hustru och 2 barn. Dessutom fanns där flera undantagsänkor. Om Sven Petersson kan nämnas, att han dels var medlem av 1842 års taxerings-kommitté i Madesjö, dels medlem av den nämnd som 1833 utarbetade en ny skallordning för rovdjursbekämpning. En betrodd man tydligen!

Under perioden 1821-1840 dog Nils Pettersson 1828. Hans hemmansdel övergick till sonen Johannes Nilsson, f. 1808, och h.h. Maria Nilsdotter. De fick 3 barn: Carolina, f. 1831, Helena, f. 1833 och Jonas, f. 1835. Sven Petersson och Brita Stina Wahlberg fick 3 barn: Peter, f. 1823, Christina, f. 1825 och Johannes, f. 1830.

Under 1840-talet inträffade flera förändringar. Sven Peterssons och Brita Stina Wahlbergs äldste son Peter gifte sig och flyttade till Mellan-Agebo och dottern Christina flyttade 1850 till det nu uppblomstrande samhället N…? Kvar i hemmet fanns Johannes, f. 1830, Lotta, f. 1838 och Johanna, f. 1842. På den andra hemmansdelen avled Johannes Nilsson 1842. Änkan Maria Nilsdotter, som var från Simontorp, gifte 1847 om sig med Magnus Petersson, f. 1813 i Hälleberga. Av döttrarna blevChristina gift till Västra Agebo. Hemmanet fick 1837 en nybåtsman, då Sven Petersson Sparf flyttade dit från Algutsboda. Den förre, nu avskedade båtsmannen Sven Olsson Sparf bodde kvar i Humpegärde med hustrun Cajsa Lena Månsdotter, som var från Hökahult, och 6 barn. Ännu en båtsman bodde vid denna tid i Humpegärde: Olaus Johansson Bogren, f. i Stora Agebo 1817. Hustrun hette Lovisa Svensdotter och var från Knappsmåla. De hade tre barn.
Sven Petersson drabbades 1858 aven katastrof. Hustrun Brita Stina Wahlberg avled i den svåra rödsotsepidemien, som detta år hemsökte Madesjö och krävde så många offer. Då hade Sven Petersson redan 1853 avstått hemmanet till sonen Johannes Svensson,som detta år gifte sig med Christina Andersdotter från Lilla Granås, född 1825. Men också Johannes Svensson avled i rödsot, efterlämnande änkan och fyra barn: tvillingarna Brita Christina och Cajsa Lena, födda 1853, och sönerna Sven, f. 1855 och Peter Magnus, f. 1857. Änkan gifte om sig och flyttade till Södra Svalehult. Gården övertogs 1860 av Johannes Mathiasson från Olsbo, f. 1824, och h.h. Fredrika Nilsdotter, f. 1840 i Toresbo. Mathiasson kom närmast från Dackebo. Han hade 1846 dömts för dråp till 10 års fästning. Han återkom 1856 efter avtjänat straff och kunde 1860 tillträda hemmanet. Intet ofördelaktigt är i fortsättningen känt om honom. På den andra hemmansdelen blev Magnus Petersson undantagsman och gården övertogs 1860 av styfsonen Jonas Johansson, f. 1835. Han var gift med Wendla Sophia Petersdotter från Norra Örsjö, f. 1838. De hade dottern Ida Mathilda. Många inhyses bodde dessutom på hemmanets ägor.

