Gangsmad

http://kartor.eniro.se/m/PsRnv

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

De två hemman, som med tiden skulle komma att kallas Stora och Lilla Gangsmad, togos båda upp undermedeltiden eller början av 1500-talet. Namnet betyder väl ”vägen vid maden” och tillåter ej någon närmare tidsbestämning. Gangsmad måste haft en central ställning i norrbygden eftersom denna i början av 1500-talet kallas Gangsmads fjärding. I den äldsta källan, registret över gärden 1533, förekommer ej namnet Gangsmad men däremot namnet Truls Karlsson som 1539 står upptagen för Gangsmad. Han var tydligen så känd 1533, att hans hemman ej behövde särskilt nämnas. Däremot förekommer ej det andra hemmanet i Gangsmad i 1533 års register. Anledningen härtill är svår att gissa. Att döma avavradens storlek 1539 kan hemmanet ej vara nyupptaget mellan 1533 och 1539. Kanske var det utan brukare 1533. Ingetdera avhemmanen nämnes i 1535 års städsleöresregister, men det innebär ej annat än att ingen brukare just det året tillträtt Gangsmad.

I 1539 års fogderäkenskaper däremot nämnes två kronobönder i Gangsmad. Truls  Karlssons avrad var: 4 lispund smör (= ung. 25 kg!), en öra, en packe näver, 3 mark örtug och fodring för 2 hästar. Truls Jonssons avrad var mindre: 2 ”kleff taat”, en öra, en packe näver, 3 mark örtug. Man frapperas avden stora smöravraden för Truls Karlsson. Han måste haft många nötkreatur och lagt den största vikten vid kreaturs­skötsel i stället för åkerbruk. Truls Jonssons avrad ärså obetydlig, att man kan tänka sig, att hans hemman upptagits inte alltför lång tid dessförinnan, kanske omkring sekelskiftet.

I 1541 års fogderäkenskaper är avraden betydligt höjd för bägge. Gustav Vasas ekonomiska politik hade börjat genomföras. Truls Karlssons avrad var nu: 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 4 lispund smör, 3 dagsverken, 1 packe näver och fodring för två årliga hästar och fyra fogdehästar. Fodringen löstes med 2 öre per häst. Truls Jonssons avrad var nu höjd till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 2 ”kleff taat”, 1 packe näver och samma fodring.

Missnöjet med GustavVasas skärpta ekonomiska politik var huvudorsaken till dacke-fejden,som hade sympatisörer i Gangsmad. När upproret väl krossats kom efter­räkningarna för de inblandade. 1544 dömdes Truls Jonsson i Gangsmad att böta 3 oxar, 1 stut och 1 tjur ”för han slog en knecht ihiell.” Han resterade förklarligt nog nästa år att betala denna väldiga summa. I listan över sakören 1545 är Truls Jonsson upptagen för 5 oxar och 27 lod silver. Det verkar som om dessa böter var för någon annan förseelse än den förra. I så fall måste Truls Jonsson varit mycket aktivunder upproret. I 1546 års register över sakören står ”4 oxar för en knecht han var med att slå och rövade en ring från.” Man får ingen klarhet om det var fråga om tre olika förseelser. Trots allt klarade Truls Jonsson livhanken och fick sitta kvar på

hemmanet. Som vanligt värderade Gustav Vasa böterna mer än livet för Truls!

Bland de dackeanhängare, som Gustav Vasa efter fejden rekryterade, var Jon Hemmingsson från Gangsmad. Han tillhörde Henrik i Torestorps rote och fick 18 öre i knektlön. Fadern hette Hemming Karlsson och övertog efter fejden Truls Karlssons hemman. Enligt fogderäkenskapernas register över sakören 1547 dömdes Jon Hemmingsson att böta 6 mark penningar ”för han slog Sune Bondesson”. Vem denne Sune Bondesson var, framgår ej av notisen. Var han någon i konungens tjänst, t.ex. en fogdeskrivare? Det gick i varje fall våldsamt till i Gangsmad på 1540-talet.

Jon Hemmingsson var soldat ännu 1553 för Stora Gangsmad. För Lilla Gangsmad var 1553 Per Nilsson knekt. Han tillhörde den rote, som anfördes avTruls i Kolsbygd, och fick 2 alnar grönt brabant, sannolikt till någon slags uniform. De två hemmanen brukades fortfarande av Hemming Karlsson och Truls Jonssons efterträdare Per Nilsson. Enligt fogderäkenskaperna 1556 var Hemmings avrad penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-3 lispund, näver-1 packe, dagsverken-3, årliga hästar-2, fogdehästar-4 och konungshästar vart tredje år-2. Per Nilssons avrad var penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1/2 lispund, näver-1 packe, tått, dvs bast-2 kleff, dvs buntar, dagsverken-3 och fodring för samma antal hästarsom Hemming. Jon Hemmingsson var fortfarande knekt och fick i avlöning 4/5 mark.

De båda brukarna Hemming och Per Nilsson satt fortfarande kvar 1565 och Per var då fortfarande knekt. Deras tionde för skörden 1564 varför Hemming 4 skäppor råg och 4 skäppor korn, för Per 1 skäppa råg och 11/2skäppa korn. Som synes skilde det avsevärt i de båda hemmanens skörderesultat. Medan Hemming skördat icke mindre än 60 skäppor råg och lika mycket korn hade Per endast fått 15 skäppor råg och 221/2 skäppor korn.

År 1568 hade Jon Hemmingsson efterträtt sin fader. Jon hade bin och redovisade för fogden resultatet avårets biodling. Han hade tre bistockar, fick tre svärmar, slaktade dessa tre och fick fem kannor honung. Till nästa år hade han fortfarande tre bistockar.

Inför Älfsborgs lösen 1571 redovisade Hemming följande tillgångar: koppar-1/2 lis­pund, dvs omkring 31/2 kg, oxar-4, kor-7, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-3, får-6, svin-8, häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen, 10 % av värdet, blev 16 mark 7 öre. Hemming var en avde rikaste bönderna i Madesjö. Per Nilsson deklarerade: koppar-1/2 lispund, oxar-2, kor-6, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-6, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 12 mark 3 öre, även det ett bra resultat. Bägge bönderna i Gangsmad stod sig gott! Trots detta betecknas Pers hemman samma år som ”öde” i en lista, som undertecknats av kyrkoherde Per Nicolai d. 15 juli 1571. Per Nilsson hade av någon anledning ej kunnat betala sin avrad detta år. Han brukade dock hemmanet till och med 1574. I Stora Gangsmad blev Jon Hemmingsson länsman 1573 efter Birger Nilsson i Persmåla. Det visar, att han var en välsituerad och ansedd man i Madesjö. Det kan konstateras att länsmännen i Madesjö under 1500-talet togs bland bönder i östra och norra fjärdingarna. Varför vet vi inte.

I tionde till Kronan levererade Hemming 1573 2 skäppor råg och 11/2 skäppa korn, svarande mot en skörd av30 skäppor råg och 221/2skäppor korn. Pers tionde var mindre: 1 skäppa råg och 2 skäppor korn. Hans skörd var följaktligen 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Från följande år är Hemming i egenskap av länsman befriad från den årliga avraden. Per Nilsson avled sannolikt detta år, ty 1575 står änkan för hemmanet. Tionden detta år var för Hemming 3 skäppor råg och 4 skäppor korn, svarande mot en skörd på 45 skäppor råg och 60 skäppor korn, medan änkans tionde var 1/2 skäppa råg och 1 skäppa korn. Hennes skörd var således endast 71/2 skäppor råg och 15 skäppor korn.

