Virrmo

http://kartor.eniro.se/m/gAjRN

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Betydelsen av namnet på detta hemman är oviss. Formen Virrmo är sen. Den äldsta namnformen, som är belagd i källorna är ”Hueruehmo” i 1539 års fogderäkenskaper. 1569 förekommer namnformen ”Huerffuemoo” och så sent som 1633 namnformen ”Huerhuemo” och 1669 ”Werfuemo” men 1699 ”Wirremo”. Efterleden är ”mo”, sand, barrskog på sandmark, men vad betyder förleden? Hemmanet omtalas f.f.g. i 1539 års fogderäkenskaper, då brukaren heter ”Anders Hulte”. Hans avrad var obetydlig: fodring för en häst, ”et kleff tååt” och 2 fyrkar = ½ öre. Det antyder, att hemmanet anlagts under senmedeltiden eller början av 1500-talet, då stor nyodlingsverksamhet rådde i Möres skogsbygd. Anders brukade hemmanet hela 1540-talet men hade 1551 ersatts av ”Sven Skreddare” vars avrad var densamma som Anders’ plus 2 dagsverken, som 1569 utökades till 3. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Sven följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-6, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-4, svin-6, hästar för 20 mark. Det resulterade i en skatt på 14 mark 5½ öre – en överraskande hög siffra! Sven stod sig bra! Det bekräftas av att hans tionde 1572 var så hög som 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Hemmanet klassificerades dock som ett halft.

Sven tycks ha brukat hemmanet under 1570- och 1580-talen men hade 1591 efter-trätts av Gumme, som detta år levererade 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Enligt 1601 års rumpeskattlängd hade han följande tillgångar: 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Älfsborgs lösen 1613 blev 3 silverdaler för den nye brukaren ”Nils i Huerhuemo”. Nils kom att bruka hemmanet under lång tid. Han omtalas sista gången i 1635 års jordebok. Enligt 1628 års boskapspenningslängd hade han följande tillgångar: 3½ tunna säd, 4 skäppor svedjeråg, 5 kor, 3 kvigor, 7 får, 1 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Det var inte så dåligt! Nils fick trots detta enligt 1633 års jordebok frihet från skatt några år. Enligt samma års mantalslängd hette han Nils Håkansson och hade 4 tunnor säd, 1 ungsto, 1 oxe, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm och 1 ungsvin. Det fanns nu en knekt på hemmanet. Han hette Nils och han hade 2 kor, 1 kviga och 1 får. Enligt domboken 1633 fanns en dräng Sven Nilsson i Virrmo. Han var väl son till Nils. Nils åtnjöt fortfarande frihet från avraden 1635 men hade 1641 efterträtts av Sven, som väl är identisk med den nyss nämnde sonen. Svens till-gångar var: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 2 lamm och 3 tunnor utsäde. Hemmanet räknades som ett halft. Sven ersattes 1649 och 1650 av Jacob, som var gift och hade en son hemma, men återkom 165? då hans hustru kallas ”åldrig”. Han brukade fortfarande Virrmo 1661, då hans son Nils Svensson var huvudpersonen i en rättegång i Vassmolösa. Så här börjar protokollet: ”Samma dag (d. 29 oktober 1661) trädde för Rätten änkan Kerstin Månsdotter i Ljunga socken i Sunnerbo, klageligen gav tillkänna, att en hennes son om 15 eller 16 år gammal i förledne vår (1661) tjänte Sven i Huerhuemo för getpojke och omsider uti skogen är funnen död liggandes, och misstänker hans son Nils Svensson skall hava slagit honom å hufvudet med en byssa, så att han därav skall vara död blefven. Häremot Nils Svensson nekade och bevisade, att han då som länge tillförene haft en beckhuva på till att låta bota huvudet med.” Det blev förhör med en 10-årig kamrat till den döde, som gick vall med Svens granne Olofs i Buttetorp getter. Dennes berättelse tyder på att den döde pojken varit sjuk. Målet uppsköts till d. 8 augusti följande år, då ytter-ligare vittnesförhör anställdes. ”Flera vittnen funnos för denna gången intet. Därför befalldes länsmannen Israel Olsson samt dem som vederbör och bo i nejden att de med flit skola rannsaka och fråga efter sann baneman. Sedan pålades åklaganden det samma såsom ock vara tillstädes eller någon hennes fullmäktige å nästa ting.”