Under 1860-talet fick Johannes Mathiasson och Fredrika Nilsdotter tre barn: Carl Oskar, f. 1863, Hulda, f. 1865 och Ida Augusta, f. 1866. Jonas Johansson och Wendla Sophia Petersdotter fick 4 barn: Ida Mathilda, f. 1859, Wendla Christina, f. 1862, Amanda Charlotta, f. 1864 och Johan Ernst, f. 1869. Undantagsmannen Sven Petersson avled 1869. Båtsmannen Sven Petersson Sparf flyttade 1868 med hustru och fyra barn till Södra Svalehult. Därifrån kom följande år torparen Johan August Petersson, som var född i Algutsboda 1839. På hemmanets ägor bodde vidare båtsmannen Peter Svensson Måla med hustru och 3 barn samt flera arbets-karlar med familjer.
1870-talet såg inga förändringar i Humpagärde. Både Johannes Mathiasson och Jonas Johansson brukade sina hemmansdelar. Den förre fick ytterligare ett barn, dottern Alma Amalia, f. 1874. Den senare fick ytterligare två barn: Emma Augusta, f. 1873 och Carl Elof Viktor, f. 1878. Båtsmannen Peter Svensson Måla gifte 1878 om sig med Carolina Johansdotter från Västra Säfsjö. Från Södra Svalehult inflyttade 1875 arbetaren Anders Frans Petersson, f. 1823 i Algutsboda, med hustru och två söner. Ett par änkor bodde också på ägorna.
Från ungefär 1880 bytte Humpegärde namn och blevi fortsättningen känt under namnet Hultsby. Skämdes byborna för namnet Humpegärde, eftersom de ville byta ut det mot ett namn, som inte rätteligen hör hemma i Madesjö. Ortnamn på -by illhör ett mycket äldre bebyggelseskikt än namn på -gärde. Namn på -by hör hemma på 500-talet, då det säkerligen ej fanns någon fast bebyggelse i Madesjö.
Under 1880-talet skedde inga förändringar i ägandeförhållandena i Hultsby. Jonas Johanssons familj växte till att omfatta sju barn. Däremot tillväxte antalet andra inbyggare på ägorna. Där bodde nu muraren och torparen Johan August Petersson, f. 1834 i Algutsboda, med hustrun Lena Stina Petersdotter. Där fanns torparen Carl Magnus Petersson, f. 1821 i Algutsboda. Om honom är i kyrkoboken antecknat: ”Går aldrig i kyrka eller husförhör.” Hustrun Kristina Andersdotter dog 1885. Sonen Johan August var född 1867. Den tidigare omnämnde arbetaren Anders Frans Peterssons hustru Fredrika Petersdotter avled 1883, varefter mannen med två söner flyttade till Mortorp 1884. Förre båtsmannen Peter Svensson Måla flyttade samma år bort från Hultsby med sin familj. Fortfarande bodde flera änkor och arbetare på hemmanets ägor.

Vi kommer nu fram till Hultsby under tidsskedet 1891-1895. Johannes Mathiasson var nu undantagsman. Sonen Karl Oskar Johansson, som var född 1863 hade övertagit gården. Systern Ida Augusta, som var född 1868, emigrerade som den första från Hultsby till USA 1892. Även Jonas Johansson var nu undantagsman. Sonen Johan Emrik Jonsson fortsatte faderns verk. Han gifte sig 1895 med Hanna Augusta Erlandsdotter, som var född 1855 i Älghult. Icke mindre än tre gånger tog han ut prästbetyg för emigration till USA! Första gången var d. 5 mars 1902, den andra gången d. 26 februari 1906, den tredje gången d. 19 februari 1909. Ångrade han sig varje gång? Eller reste han ut och vände hem igen? Besynnerligt ser det ut!!! Magnus Petersson levde fortfarande som undantagsman, men hans hustru avled 1892. Dottern Kajsa Lena gifte sig 1894.
Återstår emigrationen från Hultsby. Ida Augusta Johansson följdes 1900 av arbetaren Johan August Petersson, f. 1867 och alltså 33 år gammal. Johan Emrik Jonssons yngre broder Frans Oskar Jonsson, f. 1882, tog ut utflyttningsbetyg d. 19 sept. 1902, sex månader efter den äldre broderns första betyg. Han gjorde om försöket 1906, denna gång sju månader efter brodern!! År 1908 följde så arbetaren Per Algot Fransson, f. 1875, och året därpå Johan Emrik Jonssons tredje försök!
Till sist bör nämnas, att laga skifte ägde rum i Humpagärde 1860.

Sidebar