Jon Hemmingsson satt kvar som länsman i varje fall till 1601. I Stora Gangsmad satt han i varje fall kvar 1601. I Lilla Gangsmad heter den nye brukaren efter Per Nilssons änka Nils Olsson, som också satt kvar till 1601. Enligt detta års rumpeskattlängd deklarerade Jon Hemmingsson 1 häst, 1 par oxar, 6 kor, 1 sto, 4 tunnor utsäde, och Nils Olsson 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 3 tunnor utsäde. Klart är, att Jon Hemmingsson måste ha varit en avde mest inflytelserika bönderna i Madesjö under minst 30 år.

Jon Hemmingsson efterträddes av sonen Jon Jonsson. Han började liksom fadern som knekt och är nämnd i 1607 års knektrulla, men lämnade knekttjänsten före 1613. I 1612 års knektrulla är Per Karlsson i Gangsmad upptagen. Han brukade ett hemman och hans avrad var penningar-1 öre 6 penningar, städslepengar-3 mark, fodernötspengar-3 mark, korn-1 skäppa,smör-3 lispund, dagsverken-4, årliga hästar-6. I Lilla Gangsmad är ingen brukare nämnd: hemmanet kallas ”öde” 1/3. Avraden var 10 penningar, 1/3 skäppa korn, ingen smöravrad, 1/3 packe näver, 1/3 tåt klef, 1/2 penning i städslepengar, 1 penning i fodernötspengar, 11/2 dagsverke, årliga hästar-2. Här kan man tala om en kraftig reducering av den årliga avraden. Följande år var Lilla Gangsmad icke längre ödeshemman. Det hade fått en nybrukare: Anders,som hade att betala till Älfsborgs lösen 3 silverdaler, medan Jon Jonsson, som var gift och hade en piga, måste betala 1/2 koppardaler och 3 silverdaler.

I boskapsmantalslängden 1620 finns endast Anders med. Hans tillgångar var: åker till 31/2 tunna, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 ungnöt, 6 getter, 3 unggetter, 2 svin, 2 ungsvin. Hans skatt blev21/2 dlr 18 penningar. Varför Jon ej är medtagen är obekant. Han satt i varje fall kvar på Stora Gangsmad under 1620-talet. Den 12 maj 1625 utfärdades ett kungligt brev, varigenom länsmannen i Madesjö, Sven Ingemundsson i Köpstaden i förläning fick ”norre gården i Gangsmad quitt och fritt för wisse och owisse uthlagor”. Förläningen gällde till behaglig tid, dvs den kunde när omständigheterna påfordrade återkallas. Den innebar, att Sven Ingemundsson fick avraden från Stora Gangsmad i stället för Kronan. Han brukade således inte hemmanet utan drog avkastningen därav. Anledningen var säkerligen, att han bistått Sven Håkansson, när denne slog ner soldatmyteriet i Köl annandag påsk 1624. Liksom Sven Håkansson i belöning fick Ebbehult fick Sven Ingemundsson Gangsmad.

Två år senare är L. Gangsmad förmedlat till 1/2 hemman. Brukare var 1628 en Joen, som hade en häst, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 1 ungsvin. Det var inga betydande tillgångar, men Joen var säkerligen nyetablerad på hemmanet efter Anders. Stora Gangsmad brukades fortfarande avJon. Det finns ingen anledning att tro annat än att han är identisk med Jon Joensson. Hans tillgångar var betydligt större: 6 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjesäd, 1 sto, 3 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 svin, 4 ungsvin. I Lilla Gangsmad fanns dessutom en Inge Skog, som hade 2 kor och intet mera. Han var väl ”husman”.

Enligt jordeboken 1633 brukade Jon i L. Gangsmad hemmanet på frihet. Det var fortfarande förmedlat till 1/2. St. Gangsmad brukades fortfarande avJon, dvs Jon  Joensson, son till Jon Hemmingsson. Enligt boskapsmantalslängden samma år hade han: säd-51/2 tunna, svedjesäd-1 tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Joen i Lilla Gangsmad hade 4 tunnor säd, ingen svedjesäd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 ungsvin. I 1635 års jordebok är förhållandena lika med 1633 års jordebok.

Det måste ha bott en hel del människor i Gangsmad vid denna tid, människor, som inte togs med i mantalslängderna. I dessa förekom endast de, som avKronan ansågs ansvariga för skatten eller avraden från ett hemman. Domböcker och kyrko­räkenskaper låter andra framträda, som man annars inte skulle ha en aning om. Enligt 1634 års dombok för Södra Möre anklagade t.ex. Karin Svensdotter i Gangsmad sin granne Joen Månsson, också i Gangsmad, för att ha stulit en kviga. Sven i Ingemundsmåla anklagade Joen Månsson i Lilla Gangsmad för stöld av3 skäppor korn och 1 skäppa råg. Domstolen fällde Joen Månsson under åberopande avkap. i Tjuvabalken. Vem var Karin Svensdotter? Vem var Joen Månsson?

Enligt 1641 års mantalslängd brukades St. Gangsmad fortfarande avJon, som väl är identisk med Jon Joensson,son till Joen Hemmingsson. Han hade en son och en dotter hemma och ägde 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 2 lamm, 2 ungsvin och 31/2 tunna utsäde. På samma hemman fanns nu ytterligare en person mantals­skriven. Han hette Hemming och hade 1 häst, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 ungsvin och 31/2 tunna utsäde. Denne Hemming hade redan 1639 skänkt 2 mark till Madesjö kyrka enligt kyrkoräkenskaperna. Han var otvivelaktigt identisk med den son, som Jon Joensson hade hemma. Hemming var redan etablerad som husman på gården.

I 1644 års mantalslängd brukas Gangsmad avJon och Hemming, Jon Månsson och Bengt. Fast det inte direkt anges, måste de två sistnämnda ha brukat Lilla Gangsmad. Hemming, som tillhörde en ansedd släkt: farfadern hade varit länsman i Madesjö i nära trettio år, blevkyrkovärd i Madesjö underåren 1648-1654 tillsammans med Jon i Persmåla. Under deras tid som kyrkovärdar målades 1650 Madesjö kyrka, vartill Hemming skänkte 1 mark ”gott mynt”. Han fick vara med om den stora skogsbranden 1652, som bl.a. ödelade kyrka och prästgård.

