Desemåla

http://kartor.eniro.se/m/aYxyT

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet är sammansatt av ”dese” och ”-måla”. Förleden går sannolikt enligt ortnamnsexperter tillbaka till ett fornsvenskt ord ”dys”, som betyder trave, skyl och i småländska dialekter även ”stack av halm eller hö, sädesstack”. Måla betyder avmätt jordstycke på en allmänning. Hemmanet Desemåla har nog anlagts vid medeltidens slut och är ett led i den stora nyodlingsverksamheten i skogsbygderna vid denna tid. Det omnämnes redan i registret över fodring och gärd 1533, enligt vilket ”Berge i Desimale” hade att erlägga 2 mark pennningar till Kronan. Denna extraskatt var en följd av Gustav Vasas rustningar inför inbördeskriget i Danmark, d.s.k. grevefejden. Börje eller Birger är ej med i städsleöresregistret 1535, vilket betyder, att han tillträtt hemmanet efter 1529, eftersom städsleöre erlades vid tillträdet och därefter vart 6:te år. Vi vet inte, om Börje var den förste brukaren av Desemåla, men det kan ej ha gått lång tid efter grundandet, när fogderäkenskaperna börjar 1539. Berge Bondesson i Desemola hade nämligen en mycket låg avrad: 2 fyrkar och ett klef tåt, dvs en bunt bast. Märkligt nog behövde han ej erlägga någon fodring. Allt talar för, att hemmanet var nytt och svagt. Ännu 1541 slapp Berge Bondesson undan med dessa låga avgifter och det var först 1545, efter dackefejden, som Gustav Vasa började visa framfötterna. Nu tillkom fodring för 4 hästar.

Nästa år hade Börjes son Bonde Birgersson tagit värvning i Gustav Vasas nyuppsatta här. Han ingick i den rote, som anfördes av Hendrick i Torestorp och fick 2 mark örtug 2 öre i sold. Fadern Börje Bondesson brukade Desemåla ännu 1548 men tycks ha avlidit därefter. I 1551 års fogderäkenskaper brukas hemmanet av en Joen Persson. Hans avrad hade ökats med 2 dagsverken. Bonde Börjesson var fortfarande knekt 1553 och tilldelades då 2 alnar grönt brabantz, förmodligen till något slags uniform. Tre år senare brukade han Desemåla. Nu hade dagsverkena ökat till 3, vilka 1561 ökats till 4. I en förteckning över knekthemman 1565 är ”Bonde Bijrgersson i Däsemola” fortfarande med. Hemmanet var nu klassificerat som ½ mtl.
I en förteckning över knektar av år 1569 har Bonde ersatts av en ”Bengt i Desemola”. Han kan möjligen ha varit en son till Bonde, ty i samma års räkenskaper står Bonde fortfarande för avraden, som nu höjts med fodring för ytterligare två hästar.

När Älfsborgs lösen 1571 utlystes, brukades Desemåla fortfarande av Bonde Börjesson. Han redovisade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-3, kalvar-2, får-3, svin-2, getter-6 och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 8 mark 3½ öre. Det är tydligt, att hemmanet under Börjes och Bondes tid arbetats upp, men 1571 kallas det ”ödeshemman” i en förteckning som kyrkoherden Petrus Nicolai och länsmannen Birger i Persmåla gemensamt gjorde upp och undertecknade d. 15 juli. Den tidigare nämnde Bengt stod nu officiellt för Desemåla, men Bonde fanns i bakgrunden. För tionden våren 1572 stod emellertid en ”Jöns”, som i tionde levererade 1 skäppa råg och 1 skäppa korn. De två följande åren återkom Bonde, i april 1575 redovisade en Birger för tionden. Han var sannolikt en son. Tionden var 1575 endast ½ skäppa råg och 1 skäppa korn, men det var ett dåligt skördeår. Bonde synes ha brukat Desemåla ännu år 1600, om det nu är samme man, som står upptagen för Desemåla i fogderäkenskaperna 1600. Det verkar egendomligt, ty i räkenskaperna 1581 betecknas Desemåla som ”obygt” och en ”Anders i Desemola” står för hemmanet. Hans avrad var ”penningar-3 öre, smör-5 marker”. Anders kan ha varit en husman hos Bonde.

