Flögstorp

http://kartor.eniro.se/m/JhmBU

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Vid Ljungbyåns övre lopp nära den gamla häradsgränsen ligger Flygstorp. Den vanligaste namnformen under äldre tid var ”Fligstorp”, men 1547 möter vi formen ”Flögstorp”, som också påträffas 1571. Under 1600-talets senare del blir den senare formen den vanligaste. Det förefaller sannolikast, att Flygstorp anlagts västerifrån: någon har följt ån och röjt upp ett hemman intill denna. Det har skett någon gång undermedeltiden, tyi den äldsta källan, 1533 års register, är Flygstorp med. Brukaren heter detta år “Peder i Fligstorp”. I 1535 års städsleöresregister kallas han ”Per i Fligstorp”. Han var detta år skyldig att i städsleöre ge en hud. Städsleöre var den avgiften tillträdande kronobonde gavKronan. Den skulle upprepas vart sjätte år.Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Pers årliga avrad 1 lispund smör och fodring till 2 hästar. Denna avrad höjdes 1541 till 1 fyrk i penningar, 1 skäppa korn, 1 pund smör och fodring för 6 hästar, som skulle lösas med 2 öre per häst. Gustav Vasas ekonomiska politik började ge utslag. Redan 1542 höjdes godtyckligt fodrings-avlösningen till 3 öre per häst och 1545 tillkom fodring för ytterligare 2 hästar. Enligt 1551 års fogderäkenskaper tillkom 3 dagsverken. I 1553 års knektrulla nämnes en Pelle Persson i Fligstorp, som fick 2 alnar gott brabant. Sannolikt var han son till Per, som fortsatte att bruka hemmanet och 1561 fick ytterligare höjd avrad till 2 lispund smör och 4 dagsverken. Pelle Persson var fortfarande knekt 1556 och fick då 4/5 mark i lön. Ett begrepp om hemmanets beskaffenhet ger 1565 års tionderegister. Enligt detta erlade Per 11/2skäppa råg och 11/2skäppa korn i tionde till Kronan. Det motsvarar en skörd av221/2 skäppor råg och lika mycket korn. 1569 hade Pers avrad ökats med fodring för ytterligare 2 hästar, s.k. lagmanshästar. Pers tillgångar 1571 inför Älfsborgs lösen var: 3 pund koppar, 4 oxar, 8 kor, 2 treårsungnöt, 2 tvåårs-ungnöt, 2 årsgamla nöt, 9 får, 8 svin och hästar för 15 mark. Skatten härpå var 10 % vilket blev 19 mark 1 öre, ett bland de högsta beloppen i Madesjö. Per måste ha varit en bland de förmögnaste bönderna i socknen. Nästa år gavhan 3 skäppor råg och 21/2 skäppa korn i tionde, motsvarande en skörd av45 skäppor råg och 37 skäppor korn, ett utmärkt resultat.
Från 1573 står Per Pedersson som brukare av Flygstorp. Han måste ha varit son till Per och identisk med den f.d. knekten Pelle Pedersson. Han är kvar år 1600 men är 1601 ersatt av”Per Åke i Flixtorp”, som deklarerade 1 par oxar, 6 kor, 2 ston, 4 tunnorsäd. Fortfarande var tillgångarna över genomsnittet.
Brukarna av Flygstorp tycks under de följande oroliga åren ha lyckats undvika att bli uttagna till knektar. De saknas i de ofta förekommande knektrullorna. När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas fanns det två brukare i Flygstorp: Håkan och Karl, bägge ogifta. Tillsammans fick de erlägga 6 koppardaler till Älfsborgs lösen. Karl försvann snart men Håkan brukade Flygstorp t.o.m. år 1625. Det är emellertid möjligt, att Karl var kvar på hemmanet inofficiellt, ty 1622 förekom ”Enkian i Flyxtorp”. Det kan ju inte ha varit Håkans änka, eftersom han fortfarande levde, men det kan ha varit Karls. Håkans tillgångar inför uttagandet av boskapspenningen 1620 var: åker till 4 tunnors utsäde, svedjeland till 2 tunnor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 3 kvigor, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 5 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Det blev3 dlr 21/2 öre i boskapspenning. Flygstorp var otvivelaktigt ett avde bättre hemmanen i Madesjö.