I 1649 och 1650 års mantalslängder står en ”Jon i samma gård” som Hemming, medan en annan Jon står ensam för Lilla Gangsmad. 1655 upptages fyra brukare i Gangsmad: Hemming, Joen (sannolikt en son), ”Enkian, ibm” (Jon Månssons änka?) och Gumme. De två sistnämnda brukade tydligen L. Gangsmad. Änkan betecknas i mantalslängden som ”åldrig”. Hon hade en son mantalsskriven på gården. 1660 brukades St. Gangsmad fortfarande avHemming och Jon, under det att L.Gangsmad brukades av Olof, säkerligen identisk med den ovannämnde sonen, och Gumme. Denne Gumme förekommer tillsammans med Olof Jonsson i Holmen i domboken 1654 i en arvstvist mot Sven i Skedebäckshult. 1668 brukade Hemming ensam St. Gangsmad, men han hade en son på gården. Olof och Jon står upptagna ”i samma gård” varmed Lilla Gangsmad måste avses. 1669 brukades St. Gangsmad av Hemming, som fortfarande hade en son mantalsskriven på gården. Han hette Joen och var ännu ogift. Dessutom fanns ”Oluff i samma gård”. I Lilla Gangsmad fanns nu Joen Persson och Per Svensson. Om vi medräknar hustrurna fanns då icke mindre än 10 personer mantalsskrivna i Gangsmad, vartill man får lägga ett obestämbart antal icke mantalsskrivna personer. Enligt kyrkoräkenskaperna gav Per Svensson och hans hustru redan 1666 2 mark och Olof likaledes 2 mark till kyrkan. 1669 gavs i testamente efter ”Måns’ hustru” 3 mark. Denne Måns måste ha varit ”husman” på något av hemmanen, tydligen Lilla Gangsmad. 1670 gav Hemming och hans hustru icke mindre än 1 dlrsmt till kyrkans målning. 1677 föddes Pers son i L. Gangsmad och fick namnet Israel. 1678 döptes Håkans son i Gangsmad och fick namnet Hemming och Olofs son, som fick namnet Carl.

Enligt 1682 års jordebok brukades St. Gangsmad avJoen och Erich. Hemmanet var ”behållet” som 1 mtl. Räntan var 10 dlr 15 öre 9 1/5 penningarom året. Lilla Gangsmad brukades av”Pähr i Lilla Gangsmad” och var likaledes 1 mtl. I marginalen är emellertid antecknat: ”1/2 berättas wahra utj Cronones tijdh förmedlat i Owisst.” Räntan var 5 dlr 27 öre 9 1/5 penningar årligen.

Den ovannämnde Håkan hette fullständigt Håkan Persson och var gift med Kerstin Hemmingsdotter. Han hade tydligen gift in sig i Gangsmad. Han blev 1684 dräpt av den beryktade överstelöjtnanten Ridderlod på Ebbehult, som för detta blevdömd till landsförvisning. (Se härom Madesjö sockens historia, del 1, sid. 190.)

Enligt 1686 års mantalslängd står Hemming för St. Gangsmad men i jordeboken står att Gangsmad 1683 förmedlades till 3/8 mtl och brukades av Pehr Svensson, medan Lilla Gangsmad är behållet och brukades avJon Hemmingsson. Det är uppenbart, att en omkastning skett. Det framgår avatt räntan för Pehr Svensson uppges till 5 dlr 27 öre 9 penningar och för Jon Hemmingsson i Lilla Gangsmad till 10 dlr 15 öre 9 penningar. Det skall vara så, att Jon Hemmingsson brukade Stora och Per Svensson Lilla Gangsmad. Jon Hemmingsson fick samma åren dotter- Lisbet. 1692 fick Per i Lilla Gangsmad en son – Börje. I 1706-1708 års jordebok anges Stora Gangsmad vara anslaget till ”Kungl. Amiralitetet”, vilket innebar, att den årliga räntan gick till Karlskrona och flottan där.

Enligt mantalslängden 1717 fanns i Stora Gangsmad fyra bönder: Erik Nilsson, Joen  Nilsson, Per Joensson och Nils Persson. I Lilla Gangsmad, 5/8 mtl, fanns 2 bönder: Sven Persson och Måns Persson. De var bröder och söner till Per Svensson. Per Jonsson och Erik Nilsson i Stora Gangsmad förekom vid tinget 1717 som vittnen i en tvist mellan nämndemannen Sven Olofsson i Köpstaden och en bonde i Toratorp. Vid tinget 1720 kärade Jon Nilsson från Ingemundsmåla till Måns Persson och Sven  Persson i Lilla Gangsmad ”angående gjord åverkan på den skog inom rätta ägosträngen, som skall vara från Gummemåla kowall till Köpstadens grindar, därifrån till Kyrkogrinden på Kyrkovägen, därifrån till en gammal gran, som nu är bortruttnad, vid Lilla Gangsmads gamla hage och skiljogården mellan Ingemundsmåla och Gangsmads nyköpta skattehemman, därifrån till en stor hög sten på Kalmarmo, varom dess sal. fader Nils Jonsson honom berättat, och sedermera både kol och råflisor där funne; Sedan från Höge Stenen skall råsträngen gå till en tall vid Rås utmed stora farvägen från Skogsbygden till Kalmar (= Idåsavägen). Däremellan skola Svarandena gjort åverkan 11/2 skäppland, vilket inom rå och rörsamt Ingemundsmåla gamla häfd varit.” Svarandena genmälde: ”ägosträngen går ifrån Gummemåla kowall till gamla ruttnade granen, men därifrån till en ekestubbe vid Idåsen och ej till den stora stenen på Kalmarmo.” Rätten förordnade om häradssyn d. 27 september. Den ledde till förlikning, som stadfästes avtingsrätten vid hösttinget 1720.

Vintertinget 1726 drogs ett släktgräl i Lilla Gangsmad inför tingsrätten. Israel Svensson och hans fader Sven Persson hade instämt farbrodern och brodern Måns Persson, den förre för att Måns Persson beskyllt Israel för att ”velat röva sig på vägen mellan järnbruket och St. Gangsmad”, den senare om den ”gamla ängen, som de båda skola köpt efter sina föräldrar”. Sven Persson hade därjämte instämt brodern för skällsord. Det blevförlikning inför sittande rätt.

Vid oktobertinget 1729 ”framställdes för Rätten arrestanten Bonden Joen Nilsson i Gangsmad, som uti förleden augusti månad på sig själv bekänt, att han skulle begått tidelag, vilken bekännelse han först gjort för prosten Witte i Ljungby uti vittnens åhöra d. 31 aug. eller 13 post Trinitatis, varpå han blevförd till Kalmar slott.” Tidelag var ett brott, som straffades med döden under åberopande av Mose lag: Leviticus 20:15. Under rannsakningen framkom följande. Protokollet anför: ”Han är 36 årmed trögt och dåligt uttal. Föregavatt han intet sagt detsom sant varit på sig, då han tillagt sig hava sådan stygghet bedrivit, utan det skett uti hans huvudyrhet och sinnessvaghet avdet tillfälle, att han gärna ville komma att begå H.H.N., men efter han förl. åren gång framkommit till disken och sakramentet nyttjat utan att vara fristat (= förhörd i katekesen) förut, ty hade hans kyrkoherde mag. Sandberg i Madesjö förehållit honom sådant och vägrat honom förr gå till Guds bord, då han kommit att umgälla för för-berörde sin förseelse så han måste sitta 14 dagar på Kalmarslott. Därför föll det honom före uti dess oförstånd att säga och bekänna på sig, att han bedrivit tidelag, på det han skulle komma in på slottet och sedan få begå H.H.N.” Onekligen en förvirrad motivering! Åklagaren, länsman Wahlsten, erkände inför tingsrätten ”att Jon Nilsson i 5 eller 6 års tid haft det namnet om sig, att han intet varit rätt klok utan ett och annat tecken avsig visat till fåkunnighet och huvudgriller, i det han ofta gått ifrån sitt arbete försig själv i enslighet samt ibland ridit bort och varit borta några dagar utan att göra besked, var han varit, om vilket han åberopade sig till vittnen Jon Nilssons grannar och gårdemän Jon Jonsson och Nils Persson i St. Gangsmad m.fl.” Domstolen resolverade: ”Då det är allmänt bekant och genom vittnen bekräftat, att Jon Nilsson i St. Gangsmad icke är vid sitt rätta förstånd utan i 5 à 6 års tid varit huvudsvag, frias han av Rätten från tiltal.” Det avlöpte således lyckligt för Jon Nilsson!

