Högebo

http://kartor.eniro.se/m/A9EGv

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

I gamla tider fanns det två hemman i Madesjö med namnet Högebo. Det Högebo som här avses ligger i östra Madesjö. Det andra Högebo kallas nu Dackebo. Under 1500- och 1600-talen alternerade namnen Högebo och Dackebo på detta hemman, vilket ibland ledde till förväxlingar. Mot slutet av 1600-talet segrade benämningen Högebo på detta hemman. Namnet Högebo betyder de högt belägna bodarna. Hemmanet bör ha anlagts under högmedeltiden. I historiska källor framträder det för första gången i 1533 års register över fodring och gärd. Brukaren av kronohemmanet Högeboda hette då ”Per Stuth i Högebodum”. Han erlade 2 mark penningar till Kronan. Han nämnes ej i 1535 års register över städsleören, vilket endast innebär, att han brukat hemmanet några år och ej behövde erlägga städsleöre till Kronan just detta år. Städsleören erlades till Kronan vid tillträdet till ett kronohemman och därefter vart sjätte år.

I 1539 års fogderäkenskaper upptages ”Per Stuth i Högebodum”. Han ägde att årligen till Kronan leverera fodring för 2 hästar och som avrad 1 pund smör (cirka 7 kg), ett öre, en bunt bast och en packe näver. Avavradens storlek är det tydligt, att Högebo ansågs vara ett ganska obetydligt hemman. Tillnamnet Stuth på brukaren väcker uppmärksamhet. Det kan innebära, att Per var broder till dåvarande läns­mannen i Madesjö Åke Stuth i Gummemåla, men visshet i denna sak kan ej uppnås.

Per Stuth överlevde Dackefejden och brukade Högebo till början av 1550-talet. Enligt fogderäkenskaperna 1551 var hans avrad 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 1 bunt bast, 3 dagsverken samt fodring för 6 hästar årligen och därtill för 2 ytterligare hästar vart tredje år. Det var en mycket kraftig höjning från 1539!

När Gustav Vasa efter segern över Dacke satte upp en inhemsk här, som rekry­terades av f.d. Dackeanhängare, fanns även 1553 en knekt i Högebo. Han hette Berge Bondesson. Han tillhörde den knektrote på 10 man, som anfördes av Jöns Abba, dvs Abrahamsson, i Ljusås, och fick 2 alnar grönt kläde i avlöning. Han var fortfarande knekt 1556 och fick då 4/5 mark i lön.

Enligt 1561 års fogderäkenskaper brukades Högebo av ”Nils Skräddare i Högeboda”. Hans avrad hade ökats med ett dagsverke till 4 dagsverken men var i övrigt oförändrad. I tionde till Kronan levererade han 1565 11/2 skäppa råg och lika mycket korn. Det motsvarar en skörd av 221/2 skäppor råg och lika mycket korn. Då man räknade 6 skäppor på tunnan skördade således Nils mindre än 4 tunnor råg och lika mycket korn. Vid denna tid klassificerades Högebo som ett helt hemman.

Knekten Nils ersattes 1569 av knekten Gudmund, men Nils måste ha brukat Högebo även efteråt, ty det var han som deklarerade tillgångarna inför Älfsborgs lösen 1571: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, kalvar-3, får-3, svin-3, häst för 5 mark. Skatten, dvs 10 % på tillgångarna, blev8 mark 21/2 öre, vilket pekar på rätt god status för Nils. Han gav 1572 11/2 skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde till Kronan. Skörden detta år var följaktligen 221/2 skäppor råg och 30 skäppor korn. Det var efter dåtida förhållanden rätt bra!