Jag har ej följt målets vidare utveckling, men sannolikt blev Nils Svensson frikänd från tilltalet, ty i 1668 års mantalslängd står han som brukare av Virrmo tillsammans med en Jon. Denne Jon brukade hemmanet t.o.m. 1682, då den årliga räntan angavs till 2 dlr 27 öre 9 penningar. I 1686 års jordebok står Nils Svensson ensam för hemmanet, som anges som ett halft hemman. I 1699 års jordebok är Virrmo delat mellan Nils, ¼ mtl, och Jöns, ¼ mtl. I 1740 års vallängd slutligen är brukarna 3: Bryniel Jönsson, 1/6 mtl, Nils Olsson, 1/6 mtl, och Eskil Nykommen, 1/6 mtl. De återfinns i 1728-1740 års husförhörslängd, som dessutom nämner en Olof med hustru Botil. Nils Olssons hustru hette Ingre, Eskil Nykommens hustru Segrid och Bryniel Jönssons hustru Maria. Dessutom bodde inhysesänkan Elin och inhyses Nils Ingesson med hustru Kierstin på ägorna. I husförhörslängden 1749-1754 nämnas Nils Olofsson 41 år med hustru Segrid 34 år, Bryniel Jönsson 56 år med hustru Kierstin 30 år och Anders Persson 30 år med hustru Brita Eskilsdotter 24 år. Anders Persson hade genom giftermål med Eskil Nykommens dotter Brita kommit i besittning av 1/6 mtl Virrmo.

Under perioden 1755-1788 brukades till en början de tre hemmansdelarna av Nils Olofsson, Bryniel Jönsson och Anders Persson. Nils Olofsson uppges vara född 1708 och gift med Segrid, född 1722. De hade 4 barn: Nils född 1744, Sven 1747, Karin 1750 och Petter 1752. Nils Olofsson utsågs 1753 till sexman för sin fjärding och behöll detta förtroendeuppdrag till d. 18 juni 1758. Han var således med i ledningen av uppbyggandet av Madesjö kyrka, som invigdes 1757. Bryniel Jönsson var född 1692 och gift med Kierstin Persdotter. De fick 6 barn: Sven, f. 1731, Nils 1738, Jöns 1747, Elin 1751, Karin 1753 och Kierstin 1755. Anders Persson var född 1717 och hans hustru Brita Eskilsdotter 1725. De hade 5 barn: Per, u.å., Segrid 1750, Ingeborg 1752, Kierstin 1755 och Nils 1759. Jon Andersson innehade en tid en hemmansdel. Han var född 1723 och gift med Ingeborg Håkansdotter, född 1733. De hade 3 barn: Nils, född 1761, Johanna 1765 och Segrid 1769. Senare under perioden övertog Nils Brynjelsson faderns gård. Han gifte sig med Lisbet Nilsdotter, f. 1743. De fick 7 barn: Ingjerd 1766, Peter 1768, Sven 1772, Jonas 1776, Stina 1778, Johannes 1782 och Bryniel 1785. En hemmansdel innehades av Anders Jonsson och h.h. Cathrina Nilsdotter. Anders Jonsson var son till Jon Andersson och var född 1761. Cathrina Nilsdotter var från Brixslät och var född 1768. De fick dottern Caisa. Torpare var under denna period Jöns Brynjelsson, gift med Elin Svensdotter. Båtsman var Jonas Werre. Avskedad båtsman var Daniel Werre, som hade hustru och tre barn.