Under 1600-talets första decennium dyker ett nytt namn upp: ”Swen i Däsemåla”. Han var 1604 knekt i Sven Ebbes fänika. I knektrullan för år 1606 kallas han Swen Andersson. Var han kanske son till den Anders, som brukade Desemåla 1581? Det går ej att avgöra. Efter kalmarkrigets svåra tid ”förmedlades” Desemåla till ¼ mtl och betecknas 1613 som ”öde”. Swen kunde ej leverera avraden. När Älfsborgs lösen samma år skulle betalas stod ”Änkan i Dädesiömåla” för hemmanet. Hon betecknas som ”slätt uthfattigh” och behövde ej betala någon lösen. Vem som under de närmaste åren brukade hemmanet är obekant, men 1620 hette brukaren ”Jöns i Desiemåla”. Hans fullständiga namn var Jöns Torstensson och han var 1622 och 1623 knekt, först i Sven Håkanssons och sedan i Bengt Björns kompani.

Jöns Torstensson nämnes ännu 1625 men 1628 står ”Enckan i Däsemåla” för hemmanet och deklarerade följande tillgångar: 3 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 ungsvin. Följande svåra år var Desemåla ”ödes-hemman”, förmedlat till ¼ mtl och brukat av en ny ”Swen”. Han omtalas sista gången i 1633 års jordebok, men avlöstes samma år av en ”Gumme”, som inför boskaps-penningen deklarerade: 1 tunna utsäde, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 3 kvigor, 3 får, 1 lamm. I den ordinarie mantalslängden, som gällde avraden, står samma år en tredje brukare: Eskil i Dässiömåla. Han var ogift och hade endast 2 tunnor råg och 2 tunnor korn. Han var tydligen alldeles nyetablerad, när fogden kom.

I 1641 års mantalslängd saknas Desemåla. Sannolikt var det öde, dvs saknade brukare. Från 1644 däremot dyker ”Håkan i Desiomåla” upp. Hemmanet var nu åter på ½ mantal och Håkan skulle bruka det till i varje fall 1669, då den sista bevarade mantalslängden upptager hans namn. Han hade nu en son Pehr mantalsskriven på gården och denne Pehr Håkansson hade 1686 övertagit Desemåla. Avraden var nu satt till 2 dlr 17 öre per år. Pehr Håkansson var ensam på hemmanet ännu i 1699 års jordebok, då avraden höjts till 2 dlr 17 öre 21 penningar. I 1717 års mantalslängd däremot hade Desemåla delats mellan Olof Persson och Börge Persson, säkerligen bröder och söner till Per Håkansson. De satt kvar ännu 1740. Börje Persson blev 1726 förordnad till uppsyningsman på läktaren med uppdrag att hålla ordning under gudstjänsten.