Från början av 1730 blevSt. Gangsmad säte fören nämndeman. Den bekante nämndemannen Sven Olofsson i Köpstaden lämnade 1728 nämndemanstjänsten till förmån för sin son Per Svensson, som då bodde i Köpstaden men flyttade till St. Gangsmad. Vid vintertinget 1730 kallas han Per Svensson i Gangsmad och hade således flyttat från Köpstaden. Han blev dock ej långvarig i Gangsmad utan flyttade snart tillbaka till Köpstaden, men bosatte sig omsider definitivt i Gangsmad. I 1740 års vallängd uppräknas de röstberättigade bönderna i Gangsmad och Lilla Gangsmad. I Stora Gangsmad innehade Sven Knutsson 1/6 mtl, Aron Knutsson 1/6 mtl, Jon Persson 1/3 mtl och ”nämndeman Per” 1/3 mtl. I L. Gangsmad innehade Måns Svensson 5/16 mtl och Olof Israelsson 5/16 mtl.

Från 1730-talet kan vidare nämnas, att länsman Wahlsten 1734 stämde Sven Persson i Gangsmad ”för det han förl. Juldag skall upphävet en Bro på allmänna kyrkowägen, så att ingen kunde komma där resandes fram, hvilket ännu intet är lagat.” Sven Persson erkände, att han efter hemkomsten från gudstjänsten på juldagen grävt ett dike för att avleda vattnet, som annars skulle stigit upp i ladu­gården och fördärvat hö och säd. Han erkände också, att gropen ännu fanns kvar och att ingen bro byggts däröver. Nämndemannen Per Svensson hade d. 23 jan. 1734 synat diket. Hans attest upplästes inför rätten.

I 1740 års vallängd upptogs fyra röstberättigade hemmansägare i Stora Gangsmad: Sven Knutsson för 1/6 mtl, Aron Knutsson för 1/6 mtl, Jon Persson för 1/3 mtl och ”nämndeman Per” för 1/3 mtl. Den sistnämnde var son till den bekante nämnde­mannen Sven Olofsson i Köpstaden och var född 1703 och gift med Maria, vars efternamn ej är angivet. Han hade med henne en dotter Maria Persdotter och en son Olof Persson, som var född 1725. Några år tidigare eller vid vintertinget 1734 förekom ett intressant mål från Stora Gangsmad. Länsman Wahlsten anklagade bonden Sven Persson i Gangsmad för att denne juldagen 1733 ”skall uphäft en Bro på allmänna kyrkvägen så att ingen kunde komma där fram, vilket ännu intet är lagat.” Sven Persson erkände att han grävt på juldagen efter hemkomsten från kyrkan, ”på det att vattnet som eljest hade stigit upp i dess ladugårdshus och fördärvat hö och säd, skulle utfalla.” Han nekade ej till att gropen alltjämt stod öppen och att ingen bro byggts däröver. Han uppvisade nämndeman Per Svenssons intyg, dat. d. 23 januari, ”att vattnet gått så uti Svens lada att det ej är mera än 8 famnar emellan, samt står ladan på sidlänt jord.” Det hjälpte inte! Länsmannen påstod att vattnet kunde avletts på julaftonen eller tredje dagen efter jul, som var söckendagar. Tingsrätten ansåg detsamma och dömde till 40 dlrsmt i böter för sabbatsbrott.

I Lilla Gangsmad fanns 1740 två röstberättigade hemmansägare: Måns Svensson  och Olof Israelsson. Den senare fick vid vintertinget samma år 3:dje uppbud på 5/16 mtl å hustrun Brita Månsdotters vägnar, som de tillsammans förvärvat från hennes halvsyskon Per Månsson i Rås och Jon Håkansson i Gummemåla enligt tingsrättens dom d. 9 maj 1732. Vid samma ting beviljades 1:sta uppbud på 1/3 mtl av Stora Gangsmad för Joen Persson,som d. 10 nov. 1739 köpt gården avsin svåger Nils Persson och dennes hustru Ingrid Persdotter för 80 dlrsmt, hans egen arvsrätt däri ej inräknad.

I husförhörslängden 1749-1754 upptages i Stora Gangsmad Per Svensson, Jon  Persson, Aron Knutsson och Gumme Jonsson. I Lilla Gangsmad upptages Måns  Svensson med hustru Elin och Olof Knutsson med hustru Brita Månsdotter. Vid sommartinget 1757 beviljades första uppbud för brukspatronen Jacob Montell, som köpt 1/6 mtl i Stora Gangsmad avGumme Jonsson för 600 dlr smt. Montell blevdock aldrig mantalsskriven i Stora Gangsmad, utan sålde snart sin nyförvärvade gård.

I husförhörslängden 1755-1788 återspeglas förändringarna i ägandeförhållandena under de cirka 30 år längden omfattar. Vid periodens början fanns det 3 hemmans-delar i Stora Gangsmad. Den första innehades alltjämt avnämndemannen Per Svensson och hans hustru Maria (efternamnet ej angivet). Dottern Maria, som var född 1747 gifte sig med tiden med Jonas Svensson, som d. 24 februari 1764 köpte 2/3 mtl avjungfru Juliana Schröder för 1800 dlr smt. Vem denna Juliana Schröder var har jag ej kunnat utröna. Hon var i varje fall ej Madesjöbo. Per Nilsson, f. 1724, innehade en hemmansdel. Han var gift med Sigrid Eriksdotter, f. 1729 och hade tre barn: Nils, f. 1755, Eric 1758 och Jonas 1761. Hela familjen är i husförhörslängden antecknad som bortflyttad. Tydligen delades gården mellan Jon Gummesson, född 1720 och Gumme Jonsson. Den senare var gift med Elin Svensdotter, f. 1743 och hade 5 barn: Stina, f. 1771, Jonas 1774, Cathrina 1776, Sven 1779 och Peter u.å.

Den tredje gården innehades i början av Nils Persson, f. 1724, och hans hustru Sara Danielsdotter, f. 1738. De fick ett barn: Håkan 1760, och flyttade sedan bort från Stora Gangsmad. Gården delades mellan Peter Nilsson, f. 1741 och gift med Maria Persdotter, f. 1747, och Eric Jonsson, f. 1754 och gift med Stina Petersdotter, f. 1758. Peter Nilsson hade 6 barn: Brita Stina var född 1766, Nils 1767, Olof, Maria, Cathrina och Ingrid u.å. Eric Jonsson och Stina Petersdotter fick dottern Brita Stina född 1784. Mot slutet avperioden kom Peter Svensson och Ingjerd Persdotter. De fick 1784 sonen Peter.