I 1628 års register över boskapspenningen har Håkan efterträtts av”Peder Olsson i Flyxtorp”. Han hade 4 tunnors utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 6 ungsvin. Peder eller Perskulle komma att bruka Flygstorp under mycket lång tid. Han omtalas sista gången 1669 och hade då bott i Flygstorp i minst fyrtio år! Han övervann det svåra nödåret 1629 och kunde 1633 redovisa följande tillgångar: 41/2 tunna säd, 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 3 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 1 svin och 1 ungsvin och 1641 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 5 tunnor utsäde. En så förmögen man kunde ej undgå att bli förtroendeman i socknen. Vid sockenstämman d. 12 maj 1639 förordnades Per Olsson att jämte Jöns Olsson i Bäckebo vara kyrkovärd i Madesjö de följande tre åren. Från 1668 var sonen Per mantalsskriven på hemmanet och i 1686 års jordebok har han efterträtt fadern. Den årliga räntan för hemmanet var nu satt till 6 dlr 17 öre 9 penningar.
I 1697 års kvarnkommissions protokoll är två brukare uppförda på Flygstorp: ”Swen Pehrsson och Pehr Eriksson”. Om dem är antecknat: ”äger 1/2 Strömmen med dem
som bor i Upwidinge Härad. Kan stundom hielpa grannarne öfwer sin mälld näär stoor Ström ähr. Miöl kvarn.” Strömmen avser Ljungbyån. Huruvida Swen Pehrsson är son till föregående Per är ovisst. I 1699 års jordebok stårsamma brukare för 1/2 var avhemmanet, men 1717 års mantalslängd upptager tre ägare: Håkan, Olof Börgesson och Pär Eriksson, och vallängden 1740 fyra röstberättigade: Per Håkansson 1/4 mtl, Nils Jonsson 1/4 mtl, Per Persson 1/4 mtl och Jon Persson 1/4 mtl.
I husförhörslängden 1727-1740 upptages följande fyra namn på hemmansägare i Flygstorp: Per Persson med hustru Maria, Olof med hustru Brita, Håkan med hustru Elin och Jon Persson med hustru Lisbeth. Därjämte nämns många inhyses och tjänare. Längden återspeglar förhållandena på 1730-talet.
I husförhörslängden 1755-1788 stårsom första namn Per Olofsson,som anges vara född 1722. Hans hustru hette först Kerstin, men efter hennes död gifte Per Olofsson om sig med en Karin Jonsdotter. Hemmanet nr 2 ägdes av Berge Håkansson, född 1728, och hans hustru Anna, vars efternamn ej är angivet. De fick 4 barn: Elin, Nils, Sven och Håkan. Denna hemmansdel övergick undersenare delen av perioden till Anders Jacobsson, f. 1741, och Karin Månsdotter, f. 1753. De fick 5 barn. Äldste sonen Peter Andersson gifte sig 1799 med Maria Nilsdotter, f. 1770. De fick barnen Lena Stina 1799 och Johannes 1801. Den näst äldste sonen Eric Andersson gifte sig med Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1778. Bägge dessa söner övertog en del av gården. Den tredje hemmansdelen ägdes avJon Olofsson och Karin Jonsdotter, som hade 5 barn. Den övertogs av sonen Olof Jonsson, f. 1746, och Maria Svensdotter. De fick sonen Peter 1776. Efter en tid övergick gården till Daniel Carlsson och Maria Månsdotter. De fick fyra barn: Helena 1766, Carl 1770, Christina 1775 och Magnus 1786. Den fjärde gården ägdes avJacob Svensson och Brita Persdotter. De fick fyra barn. På Flygstorps ägor bodde bl.a. avskedade båtsmannen Nils Stare jämte många inhyses.
Undertiden 1782-1801 bodde Jacob Svensson och hans hustru kvar på sin hemmansdel. Om Anders Jacobssons söner är redan talat. Den tredje gården ägdes nu av Johan Zackrisson, f. 1737, och hans hustru Kerstin Månsdotter, f. 1747, men äldste sonen Nils Johansson, f. 1769, och hans hustru Annika Månsdotter övertog den. Den fjärde gården ägdes av Sven Jonsson, f. 1762, och Maria Johansdotter, f. 1772. De fick 1794 sonen Jonas och 1799 dottern Stina. Båtsman för Flygstorp var nu Olof Rydberg.