I den äldsta husförhörslängden, som går från 1728 till 1740 upptages Olof Persson och hans hustru Elin Olofsdotter, men han är struken och har således avlidit under den tid längden omfattar. På den andra hemmansdelen satt nu Börje Perssons son Per Börjesson och hans hustru Ingegerd. Båtsman för hemmanet var Gustaf Major.
I nästa husförhörslängd, som omfattar åren 1755-1788, upptages Per Börjesson, som här uppges vara född 1714, och hans hustru Ingegerd, född 1717. De hade två barn: Ingjerd, som var född 1745, och gift, samt Peter född 1753 och även han gift. Den andra hemmansdelen brukades nu av Olof Perssons son Abraham Olofsson, f. 1731 och 1757 gift med Karin Petersdotter, f. 1726. De hade fyra barn: Olof, född 1758, Brita 1759, Jon 1763 och Elin 1767. En tredje hemmansdel brukades av Nils Olofsson, säkerligen en broder till Abraham Olofsson. Han uppges vara född 1731 och gift med Elin Jonsdotter, som var född 1746. De hade fem barn: Maria, född 1762, Stina 1766, Peter 1769, Jonas 1773 och Elin 1776. Denna hemmansdel övergick snart till en Nils Svensson, född 1754 och gift med Nils Olofssons äldsta dotter Maria Nilsdotter. De fick 1780 dottern Catharina och 1783 sonen Peter. Per Börjessons son Peter Persson, född 1753, och dennes hustru Kerstin Jacobsdotter, f. 1758, övertog fädernegården. De fick 1778 sonen Peter.
Enligt husförhörslängden 1782-1801 bodde många människor i Desemåla. Det fanns fortfarande tre hemmansdelar. Abraham Olofsson och Karin Petersdotter hade tre barn, nämligen Olof, f. 1757, Brita, f. 1759 och gift i Spakstorp samt Jonas, f. 1763 men avliden 1789. Nils Svensson och Maria Nilsdotter flyttade till Markustorp. Peter Persson och Kerstin Jacobsdotter fick 1781 sitt andra barn, dottern Lena Cajsa. Nils Olofssons änka bodde kvar i Desemåla. Av barnen blev dottern Stina gift i Kristvalla och äldsta dottern Maria eller Maja gift i Månsamåla. Den tredje gården i Desemåla brukades nu av Olof Abrahamsson, f. 1758, och hans hustru Catharina Persdotter, f. 1768. De fick fyra barn: Johannes 1791, Peter 1793, Israel 1796 och Axel 1797. På ägorna bodde på 1790-talet båtsmannen nr 253 Olof Målman med hustru och två barn, änkan Elin Jonsdotter med fyra barn (efter Nils Olofsson), båtsmannen Gustaf Major med hustru Maria Svensdotter och sju barn samt Sven Ryttare med hustru och fem barn.

Under perioden 1801-1814 stabiliserades förhållandena. Olof Abrahamssons och Catharina Persdotters son Axel avled 1813 men de fick två nya barn: Lena 1805 och Lovisa 1811. Peter Persson och Kerstin Jacobsdotter tog undantag. De kom tydligen dåligt överens, ty enligt en anteckning i husförhörslängden levde hustrun och dottern Lena Cajsa i Västra Skedebäckshult, under det att Peter Persson bodde kvar i Desemåla. De blev dömda att leva tillsammans! Gården övergick till sonen Peter Persson junior, född 1778, och hans hustru Cajsa Lena Jonasdotter, f. 1781. De fick fem barn: Jonas 1803, Christina 1806, Peter 1807, Lena 1810 och Johanna 1813. På den tredje gården tog änkan Elin Jonsdotter tidigt undantag och gården övertogs av Jonas Olsson, f. 1766 och hans hustru [oläsligt förnamn] Nilsdotter, dotter till Nils Olofsson och Elin Jonsdotter. De fick 180? sonen Anders.

Under åren 1815-1821 skedde den förändringen att det tillfälligt endast blev 2 gårdar i Desemåla, i samband med att s.k. enskifte genomfördes åren 1819-1820. Olof Abrahamsson och Catharina Petersdotter fortsatte att bruka en hemmansdel. Deras son Johannes blev gift till Floahult. Jonas Olsson flyttade bort och kvar var Peter Persson och Cajsa Lena Petersdotter med sina fem barn. Båtsman för Desemåla var nu nr 253 Peter Målman, f. 1792, med hustru och 3 barn. Inhysesänkan Maja Svensdotter, som var född 1748 och bodde på ägorna, avled 18??. Flera inhyses bodde på ägorna.

Under 1820- och 1830-talen skedde en del förändringar i Desemåla. Olof Abrahamsson och Catharina Petersdotter tog undantag till förmån för sonen Johannes Olofsson och dennes hustru Stina Andersdotter, f. 1797. Olof Abrahamsson avled 1839. Då hade emellertid sonen flyttat till Ljungby. I stället kom den som skulle bli den mest kände från Desemåla, Peter Axelsson, som var född i Torestorp 1796. Han var gift med Stina Axelsdotter, som var född i Torestorp 1813. De fick under 1830-talet fyra barn: Christina 1833, Axel 1834, Gustaf 1837 och Gustava 1839. Peter Persson och Cajsa Lena Jonsdotter avstod halva sin hemmansdel till äldste sonen Jonas Petersson, född 1803. Han var gift med Christina Zackrisdotter, f. 1807. De fick tre barn: Clara Lotta 1833, Peter Johan 1836 och Christina 1840. En tredje hemmansdel brukades först av Fredrik Petersson, f. 1811, och hans hustru Lena Petersdotter, f. 1810 och dotter till Peter Persson och Cajsa Lena Petersdotter. De flyttade snart och gården övergick till Gustaf Petersson, f. 1802 i Pukeberg, och hans hustru Cajsa Lena Carlsdotter, f. 1807 i Kolsbygd. De tillträdde 1838 och kom då från Mortorp. De medförde tre barn: Christina, f. i Ljungby 1830, Helena, f. i Mortorp 1833 och Sophia, f. i Mortorp 1845. Torpare på ägorna var Olof Westerberg, f. 1803. Båtsman var Johan Peter Målman.