I Lilla Gangsmad ökade under perioden 1755-1788 antalet gårdar till 3. Måns Svenssons och hans hustrus gård övergick till Per Svensson, f. 1744, och hans hustru Kjerstin Olofsdotter, född samma år. De fick 1775 dottern Ingjerd, 1776 dottern Maria och 1779 sonen Nils. De övertog halva gården. Den andra hälften övergick till Abraham Månsson, f. 1736 och hans hustru Ingjärd Månsdotter, som från 1758 till 1779 fick icke mindre än åtta barn: Stina 1758, Olof 1760, Maria 1765, Olof 1767, Sven 1769, Pehr 1772, Måns 1775 och Peter 1779. Olof Israelsson och hans hustru Brita Månsdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick också många barn: Kierstin 1749, [1739?], Sven 1741, Karin 1747, Maria 1751, Israel 1753, Karin 1757, Peter 1759, Nils 1761 och Ingjärd 1764. Båtsmän för Lilla Gangsmad var under denna tidsperiod först Jon Larsson Boglina och efter hans bortflyttning Nils Boglina.

Under perioden 1782-1801 blevPeter Nilsson i Stora Gangsmad ålderman för Madesjö socken och behöll denna förtroendepost till 1799. Han flyttade emellertid från Gangsmad till Södra Bäckebo och efterträddes av Olof Jonasson. En hemmans­del brukades av Daniel Persson och Brita Persdotter, sedan Jonas Svensson avlidit 1795 och hans hustru Maria Persdotter avled 1805. En gård brukades av Nils  Börjesson, f. 1762, som 1798 gifte sig med Brita Stina Gummesdotter, f. 1779. De fick 1801 sonen Peter. Eric Jonsson och Stina Persdotter fick 1784 dottern Brita Stina. De flyttade därefter till Kvarnekulla. Gården brukades därefter av Peter Pettersson, f. 1778, och Lena Nilsdotter, född samma år. De fick 1801 dottern Maria. En gård innehades en tid avGumme Persson, f. 1739, och hans hustru Annika Eriksdotter, f. 1739. De hade tre barn: Peter, f. 1767, Jonas 1772 och Brita Stina 1779. Peter Svensson brukade fortfarande en gård i Stora Gangsmad. Han och Ingjerd Persdotter fick fem barn: Peter 1784, Caisa Lena u.å., Israel 1792, Brita Stina 1792 och Sven 1795. Gumme Persson och Annica Eriksdotter hade nu undantag. Sönerna Peter och Jonas tjänade i Ljungby, dottern Brita Stina var kvar i hemmet. Olof Jonsson brukade en tid en gård men flyttade snart. Han efterträddes av Jonas  Olofsson, f. 1756, och gift med Stina Olofsdotter, f. 1755. De fick fyra barn: Olof 1779, Peter 1782, Stina Cajsa 1784 och Caisa Lena 1787. Båtsman för Stora Gangsmad varvid denna tid Peter Fors.

I Lilla Gangsmad tog Olof Israelsson undantag. Hans hustru Brita Månsdotter avled 1800. Av barnen övertog sonen Israel Olofsson, f. 1753, gården. Han gifte sig 1794 med Ulrika Olofsdotter men dog redan 1798. Olof Israelssons son Peter avled 1789, dottern Ingierd var gift i Ramsjö. Gården gick till Sven Pettersson och sedan till Sven  Månsson den äldre och Anna Catharina Kastman, f. i Vimmerby och från dem till Jonas Persson, f. 1777 och hans hustru Sigrid Månsdotter, f. 1774. En hemmansdel innehades av Per Svensson, f. 1744 och Kierstin Olofsdotter. Håkan Svensson och Brita Jonsdotter var nu undantagstagare. Båtsman var Johannes Boglina.

Vi övergår till perioden 1801-1815.I Stora Gangsmad lämnade Daniel Persson och Brita Persdotter med sina tre barn sin gård till brukaren Sven Nilsson, f. 1789, och hans hustru Stina Olsdotter. Nils Börjesson avled 1814. Han efterlämnade änkan Brita Stina Gummesdotter och tre barn: Peter, f. 1802, Lena 1804 och Helena 1809. Gården övertogs av Peter Pettersson, f. 1773, och Lena Nilsdotter, f. 1772. De hade dottern Maria, f. 1802. Sven Jonsson, f. 1750, och Catharina Andersdotter, f. 1768, tog undantag. De hade två barn: Catharina, född 1794, och Nils, född 1798. Gården övergick till Jonas Håkansson, f. 1768, och hans hustru Annika Nilsdotter, f. 1775. De fick 4 barn: Catharina föddes 1804, Anna Stina 1807, Christina 1807 och Jonas 1814. Nils Eriksson, f. 1769, och Annica Persdotter, f. 1771 brukade en hemmansdel. De fick 4 barn: Peter 1796, Christina 1800, Eric 1810 och Johannes 1814. Den femte gården brukades avOlof Pettersson, f. 1786, och Regina Månsdotter, f. 1792. De fick 1812 dottern Caisa Lena.

I Lilla Gangsmad tog under perioden 1801-1815 Per Svensson och Kjerstin Olofs-dotter undantag. Deras dotter Ingierd var gift i St. Agebo och gården övergick till Peter Gummesson, född 1778 och hans hustru Catharina Olofsdotter, f. 1779. De fick 3 barn: Stina 1805, Maria 1806 och Ingrid Lena 1814. Jonas Persson och Sigrid Månsdotter fick 3 barn: Peter 1806, Gustaf 1808 och Stina Lena 1812. De sålde gården till Nils Persson, f. 1779 och Maria Carlsdotter, f. 1781, som också fick 3 barn: Peter 1802, Catharina 1805 och Brita Stina 180?. En hemmansdel innehades av Peter Persson, f. 1776, och hans hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1773. De fick 4 barn: Catharina 1806, Maria 1808, Jonas 1811 och Lena 1814. Båtsman för Lilla Gangsmad var Jonas Boglina, som var född 1778.

Under åren 1815-1821 skedde en del förändringar i Stora Gangsmad. Jonas  Håkansson och Annika Nilsdotter överlät sin gård till Peter Jonsson, f. 1780 och 1805 gift med Maria Petersdotter, f. 1780. De hade tre barn: Jonas var född 1810, Peter 1812 och Olaus 1814. Nils Ericsson fortsatte att bruka sin gård. Nils Svensson, f. 1792, och Maria Persdotter, f. 1794, flyttade till Östra Skedebäckshult. De efter­träddes avGustaf Johansson, f. 1782 och hans hustru Elin Olofsdotter, f. 1792. De fick 1818 dottern Maja Lena. De efterträddes avJonas Petersson, f. 1795 och hans hustru Lena Jonsdotter, f. 1796. De hade vid periodens slut tre barn: Peter var född 1806, Stina Lisa 1810 och Jonas Gustaf 182?. En tid innehade Sven Petersson och Lisa Svensdotter en gård men de flyttade före periodens slut. Jonas Håkansson flyttade över till Lilla Gangsmad.