Under åren 1802-1814 fanns fortfarande fyra hemmansdelar i Flygstorp. Sven Jonsson och hans hustru Maria Johansdotter med de två barnen Zackris och Lena Lisa, födda resp. 1792 och 1794, Johannes Jonsson, f. 1778, och Maria Nilsdotter, f. 1776, med 6 barn: Lena Stina 1800, Johannes 1801, Stina 1803, Jonas Peter 1808, Ulrica 1814 och Peter 1816. Nils Johansson, f. 1769 och Annika Månsdotter ägde en gård men bodde i Kolsbygd. Eric Andersson och Cajsa Lena Jonsdotter med sina 6 barn flyttade till Hälleberga 1816 och efterträddes av Johannes Månsson, f. 1765 och Lena Månsdotter, f. 1774. De kom från Lenhofda och hade 8 barn: Magnus född 1795, Lovisa 1797, Johannes 1800, Anders 1803, Gustaf 1805, Jonas Peter 1807, Daniel 1811 och Frans 1814.
Under åren 1821-1840 skedde en hel del förändringar i Flygstorp. 1/4 mtl brukades av Magnus Nilsson, f. 1799 och hans hustru Ulrika Månsdotter, född 1812 i Älghult och gift 1838. Johannes Månsson och Lena Månsdotter överlämnade sin gård till sonen Gustaf Johansson, f. 1805 och hans hustru Lena Caisa Johansdotter, f. 1812. De fick 1830 sonen Karl Peter. Olof Johansson bodde i Mellan-Resebo. Hans gård brukades avJonas Andersson, f. 1790, och h.h. Sara Lisa Petersdotter. Han var född 1793 och hon 1803.
Under 1830-talet fanns fortfarande fyra bönder i Flygstorp. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter, Sven Petersson, f. 1803, och Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807. De hade fyra barn: Gustaf Johan f. 1827, Jonas Peter 1830, Lena Stina 1835 och Charlotta 1839. Gustaf Johansson och Lena Cajsa Johansdotter satt kvar på sin hemmansdel. Jonas Petersson, f. 1793, och Sara Lisa Petersdotter fick fem barn: Jonas Peter 1824, Johan August 1831, Johannes 1834, Carl Johan 1837 och Wendla Gustafva 1840. På hemmanets ägor bodde båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman med hustru och 2 barn. Han var båtsman för Öjarsmåla men bodde alltså på Flygstorps ägor. Hemmanets egen båtsman var nr 191 Peter Jonsson Rydberg, som var gift och hade en son. Vidare bodde nybyggaren Johannes Hult med hustru och en dotter samt från Kristvalla 1836 inflyttade nybyggaren Jonas Peter Johansson med hustru och 2 barn. Om honom är emellertid antecknat: ”den 18 nov. 1836 blef icke mantalsskrifven, emedan ingen borgensförbindelse enl. Förf. före¬teddes. Infördes på lösdrifvarelistan. Likaså skedde 13/11 1837.” Den saknade borgensförbindelsen skulle ha innehållit en försäkran från vederbörande hemmans-ägare, att han icke skulle komma att ligga fattigvården till last. Johansson bodde i varje fall minst ett år på ägorna utan borgen!
På 1840-talet fanns fortfarande fyra hemmansägare i Flygstorp. Var och en brukade 1/4 mtl. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter var barnlösa. Sven Petersson var född i Bråtemåla 1814 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807, fick 7 barn. På 1840-talet föddes Mathilda 1842, Johannes 1845 och Wendla Sophia 1850. Anders Johansson, f. i Lenhofda 1803, och Lena Cajsa Svensdotter, född i Algutsboda 1802, var barnlösa. Jonas Petersson, f. i Hälleberga 1793, och Sara Lisa Petersdotter, f. 1803 i Rås, fick tillsammans 6 barn, av vilka Wendla Gustafva föddes 1840 och Adolf 1844. Båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman bodde fortfarande på ägorna. Flygstorps egen båtsman nr 191 Peter Jonsson Rydberg var nu pensionerad men bodde kvar. Änkan Stina Nilsdotter avled 1844.
På 1850-talet avled Sven Peterssons hustru Ingrid Lena Petersdotter 1858. Näst äldste sonen Jonas Peter Svensson, som var född 1830, övertog 1859 gården och gifte sig samma år med Maria Charlotta Olofsdotter, som var född 1830 i Brunsryd. De fick 1860 sonen Peter Olof. Jonas Petersson och Sara Lisa Petersdotter avträdde sin gård till näst äldste sonen Johan August Jonsson 1858. Han gifte sig 1860 med Anna Stina Andersdotter från Appleryd, f. 1831. Anders Johansson och Lena Cajsa Svensdotter innehade fortfarande sin gård. De hade inga egna barn men var förmyndare för ett par föräldralösa barn, Lovisa och Emma Franzdöttrar, födda 1838 och 1841. Dessa flyttade 1858 och 1859 till Gislatorp och Hälleberga. På ägorna fanns nybyggaren Johannes Jonsson, född i Solberga 1805, och hans hustru Stina Petersdotter, född i Madesjö 1815. De gifte sig 1859, då hon kom från Vissefjärda. Hon medförde från ett tidigare äktenskap 3 barn: Pehr August, född 1845, Carl Johan 1849 och Jacob Wilhelm 1855. I sitt nya äktenskap fick hon 1861 sonen Frantz Elof. Torparen Lars Erik Petersson flyttade in på ägorna 1857. Hustrun hette Carolina Carlsdotter. De fick 1859 dottern Hilda Christina.