Under 1840-talet fick Peter Axelsson och Lena Stina Axelsdotter ytterligare fyra barn: Johanna Sophia 1842, Carl Johan 1844, Andreas 1847 och Ottilia Mathilda 1849. Peter Axelsson framträdde under detta decennium som en av de främsta kommunal-männen i Madesjö. Han var 1841-1850 kyrkovärd och blev 1850 ålderman. Gustaf Petersson och Cajsa Lena Carlsdotter brukade sina 1/8 mtl hela årtiondet. Peter Persson hade tidigare avstått sin gård till sonen Jonas Petersson. Nu övertog sonen Peter Petersson 1845 hela gården, ¼ mtl, samtidigt som han gifte sig med Stina Lena Andersdotter, som var född 1822 i Gislatorp. De fick 1848 sonen Carl Johan. På ägorna bodde båtsmannen Peter Jonsson Öberg, f. 1815, med hustru och fem barn, båtsmannen Johan Danielsson Målman, f. i Älghult 1820, med hustru och två barn samt båtsmansänkan Eva Stina Petersdotter Målman, f. 1791. Laga skifte skedde i Desemåla åren 1837-1838.

På 1850-talet avled icke mindre än fyra av Peter Axelssons barn. I gengäld föddes 1855 dottern Jenny Ulrika. Gustaf Petersson och Cajsa Lena Carlsdotter avstod 1851 sina 1/8 mtl till dottern Christina och hennes man Peter Johan Danielsson, född i Ljungby 1827. De kom till Desemåla 1851. De fick under 1850-talet tre barn: Carl August 1852, Lydia Josephina 1855 och Axel Leonard 1858. ¼ bonden Peter Petersson och Stina Lisa Andersdotter fick under 1850-talet dottern Wendla Christina 1853 och sonen Pehr August 1858. Undantagsmannen Peter Petersson dog 1857. Hans hustru Cajsa Jonsdotter hade avlidit 1854. Deras dotter Johanna, f. 1813, blev gift i Brändebo i Ljungby socken. Gustaf Peterssons dotter Helena flyttade 1851 till Nybro. På ägorna bodde nu två torpare: torparen och nybyggaren Johannes Zackrisson, f. i Gislatorp 1810. Han flyttade från Månsamåla till Desemåla 1856 samtidigt som han gifte sig med Anna Catharina Petersdotter, f. i Stora Persmåla 1807. Hon kom från Brantås 1856. De fick 1857 sonen Peter Oskar. Torparen August Svensson var född i Sigislaryd 1837 och kom till Desemåla 1860 tillsammans med hustrun Lena Sophia Danielsdotter, f. i Älghult 1837.

På 1860-talet skedde flera förändringar i Desemåla. Peter Axelsson avled 1867. Gården på 1/8 mtl hade övergått till sonen Axel Petersson. 1/8 bonden Pehr Johan Danielsson med familj flyttade 1863 till Resmo. 1/8 bonden Johan Gustaf Johansson, f. 1821, kom i stället från Getahult. Han var gift med Johanna Sofia Svensdotter, f. 1821. Hon avled redan 1869. De hade fyra barn: Mathilda Beata f. 1851, Carl Johan 1853, Peter August 1859 och Elof Oscar 1862. Peter Petersson och Stina Lisa Andersdotter på ¼ mtl hade tre barn: Carl Johan f. 1848, Wendla Christina 1853 och Pehr August 1858. Gustaf Petersson med hustru och dottern Sophia bodde kvar på ägorna. Där bodde också från 1861 arbetskarlen Gustaf Peter Erlandsson med hustru och tre barn. Backstugumannen Johan Zackrisson gifte sig 1856 med Anna Catharina Petersdotter. Han var frigiven fästningsfånge för mord. Hon hade avtjänat två års tukthus för barnamord. Båtsmannen Målman med hustru och fyra barn bodde fortfarande på ägorna liksom arbetskarl Karl Johannes Jonsson med hustru.