I Lilla Gangsmad fortsatte Peter Persson och Brita Stina Petersdotter. De fick ytterligare 2 barn: Lovisa 1817 och Jonas 1819. Nils Persson överflyttade till Inge-mundsmåla med hustrun Maria Carlsdotter och fyra barn. Gården köptes av Peter Persson, som lät Jonas Nilsson och Maria Pehrsdotter bruka den men de flyttade till Ljungby, varpå han själv brukade den. Den andra hemmansdelen ägdes alltjämt av Peter Gummesson och Katharina Olofsdotter. De fick sitt fjärde barn 1816, då sonen Jonas föddes. En tredje hemmansdel brukades av Jonas Håkansson och Annika Nilsdotter. De fick 1817 sitt fjärde barn sonen Peter. Undantagsmän var Per Svensson, vars hustru Kjerstin Olofsdotter avled 1817, och Håkan Svensson, vars hustru dog 1818. Hon hette Brita Jonsdotter. Båtsman var Peter Boglina, född 1786, och avskedad båtsman Johan Boglina, som var gift och hade 3 barn. Inhyses var Jonas Nilsson med hustru och 3 barn samt änkorna Brita Olsdotter och Elin Måns-dotter. Den sistnämnda var fattighjon.

På 1820- och 1830-talen inköpte brukspatron Isak Hildebrand på Flerohopp 1/2 mtl av Stora Gangsmad. Gården brukades först av Samuel Petersson, f. 1804 och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1806 och därefter avJohannes Jonsson, född i Åsheda 1801 och gift med Stina Svensdotter frånÄlghult, f. 1803. De fick 4 barn. Wendla var född i Hälleberga 1826 och Erland 1829, Carolina Gustava 1832 och Johan August 1836 i Madesjö. 1/6 mtl brukades avHåkan Ericsson, f. 1793 och hans hustru Lena Nilsdotter, f. 1804. De fick 4 barn: Ingrid Lena 1824, tvillingarna Lovisa och Christina 1829 och Jonas August 1835. På den andra gården på 1/6 mtl överlät änkan Annika Persdotter gården på sonen Jonas Nilsson, f. 1807, och hans hustru Stina Cajsa Johansdotter, f. 1813. De fick 3 barn: Peter 1833, Johannes 1836 och Gustaf 1839. Annika Persdotter avled 1841. En annan hemmansdel på 1/6 mtl innehades till en början av Peter Jonsson och Christina Olsdotter men överläts 1839 till Johannes  Nilsson, f. 1814 som detta år gifte sig med Johanna Magnidotter frånÄlghult, född 1819. De fick 1840 dottern Emma Christina. På ägorna bodde en tid torparen Olaus Hedström frånÄlghultmed hustru och 4 barn. 1/6 mtl ägdes från 1838 av Peter Petersson från Mortorp, f. 1807. Han var gift med Johanna Carolina Lander, f. 1814 och dotter till Johannes Lander och Stina Svensdotter. De fick 1839 sonen Johan Ludvig.

I Lilla Gangsmad fanns på 1820- och 1830-talen flera småbruk på 5/32 mtl. Den första gården av denna storlek brukades i början av Sven Olsson, f. 1802 men övertogs 1831 avJonas Olsson från Kristvalla, f. 1804 och gift med Stina Peters-dotter, f. 1805. Nästa gård på 5/32 mtl innehades till en början av Jonas Håkansson  och Annika Nilsdotter, som tog undantag och överlät gården på Peter Jonsson från Ljungby, f. 1809, och hans hustru Catharina Jonsdotter, f. 1809. Jonas Håkansson flyttade 1836 till Kristvalla. Peter Jonsson överlät i sin tur gården på Jonas Petersson, född i Ingemundsmåla 1811. Han gifte sig om några år med Maria Olofsdotter från Öfratorp, f. 1817. Peter Petersson avled 1833 och änkan Brita Stina Petersdotter tog undantag. De hade 6 barn. 5/16 mtl brukades av Peter Axelsson, f. 1804. Hans hustru Maria Petersdotter avled och efterlämnade de tre barnen Christina, f. 1835, Olof 1837 och Gustaf 1839. En gård på 5/32 mtl brukades av Peter Jonsson, f. 1806 och Christina Olsdotter, f. 1814 och en annan på samma mantal avCarl Ericsson, f. 1801 i Kristvalla och bosatt i Lilla Gangsmad 1840. Hans hustru Maria Johans-dotter, f. 1796, avled redan 1841. De hade två barn: Carl Johan var född i Ryssby 1830 och Peter August likaledes i Ryssby 1836. På Lilla Gangsmads ägor fanns nu torparen Sven Svensson, f. 1810, torparen och nybyggaren Jonas Andersson, som tog upp nybygge 1837 samt torparen och sedan inhysesmannen Peter Danielsson med hustru och son.

I Stora Gangsmad innehades på 1840-talet 1/6 mtl avbrukspatron Sahlin i Köpstaden. De förra ägarna Jonas Nilsson och Stina Cajsa Johansdotter flyttade 1849 till Ekaryd med sina fem barn. Johannes Nilsson och Johanna Magnidotter på den andra gården på 1/6 mtl fick på 1840-talet ytterligare 4 barn: Johan August föddes 1842, Carl Elis 1845, Johanna Ulrika 1847 och Ottilia Sophia 1850. På den tredje gården på 1/6 mtl fick Peter Petersson och Johanna Carolina Lander ytterligare 3 barn på 1840-talet: Sophia Charlotta 1841, Carl Elis 1844 och Jaen Emrik 1847. 1/2 mtl ägdes nu av”gamla frun på Flerohops bruk” Christina Hildebrand och arrenderades av Johannes Jonsson från Åsheda och hans hustru Stina Svens-dotter från Älghult. Deras äldsta dotter Wendla Sophia flyttade 1847 till Östra Skedebäckshult. På ägorna bodde undantagsparet Johannes Lander och Stina Svensdotter och undantagsänkan Brita Stina Gummesdotter. Undantagsänkan Catharina Andersdotter avled 1841. Båtsman var Anders Jonsson Fors, född 1823 i Mellan-Örsjö och 1842 gift med Ingrid Lena Olofsdotter från Göttorp, f. 1818. Hon kom närmast från Holmen.

I Lilla Gangsmad fortsatte på 1840-talet Jonas Olsson på 5/32 mtl. Peter Axelsson, som var född i Flemmingeland 1809 brukade 5/16 mtl. Hans hustru Maria Peters-dotter var född 1803 och avled 1846. De hade 5 barn: Christina var född 1835, Olof 1837, Gustaf 1839, Johannes 1842 och Maria 1845. På nästa 5/32 mtl bodde till en början Carl Ericsson men han flyttade 1842 till Kläckeberga med sina två söner. Han var änkling. Han efterträddes avJonas Petersson,som var född 1811 i Ingemunds-måla och som kom till Lilla Gangsmad från Gummemåla med sin hustru Maria Olofs-dotter, född i Öfratorp 1817. De sålde 1851 till Per Jaensson från Kristvalla, född 1800, och hans hustru Lovisa Jonsdotter, född i Kristvalla 1798. De hade 3 barn: Lena Maria, född 1833, Johan August 1839 och Emma Christina 1843. Flera inhyses och backstugufolk bodde på ägorna.