Under perioden 1782-1801 avled inhyses Jon Anderssons hustru Ingeborg Håkans-dotter 1799. Sonen Anders Jonsson brukade gården, dottern Johanna var gift i Norra Bondetorp. Sven Nilsson på en hemmansdel var sjuklig och avled 1796. Han efter-lämnade änkan Brita Svensdotter, f. 1764 och två barn: Segrid, f. 1791 och Nils 1793. Nils Brynjelsson dog 1790 och änkan Lisbet Nilsdotter flyttade till Stora Ebbehult. Äldsta barnet Ingierd hade avlidit 1790 och de andra barnen tjänade på olika håll. Jonas Persson, f. 1743, innehade en hemmansdel till sin död 1796. Hans hustru Caisa Persdotter hade avlidit 1792. De hade två söner: Johan, f. 1776 och Sven, f. 1782. Johan Jonsson övertog gården efter föräldrarna. Han var tillsvidare ogift. Måns Svensson, f. 1749, och sedan 1780 gift med Brita Svensdotter, f. 1764. Hon var hans andra hustru. I de båda äktenskapen föddes 7 barn: Caisa, född 1781, Olof 1784, Ingrid 1790, Stina 1792, Catharina, Segrid och Nils u.å. Båtsman var Jonas Werre, om vilken står antecknat ”går ej i kyrkan”.

Under perioden 1802-1815 tog Måns Svensson undantag och avled 1812. Av barnen var äldsta dottern Caisa gift i Floahult och äldste sonen Olof Månsson, f. 1784, över-tog gården. Han var gift med Lena Jönsdotter, f. 1780. De fick 5 barn: Johanna 1806, Jonas 1807, Caisa 1807, Johannes 1812 och Cajsa Lena 1814. Jonas Olsson var född 1782 och från 1804 gift med Ingrid Jonsdotter, född 1780. De fick 1805 dottern Caisa Lena. Nils Svensson var född 1793 och son till Sven Nilsson och Brita Svens-dotter. Han gifte sig med Maria Hemmingsdotter, f. 1795. De fick 1805 sonen Peter [frågetecken för årtalet]. Brukaren Johan Månsson var från Algutsboda och född 1760. Han flyttade till Virrmo 1815. Han var gift med Annica Gummesdotter, f. 1775. De fick 4 barn: Abraham 1798, Johan 1802, Magnus 1806 och Pehr Samuel 1813.

Under perioden 1815-1821 flyttade Olof Månsson med hustru Lena Jönsdotter och 6 barn till Södra Örsjö. 1/6 mtl ägdes av Jonas Petersson, f. 177? och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter, f. 1777. De kom från Södra Örsjö och hade 5 barn: Peter född 1804, Johannes 1808, Olaus 1810, Jonas 1816 och Gustav 1818. På gården bodde inhyses hustrun Lena Jonsdotter, f. 1780 med 6 barn. Mannen Olof Nilsson kallas volontär och var tydligen skriven annorstädes. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Nils Svensson och Maria Hemmingsdotter. Brukaren Johan Månsson flyttade 1816 till Algutsboda. 1/6 mtl ägdes till en början av Olof Petersson och Brita Nilsdotter, som kom från Hälleberga. På ägorna bodde torpareänkan Segrid Håkansdotter, ”sjuklig och fattig” med sonen Jonas, född 1814. Båtsmannen hette Johan Werre, gift med Caisa Nilsdotter, f. 1792 och med 2 barn.

Under 1820-talet tog Jonas Petersson och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter undantag. De hade 5 barn: Peter född 1804, Johannes 1808, Olaus 1810, Gustaf 1818 och Sven 1823. Det blev Olaus Jonsson, som övertog gården. Han gifte sig med Stina Cajsa Jonsdotter. Bröderna Gustaf och Sven var till en början drängar hos Olaus. Nils Svensson avstod sin gård till Olof Petersson och Brita Nilsdotter. De hade 4 barn: Johannes, f. 1822, Gustaf 1825, Jonas 1827 och Peter Johan 1830. En gård innehades nu av Jonas Olsson från Östra Resebo, född 1790. Han gifte sig med Cajsa Lena Johansdotter, f. 1805 och dotter till den förre Jonas Olsson och Ingrid Jonsdotter. De fick 1829 sonen Carl Peter. Ingrid Jonsdotter bodde kvar på gården. På hemmanets ägor bodde också undantagsänkan Segrid Håkansdotter med sonen Jonas och båtsmannen Johan Werre med hustru Cajsa Nilsdotter och 5 barn.