Under 1870-talet brukades 1/8 mtl fortfarande av Axel Petersson. Johan Gustaf Johansson sålde sina 1/8 mtl till garvaren R. Barck i Hälleberga, som i sin tur 1874 sålde gården till handlanden Frantz Fagerström i Kalmar. Denne brukade gården genom en rättare Gustaf Peter Erlandsson, som ovan nämnts som arbetskarl i Desemåla. Han var född 1838 i Hälleberga och gift med Charlotta Nilsdotter från Älghult, f. 1839. De hade fem barn. På ¼ mtl bodde fortfarande Peter Petersson och Stina Lisa Andersdotter. Så gjorde Gustaf Petersson och Cajsa Lena Carlsdotter, men som undantagsfolk, liksom Peter Axelssons änka Lena Stina Axelsdotter. Av hennes barn flyttade Johanna Sophia till Lyckeby 1872 och Ottilia Mathilda till Ljungby 1876. Sonen Andreas var vanför och vistades hos modern. Ganska många arbetare bodde under 1870-talet i Desemåla. Peter August Petersson, f. 1841, hade 1873 gift sig med Gustafva Nilsdotter, f. 1842, och hade med henne sonen Carl Gottfrid. De kom till Desemåla 1875 men flyttade redan 1876 till Järfsö. Carl Johan Petersson, f. 1875 [frågetecken för årtalet] i Älghult fick betyg till Stockholm 1873. Han var stendöv. Adolf Jonsson var änkling sedan 1859, kom 1863 till Flerohopp, varifrån han 1871 flyttade till Desemåla. Han gifte sig 1874 med Emma Mathilda Johansdotter, f. 1842 i Ljungby men närmast kommande från Mortorp. Hon rymde 1875 från sin man!!

Förre bonden, numera arbetskarlen Johan Gustaf Johansson var född 1821. Han var änkling och flyttade 1873 till Flyebo. Barnen Peter August och Elof Oskar betecknas i kyrkboken som ”fattighjon”. Johan Zackrissons son Pehr Oskar, som var född 1857 fick 1878 betyg för att bli soldat. Johannes Jonsson, f. 1815 i Ljungby, träffades 1873 av åskan under arbete på en åker vid Månsamåla och avled. Han efterlämnade en hustru och dennas oäkta dotter, som avled 1880. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Johan Peter Danielsson Målman, f. 1820 i Älghult, med hustru Johanna Johansdotter, f. 1813 i Karlskrona. De hade tre barn. Fattighjonet Ida Sofia Petersson, f. 1867, och båtsmansänkan Eva Stina Petersdotter, f. 1791 och änka efter Peter Målman. Endast en torpare fanns under 1870-talet i Desemåla. Han hette August Hagström och var född 1840 i Hälleberga. Han kom från Nybro 1880 med hustrun Sofia Hultman och två söner. Från Järfsö återkom 1878 Peter August Petersson med hustru och tre barn. Sammanfattningsvis kan man med fog påstå, att det fanns många människor i Desemåla under 1870-talet.