På 1850-talet fanns det 3 hemmansdelar i Stora Gangsmad. 1/6 mtl brukades alltjämt av Peter Petersson och hans hustru Johanna Carolina Lander. De fick 1853 sitt femte barn, sonen Pehr Linus. 1/3 mtl ägdes nu av Magnus Nilsson i Flögstorp men brukades av Johannes Nilsson och Johanna Magnidotter. De fick ytterligare 4 barn. 1852 föddes Hilda Augusta, 1854 Carolina, 1857 Otto Leonard och 1859 Ida Jenny. Hilda Augusta skulle för eftervärlden bli känd som den stränga lärarinnan Hilda Sterner vid kyrkskolan! 1/2 mtl tillhörde nu Flerohopps bruk men arrenderades av Johannes Jonsson och Stina Svensdotter. De flyttade 1851 till Månsamåla. Ny arrendator blevJonas Peter Svensson från Appleryd men han flyttade redan samma år och efterträddes av Carl Gustaf Petersson, som var född i Lenhofda 1818 och som 1852 gifte sig med Helena Christina Petersdotter från Holmen, f. 1825. De fick på 1850-talet tre barn: Christina Helena föddes 1853, Hilda Augusta 1857 och Gustaf Rudolf 1860. Detta år inflyttade till Stora Gangsmad en broder till Carl Gustaf Petersson som hette Pehr Olof Petersson, f. i Lenhofda 1829 och gift med Lena Stina Jonsdotter från Algutsboda, f. 1834. De kom närmast från Markustorp. De fick 1860 dottern Augusta Christina. Båtsman var från 1856 Peter Johan Svensson Fors, född i Högebo 1836. Han kom närmast från Östra Rismåla. Förre båtsmannen Anders Jonsson Fors flyttade 1856 till Nybro med hustru och 2 döttrar. Från Flerohopps bruk inflyttade 1859 byggmästare Nicolaus Sandberg med hustru och 4 barn. Undantagsänkan Brita Stina Gummesdotter avled 1853. Flera inhyses bodde längre eller kortare tid på ägorna.

Lilla Gangsmad var på 1850-talet fortfarande delat på flera småbruk på 5/32 mtl. Ett sådant ägdes avJonas Olsson till sin död 1861. Han efterlämnade änkan Stina Petersdotter. Nästa 5/32 mtl ägdes från 1851 av Pehr Jaensson och Lovisa Jons-dotter, som 1855 tog undantag avdottern Lena Maria Pehrsdotter, född 1833 och hennes man Jonas Peter Carlsson, född i Lenhofda 1825. De fick 1857 sonen Carl Johan. De överlät i sin tur gården till Johannes Magnusson från Algutsboda, f. 1830 och gift med Anna Christina Johansdotter från Sigislaryd, f. 1838. De flyttade samma år, 1860, till Sigislaryd och gården övertogs avJohannes Gustaf Svensson från Algutsboda, f. 1834. Det blev många ägarebyten på ett årtionde! 5/16 mtl ägdes fortfarande av Peter Axelsson, som var änkling och hade fyra barn. Torpare var Johannes Petersson, född i Ekeberga 1832 och gift med Helena Johannisdotter från Algutsboda, f. 1834, samt Peter August Jonsson, född i Gunnarsmo 1828 och gift med Anna Charlotta Johansdotter från Hälleberga, f. 1827. De flyttade från Ingemundsmåla till Lilla Gangsmad 1853. Torparen Johannes Jonsson var född i Gunnarsmo 1831. Han och hans hustru Hedvig Josephina Johannisdotter inflyttade 1854 från Transtorp men återflyttade dit 1859. Torparen Jonas Nilsson var född 1822. Han var gift med Rebecka Sophia Jonsdotter från Långemåla, f. 1821. De flyttade in 1854 men flyttade till Östra Resebo 1858. Båtsman nr 236 Johannes Petersson Sjögren var född i Södra Svalehult 1821. Han kom till Lilla Gangsmad från Norra Rismåla 1845 men flyttade till Rås 1853. Båtsman Johannes Månsson Boglina avled 1858.

Vi går fram till 1860-talets Stora Gangsmad. 1/2 mtl ägdes nu avFlerohopps bruks nye ägare kommerserådet Fehr i Stockholm. Arrendator var fortfarande Carl Gustaf Petersson och hans hustru Helena Christina Petersdotter. De fick ytterligare 2 barn på 1860-talet: dottern Lovisa Albertina föddes 1862 och Hulda Carolina 1867. På 1/6 mtl tog Peter Petersson undantag avsonen Johan Ludvig Petersson, född 1838 och 1865 gift med Charlotta Petersdotter, f. 183?. Brodern Carl Elis Petersson, f. 1844, emigrerade 1868 till USA. 1/3 mtl ägdes fortfarande av Magnus Nilsson i Flögstorp. Hans hustru Ulrika Maria Magnidotter dog 1864, varpå han 1866 gifte om sig med Anna Cathrina Jonsdotter från Slätthög, f. 1812 och i samband därmed flyttade till 1/6 mtl i Sigislaryd. 2/9 av gården inköptes av Johannes Nilssons tre äldsta barn Emma Christina, Johan August och Carl Elis, under det att den återstående 1/9 mtl ägdes gemensamt avalla barnen. Drängen Carl Svensson på gården, f. 1830, emigrerade 1868 till USA. På ägorna bodde båtsmannen för Flyebo nr 217 Johan Fredrik Petersson Flygt, som gifte sig 1865 och i samband därmed flyttade till Stora Gangsmad. Hemmanets egen båtsman var nr 196 Carl Alfred Adolfsson Fors, född 1847 i Elmeberg, som flyttade till Gangsmad 186?.

I Lilla Gangsmad avled Jonas Olsson 1861. Gården som var på 5/32 mtl övertogs av Johannes Håkansson, f. 1832. Han gifte sig samma år med Johanna Svensdotter, f. 1828. De fick tre barn innan de 1866 flyttade till Elmeberg. Efterträdare blev Gustaf Israelsson, född 1825 i Transtorp. Han var gift med Anna Christina Andersdotter, född 1834 i Knalltorp. De fick tre barn: Pehr Adolf Amandus 1866, Emelia Mathilda 1867 och Hilda Christina 1870. Den andra gården på 5/32 mtl ägdes nu av lanthandlare Peter Johan Olsson i Gummemåla, som 1869 köpte den avJohannes  Gustaf Svensson och Maria Israelsdotter, som detta år flyttade till Algutsboda. På 5/16 mtl tog Peter Axelsson undantag avsonen Olof Petersson, f. 1837, som 1865 gifte sig med Wendla Gustafva Petersdotter, som var född 1845. De fick två barn: Amandus Victor 1866 och Carl Johan 1868. Peter Jaensson och Lovisa Jonsdotter bodde kvar som undantagsfolk. Torpare på ägorna var Gustaf Carlsson Ljungman, född 1834 och gift med Charlotta Månsdotter. De hade 5 barn. Torparen Johan Peter Nilsson, som var född 1831 i Mortorp, avled 1870. Torparen Peter August Jonsson flyttade 1861 till Kristvalla. På ägorna bodde smeden och backstugumannen Peter Danielsson, som var änkling. Dessutom bodde några backstusittare och en arbetskarl på ägorna.