På 1860-talet flyttade Magnus Nilsson och Ulrika Maria Magnidotter. I stället kom Otto Hammargren hit från Hälleberga 1863. Han var född där 1830 och gift med Johanna Petersdotter, f. 1826 i Madesjö. De hade flyttat omkring innan de kom till Flygstorp. De två äldsta barnen Carl Johan och Aron Albin var födda i Dref 1854 resp. 1856, Frantz Jacob var född i Hofmantorp 1858, Johanna Sophia var född i Hälleberga 1860. I Flygstorp föddes Jonas Edvin 1865, August Robert 1867 och Otto Fredrik 1870. Hälftenbrukaren Carl Peter Johansson flyttade 1863 till Östra Skedebäckshult med hustru och 3 barn. 1/4 mtl ägdes av Johan Peter Svensson, f. 1830, och hans hustru Maria Charlotta Olofsdotter född samma år. De fick på 1860-talet 5 barn: Pehr Olof 1860, Johan Conrad 1861, JennySofia 1864, Carl Albert 1866 och August Robert 1868. Nästa 1/4 mtl ägdes avAnders Johansson, f. 1803 i Lenhofda, och hans hustru Lena Kajsa Svensdotter, född samma år i Algutsboda. De flyttade 1869 till Lilla Idehult. De efterträddes 1870 av Peter Johan Petersson, f. 1840 i Jonsryd, och h.h. Mathilda Emma Sophia Carlsdotter, f. 1849 i Rismåla nr 2. 1/4 mtl ägdes av Carl Peter Johansson, f. 1833 och Lena Stina Svensdotter, f. 1835. De fick 5 barn: Johan Alfred 1857, Emilia Helena 1861, Hilda Josephina 1864, Carl Robert 1866 och Anna Sophia 1869. Johan August Jonsson var född 1831 och gift med Anna Stina Andersdotter, som också var född 1831. De fick fyra barn: Emilia Sophia 1861, Amanda Charlotta 1866, Alma Augusta 1866 och Axel Robert 1870.
En broder till Otto Hammargren smeden Aron Hammargren flyttade in till Flygstorp samtidigtmen flyttade därifrån till Flerohopp 1874. I stället kom hammarsmeden Samuel Hammargren, f. 1833 i Hälleberga och gift med Lena Nilsdotter, född i Åsheda 1831. De hade fyra barn. Bland övriga i Flygstorp under 1860-talet kan nämnas en rad smedsdrängar vid den smedja, som Otto Hammargren startade och drev. Men de kom och gick. Där bodde också arbetskarl Carl Magnus Johansson, f. 1818, hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1819, och deras 7 barn, av vilka 4 emigrerade till USAåren 1873 och 1880. Avskedade båtsmannen Öman bodde fortfarande kvar i Flygstorp med hustru och 2 barn. År 1877 inflyttade backstugu-mannen Gustaf Petersson, f. 1822 i Lenhofda. Han kom från Sigislaryd med hustrun Wendla Gustafva Johansdotter, f. 1823. Johannes Hult levde fortfarande men hans hustru avled 1880.