Nästa år, 1573, var Nils död. Då stod ”änkan i Högeboda” för hemmanet, liksom 1574, men 1575 gav Inge i Högebo 1 skäppa korn men ingen råg i tionde. 1580 hette brukaren ”Peder i Högeboda”. Hur länge han stannade är ovisst, men år 1600 hette brukaren ”Håkan i Högeboda”. Han deklarerade enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd sina tillgångar till 1 par oxar, 1 sto och 3 tunnor utsäde. Håkan var ej knekt under de följande åren men tycks så småningom ha blivit det, ty i listan över Älfsborgs lösen 1613 står Håkan i Högeboda upptagen under den särskilda rubriken ”knektar”. Han uppges vara gift och erlade 3 koppardaler till Älfsborgs lösen. Vid tinget 1615

klagade enligt domboken Håkan Jonsson i Högeboda, att hans gård var alltför högt skattad. Om han icke fick förmedling nödgades han överge gården. Rätten beslöt undersöka förhållandena och det ledde till att Högebo under en tid efteråt räknades som 1/2 hemman.

Håkan brukade Högebo under lång tid. När den s.k. boskapspenningen infördes som extra skatt 1620 måste alla deklarera sina tillgångar. Håkan deklarerade 4 tunnor åkerutsäde, 4 skäppor svedjesäd, 1 häst, 5 kor, 2 ungnöt, 2 oxar, 1 tjur, 5 får, 4 lamm, 1 svin. Skatten härpå blev2 dlr 6 öre 2 penningar, vilket var över genomsnittet och visar ett visst välstånd i Högebo. En son, Måns Håkansson, var 1623 utskriven till knekt i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente, men Håkan brukade själv hemmanet åtminstone 10 år framåt. Vid den nya deklarationen 1628 hade Håkan 4 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 4 kvigor, 4 får och 3 lamm. Nästa år var ett nödår och Högebo förklarades ”öde”, dvs oförmöget att leverera den årliga avraden. Vid den förnyade deklarationen 1633 för boskapshjälpen redovisade Håkan 21/2 tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 2 lamm. Det visar, att han ej till fullo hämtat sig efter nödåret. Håkan dog samma år, ty i jordeboken står ”änkan i Högebo” som brukare av hemmanet.

Något år efter 1633 måste Högebo ha övertagits av Sven Håkansson. Denne kallas ännu i domboken 1637 ”Sven Håkansson, dräng i Högeboda”. Han hade skjutit en älg, vilket kostade honom 40 mark i böter. ”Dräng” betydde denna tid helt enkelt bondson. Två år senare heter det i kyrkoräkenskaperna, att ”Swen i Högeboda” skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. Nu hade han tillträtt hemmanet. Han var säkerligen son till Håkan Jonsson. Enligt 1641 års mantalslängd ägde Sven i Högeboda 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 tunnor utsäde.

Sven Håkansson står i urkunderna upptagen som brukare av Högebo under lång tid. Ännu 1676 har han och hans hustru enligt kyrkoräkenskaperna skänkt 2 mark till Madesjö kyrka. Han var den officielle brukaren, som ansvarade för att hemmanets avrad årligen levererades. Men det fanns andra, som bodde på hemmanets ägor. Redan 1650 gav ”Per och Sven i Högeboda” 6 öre till prästgårdens målning. Per och Sven var väl bröder. Vart Per tog vägen är okänt. Någon gång omkring 1680 måste Sven Håkansson ha överlämnat hemmanet till sonen Håkan Svensson. Hemmanet var nu förmedlat till 1/2 mtl. År 1682 blev det tvist om ägogränserna mellan Ruskemåla, Norra Persmåla och Högebo. Häradsrätten anbefallde häradssyn, vilken skedde d. 2 augusti samma år. Enligt domboken nedlades ”ett odelsgårdskummel av 5 stenar uti Idåsen, som går därifrån över Ruskemåla damkärr directe uti kyrkovägen, 5 stenar rå, och sedan uti en triangel åt Espedalsrör, varest norregårdens i Persmåla ägorskiljas ifrån lilla Granås.” Denna gränsfråga skulle återkomma!

Sidebar