 

På 1870-talet ägdes 1/2 mtl i Stora Gangsmad avkommerserådet Fehr och arrenderades avCarl Gustaf Petersson, tills gården 1879 köptes avJohan Gottfrid  Petersson, f. 1855 i Kristvalla och samma år gift med Amanda Charlotta Gustafs-dotter från Ljungby. De fick 1880 dottern Hanna Hildegard. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Johan Ludvig Petersson och Charlotta Petersdotter. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: JennyVilhelmina 1872, Carl Enock 1876 och Pehr Elof 1878. På 1/3 mtl bestod uppdelningen mellan å ena sidan de tre äldsta barnen till Johannes Nilsson och å andra sidan alla barnen med 8/9 resp. 1/9 mtl. I sistnämnda del var inräknad 1/90 mtl, som brukades avJohan August Johannesson. Peter Petersson och hans hustru hade nu undantag. Byggmästare Sandberg flyttade 1873 med hustru och 8 barn till Norra Örsjö. Dottern Augusta Sandberg tog lärarinneexamen i Skara 1873. Båtsmannen för Flyebo Johan Fredrik Petersson Flygt bodde alltjämt i St. Gangsmad med hustru och 6 barn. Dess egen båtsman var fortfarande Carl Adolfsson Fors. Han hade hustru och 5 barn. Skomakaren Wilhelm Petersson flyttade 1876 till Nybro. Fortfarande fanns det flera inhyses på ägorna.

I Lilla Gangsmad fanns på 1870-talet tre gårdar, en på 5/16 mtl och två på 5/32 mtl. Gården på 5/16 mtl ägdes av Olof Petersson, född 1837 och 1865 gift med Wendla Gustafva Petersdotter, f. 1845. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Hulda Christina 1871, Alma Victoria 1873 och Nanny Ida Charlotta 1879. En gård på 5/32 mtl ägdes av Gustaf Israelsson, f. 1825, och Anna Christina Andersdotter, f. 1834. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Hulda Christina 1870, Augusta Victoria 1872 och Alma Amanda 1878. Den andra gården på 5/32 mtl ägdes fortfarande av Peter Johan Olsson i Gummemåla. Det fanns nu fyra torpare på ägorna: Gustaf Carlsson med hustru och 6 barn, Carl August Jonsson,som med hustru och 3 barn flyttade till Kolsbygd 1879, Fredrik Wallentin flyttade hit 1875. Han hade hustru och 4 barn. Johan August Petersson flyttade hit från Kristvalla 1879. Han hade hustru och 3 barn. Från Algutsboda inflyttade 1878 undantagsmannen Johannes Petersson med sin hustru Gustafva Jonasdotter. På ägorna bodde också undantagsmannen Peter Axelsson. Peter Jaenssons hustru Lovisa Jonsdottter avled 1875 och han följde efter 1877. Bland andra kan nämnas avskedade marinsoldaten Peter Petersson Bok, som flyttade hit från Karlskrona 1871. Han hade hustru och 3 barn. Flera arbetarefamiljer bodde också på ägorna. August Petersson i Nybro och flyttade till Ljungby. Johan Ludvig Petersson överlät 1881 1/6 mtl till Jonas Johansson, f. 1842, och Mathilda Charlotta Jonasdotter, f. 1846. De hade 5 barn: Johan August var född 1871, Almida Augusta 1873, Carl 1876, Helena Viktoria 1881 och Ester Gunhild Maria 1889. Johan Ludvig Peterssons äldsta dotter Augusta Sofia, f. 1866, emigrerade 1881 till USA. De tre syskonen Johansson brukade fortfarande 1/3 mtl. Deras yngre syster Hilda var nu lärarinna i Madesjö och tjänstgjorde från 1879 i skolhuset vid kyrkan. En yngre broder Otto Leonard emigrerade 1881 till USA. Torparen Peter Johan Svensson, f. 1836, flyttade 1885 till Lilla Gangsmad med hustru Emma Jonsdotter och 6 barn.

Under 1890-talets förra hälft växlade 1/2 mtl ägare flera gånger. Handlanden August Petersson sålde gården till hemmansägaren Frans Petersson i Brånahult, som i sin tur sålde till hemmansägaren Carl Gottfrid Petersson, f. 1864. Han tillträdde 1893 och gifte sig samma år med Amanda Johanna Jonsson, f. 1862. De fick 2 barn: Ruth Edit Gunhild Ingeborg föddes 1894 och Berta Lilli Amanda 1895. Med de två övriga hemmansdelarna skedde ingen förändring.

I Lilla Gangsmad skedde ingen förändring beträffande de tre hemmansdelarna. 5/16 mtl ägdes fortfarande av Olof Petersson och Wendla Gustafva Petersdotter, som 1887 ficksitt femte barn: Erik Enoch Hildemar. Den ena gården på 5/32 mtl ägdes alltjämt av Gustaf Israelsson, som dock avled 1895 och den andra av handlanden Olsson i Gummemåla. Flera undantagsmän avled under dessa år: Johannes Petersson 1889 och h.h. Gustava Jonsdotter 1890. Peter Axelsson avled 1886. Torparen Gustaf Carlsson Ljungman flyttade bort 1883 och torparen August Erlandsson kom hit samma år men han emigrerade till USA 1888. Torparen Fredrik Wallentin kallas nu arbetare liksom torparen Carl Gustaf Petersson,som flyttat hit från Stora Gangsmad 1882. Äldsta dottern Hulda Karolina emigrerade till USA 1887. Kvar som torpare var Johan August Petersson, född 1859 i Kristvalla. Han var gift och hade 6 barn. Snickaren Peter Johan Svensson, f. 1836, skaffade sig egen lägenhet, kallad Kölbäck, på K.G. Peterssons ägor. Han var gift och hade fem barn.

Muraren August Erlandsson avled i Minnesota i USA d. 7 juli 1895. Hans hustru hade dött 1892 och de tre barnen utackorderades på olika håll i socknen. År 1894 inflyttade båtsmannen nr 175 Johannes Carlsson Säf. Han var gift och hade fyra barn.

Laga skifte ägde rum i Lilla Gangsmad 1835 och i Stora Gangsmad 1855-1856.

Emigration

Nödåret 1868 emigrerade tre personer från Gangsmad. I fortsättningen blevemigra-tionen rätt obetydlig. Följande personer har emigrerat från Gangsmad:

1868             drängen Johan Lander, f. 1847              till USA

drängen Carl Svensson, f. 1830                                      ”
bondsonen Carl Elis Svensson, f. 1844                        ”

1881             bonden Otto Johansson, f. 1857            ”

(Johannes Nilssons son)

flickan Hulda Johansson, f. 1866            ”

1887             Hulda Carolina Carlsson, f. 1867            ”

(dotter till torparen Carl Gustaf Petersson)

1890             murare August Erlandsson                     ”         död i Minnesota 1895

1904             bonddottern Hilma Viktoria

Johannesson, f. 1891                                                         ”
(dotter till Jonas Johansson)

Sammanlagt utvandrade 8 personer till USA, därav 6 från Stora och 2 från Lilla Gangsmad.

Sidebar