Vi går fram till åren 1891-1896. Carl Jonas Johansson blevänkling 1894 och flyttade från sin gård,som köptes avägaren till detstraxt förut grundade glasbruket Flygsfors Carl August Svensson,som också köpte 1/4 mtl avJohan Peter Emil Johansson. Denne var född i Hälleberga 1851 och hade 18?? gift sig med Amanda Charlotta Johansson, f. 1862 och dotter till Johan August Jonsson och Anna Stina Anders-dotter. De fick 1892 sonen Karl Emil Albin och 1893 dottern Anna Charlotta Viktoria. Johannes Johansson brukade 1/4 mtl. Han var född 1866 i Hälleberga och sedan 1889 gift med Ida Mathilda Johansson, f. 1867. Johannes Johanssons föräldrar hette Johannes Nilsson och Brita Kristina Svensdotter. Rättaren August Petersson och hans hustru Johanna Matilda Axelsdotter brukade Svenssons hemmansdelar. De hade tre barn: Matilda, född 1873, Oskar Teodor 1878 och Alfred Gottfrid 1882. I Flygstorp bodde också vagnmakaren Johan Thernström, som var född 1860 i Madesjö. Han emigrerade 1898 till USA. Undantagsmannen Johan August Jonsson och hans hustru flyttade 1894 tillÄlghult. Undantagsänkan Maria Charlotta Olsdotter levde ännu, men hennes fyra barn hade lämnat hemmet. På ägorna bodde arbetaren Per Olof Johansson, född 185? och gift 1883 med Hilda Karolina Larsson. De hade sexbarn. Dessutom fanns arbetarna på det nystartade glasbruket, men de kom och gick och stannade inte längre än konjunkturerna gav dem arbete. De utelämnas därför här.
Enskifte ägde rum i Flygstorp 1806. Vi kommer nu till emigrationen från Flygstorp, som visar sig ha varit omfattande. Redan d. 22 april 1870 tog pigan Wendla Sofia Svensdotter ut utflyttningsbetyg till USA. Hon var dotter till Sven Petersson och Ingrid Lena Petersdotter och var född 1850. Hon följdes d. 16 maj 1872 avbrodern Johannes Svensson, f. 1845. Samma månad tog Otto Hammargrens son Carl ut utflyttningsbetyg till USA. Han var född 1854 och således endast 18 år gammal. D. 2 maj 1873 följde systrarna Carolina Charlotta och Christina Carlsdöttrar. De var döttrar till arbetskarlen Carl Magnus Jonsson. Senare samma år följde Aron Hammargren och smeddrängen Peter Wärme. Under 1870-talet var det relativt goda tider och det dröjde till 1879, innan tre syskon Hammargren följde efter: Johanna Sofia, August Robert och Otto Fredrik. Därefter dröjde det till 1880, innan arbetarna Adolf och Wilhelm Freuk emigrerade, följda 1882 avEmilia Karlsson, f. 1861 och dotter till Carl Peter Johansson och Lena Stina Petersdotter, och Wilhelm Karlsson, arbetare. Hilda Josephina emigrerade 1886. Hon var född 1864 och dotter till hälften-brukaren Carl Peter Johansson och Lena Stina Svensdotter. Brodern Carl Robert, f. 1866, emigrerade samtidigt. Systern Anna Sofia, f. 1869, följde efter nästa år. Det stora emigrationsåret 1888 såg endast en emigrant från Flygstorp: Karl Johan Petersson, f. 1871 och son till Peter Johan Petersson och Mathilda Carlsdotter. År 1890 utvandrade glasbruksarbetaren Lundquist med hustru och 6 barn till Norge. Det var dåliga tider för glasbruken dessa år. Många arbetare utvandrade till Norge eller Finland för att söka arbete. År 1891 utvandrade Alma Ottosdotter och en hel familj, bestående av arbetaren Carl Peter Johansson med hustru och 5 barn till USA.
Efter denna åderlåtning blev det en paus till 1896, då August Robert Jonsson emigrerade. Han var född 1868 och son till Jonas Peter Svensson och Maria Charlotta Olofsdotter. Samma år emigrerade glasarbetaren Johan Peter [Fransson?] med hustru och två barn till USA. Det skedde d. 18 augusti. Den 3 oktober utvandrade glasarbetaren Karl Leonard Merkel med hustru och en son till Finland. Som redan tidigare omtalats emigrerade 1898 vagnmakaren Thernström. Han reste till Norge. Så gjorde också två år senare glasblåsaren Franz Edvard Brauer med hustru och tre barn, och 1902 arbetaren Alfred Gottfrid Petersson, född 1882 och son till rättaren August Petersson och Johanna Matilda Axelsdotter. Det dröjde till 1907, innan näste emigrant tog steget. Det var sågmästare Gustaf Robert Ström, f. 1874. Glasarbetaren Axel Manfred Hansson emigrerade till USA 1912 och arbetardottern Anna Gertrud Terese Slättman, f. 1897, for till Danmark 1913. Kanske hon kom tillbaka. Danmark var ju ej så avlägsetsom USA. Som ovan visats var emigrationen från Flygstorp-Flygsfors mycket omfattande. Sammanlagt 52 personer tog ut emigrationspapper under åren 1870-1913. Flygstorp var otvivelaktigt ett av de stora utvandringsområdena i Madesjö.

Sidebar