Under 1880-talet fortsatte Axel Petersson att bruka 1/8 mtl. Den andra gården på 1/8 mtl, som ägdes av handlanden Fagerström i Kalmar, köptes 1884 av Andreas Petersson, f. 1855 i Hjälmseryd. Till Desemåla kom han från Dörby tillsammans med hustrun Anna Gustafva Nilsdotter, f. 1835 i Kläckeberga och två barn, Judith Ulrika Antoinette, f. 1870 i Dörby och Johan Konstantin, f. 1873 ibidem. Andreas Petersson avled emellertid redan 1885, varefter änkan brukade gården. Den hittillsvarande rättaren Gustaf Peter Erlandsson flyttade bort, när gården bytte ägare. På ¼ mtl tog Peter Petersson och Stina Lisa Andersdotter undantag 1881 till förmån för sonen Pehr August Petersson, som samma år gifte sig med Mathilda Johansson, f. 1858. De fick följande år dottern Anna Kristina. Peter Petersson avled 1883. Gustaf Peterssons hustru Cajsa Lena Carlsdotter avled 1887 och Gustaf Petersson 1891. Peter Axelssons änka Lena Stina Axelsdotter avled 1885. Torparen August Hagström och hans hustru Sofia Hultman trivdes inte tillsammans. De varnades enskilt av pastor och officiellt i kyrkan 1881 för oenighet i äktenskapet. Följande år lämnade de Desemåla. Ny som torpare var Carl Albrekt Petersson, f. 1846 och 1878 gift med Ida Gustafva Johansdotter, f. 1854. De hade fyra barn när de kom till Desemåla 1881 men flyttade till S:t Sigfrid 1888. Arbetaren Peter August Petersson avled 1883 och efterlämnade änkan Gustava Nilsdotter och tre barn. Johan Zackrissons son Per Oskar Johansson, som var född 1857 och gift 1881 avled på resan över Atlanten till USA 1888. Han efterlämnade änkan Hilda Augusta Carlsson och två barn. Förre båtsmannen Peter Danielsson Målman avled 1881 och hans änka Johanna Johansdotter 1888. Båtsmansänkan Stina Petersdotter Målman, som var född 1791, avled 1881.

Under åren 1891-1896 avträdde Axel Petersson sina 1/8 mtl till systern Jenny Ulrika Petersson, f. 1855. Den andra gården på 1/8 mtl brukades av Anna Gustafva Nils-dotter, som blev änka 1885 efter Andreas Petersson. Dottern Ulrika Antoinette flyttade 1893 till Kalmar. Om sonen Johan Constantin står antecknat ”ej konfirmerad”. År 1891 tillträdde en arrendator gården. Han hette Karl Wilhelm Pettersson, f. 1855 och 1888 gift med Johanna Mathilda Johansson, född 1866. De fick mellan 1880 och 1894 sex barn: Janne Mauritz Hildemar 1880, Ester Mathilda 1882, Axel Wilhelm 1886, Erik Alfred Theodor 1888, Carl Ragnar 1891 och Signe Gunhild Johanna 1894. Pehr August Petersson och hans hustru Mathilda Johansson på ¼ mtl hade två barn: Anna Kristina född 1882 och Jenny Mathilda född 1892. Änkan efter Peter Petersson Stina Lisa Andersdotter bodde som undantagsänka på ägorna.

Ende torpare på Desemåla ägor var nu Carl Johan Petersson, som var född 1848. Hustrun, som var född i Oskars församling 1863, hette Emilia Niklasson. De hade två barn. En broder till henne, arbetaren Karl Oskar Niklasson kom till Desemåla 1894 men flyttade följande år till S:t Sigfrid. Johannes Zackrisson avled 1895, efter-lämnande änkan Anna Katharina Petersdotter. Samma år inflyttade tidsskrivaren Johan Peter Andersson, f. 183? och hans hustru Gustafva Nilsdotter. De hade gift sig samma år. Hon hade tre barn i ett tidigare äktenskap och han hade två. Två år tidigare hade arbetaren Karl August Karlsson, f. 1850 i Bäckebo, inflyttat tillsammans med hustrun Julia Augusta Målman. De hade gift sig 1892. Han hade tre barn från ett föregående äktenskap och hon hade ett barn utom äktenskapet, sonen Carl Johan Carlsson Sjölin, f. 1874.

Emigranterna från Desemåla var få. Som redan nämnts avled på resan till USA arbetaren Per Johansson, son till Johan Zackrisson. Det var 1888. Drängen Karl Johan Petersson, f. 1870, och pigan Matilda Petersson, f. 1867, emigrerade bägge 1892. År 1901 utvandrade Gustaf Bernhard Emanuel Olsson, f. 1882, till USA. Sammanlagt var det således endast fyra människor i Desemåla som sökte sin lycka i det stora landet i väster.

Sidebar