På 1830-talet dog Jonas Petersson som undantagsman 1841. Sonen Olaus Jonsson och hans hustru Stina Cajsa Jonsdotter brukade 1/6 mtl. På nästa 1/6 mtl fick Jonas Olsson och Cajsa Lena Johansdotter 4 barn: Carl Peter 1829, Maria Sophia 1833, Johannes Franz 1837 och Johan August 1840. Som undantagsänka bodde Ingrid Jonsdotter kvar på gården. På den tredje gården på 1/6 mtl satt i början Nils Svensson och Maria Hemmingsdotter med 6 barn. Deras gård övergick till Olof Petersson, som redan nämnts. Olof Petersson avled och änkan Brita Nilsdotter brukade till en början gården, tills sonen Johannes Olofsson f. 1822 kunde övertaga den. Han gifte sig med Stina Jonsdotter, f. 1819. På ägorna bodde båtsmannen och sjökorporalen Johan Werre med hustru och 5 barn, backstugumannen och förre bonden Nils Svensson, f. 1793, och hans hustru Maria Hemmingsdotter med 6 barn och inhysesänkan Segrid Håkansdotter. Hennes son Jonas, f. 1814, flyttade 1830 till Mortorp.

Under 1840-talet bodde 35 personer i Virrmo, därav 17 män och 18 kvinnor. Jonas Olsson avled 1853 efterlämnande änkan Cajsa Lena Johansdotter och 4 barn: Carl Peter, född 1829, Johannes Frantz 1837, Johan August 1840 och Johanna Charlotta 1846. Olaus Jonsson och Stina Cajsa Jonsdotter fick 4 barn: Clara föddes 1841, Wendla 1844, Ida Maria 1847 och Jonas 1850. Olof Petersson avled 1844. Änkan Brita Nilsdotter och barnen tog undantag av äldste sonen Johannes Olofsson, född 1822. Dennes hustru Stina Jonsdotter avled 1848, efterlämnande dottern Ida Mathilda, f. 1846. Johannes Olofsson gifte därefter om sig med Fredrika Johans-dotter från Kåtterås, född 1832. Det skedde 1850. Sjökorporalen Johannes Svensson Werre, f. 1794 med hustru Cajsa Nilsdotter och 5 barn bodde fortfarande på ägorna. Så gjorde förre bonden, backstugumannen Nils Svensson med hustru och 5 barn samt undantagsänkan Ingrid Jonsdotter. Undantagsmannen Jonas Petersson avled 1841, efterlämnande änkan Ingeborg Lisa Gudmundsdotter.

På 1850-talet avled, som redan nämnts, Jonas Olsson 1853. Hans änka Cajsa Lena Johansdotter följde honom 1854. Gården på 1/6 mtl övertogs av äldste sonen Carl Peter Jonsson, f. 1829. Han gifte sig med Lena Stina Jonsdotter från Orrabäck, född 1835. De fick 2 döttrar: Hilda Mariana 1858 och Adelina Sophia 1860. På den andra hemmansdelen på 1/6 mtl fick Olaus Jonsson och Stina Cajsa Jonsdotter ytterligare 3 barn på 1850-talet: Jonas 1850, Emma 1854 och Adelina Charlotta 1857. På den tredje gården på 1/6 mtl fick Johannes Olofsson och Fredrika Johansdotter 3 barn på 1850-talet. Johan August föddes 1854, Emma Charlotta 1857 och Amanda Christina 1860. Undantagsänkorna Ingrid Jönsdotter och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter avled båda i rödsot 1858. Sjökorporalen Johannes Svensson Werre avled 1853 på sjuk-huset i Karlskrona i kolera. I stället kom som båtsman Fredrik Johan Petersson Werre, f. 1831. Han kom 1854 från Ramsjö. Hans hustru hette Wendla Jonsdotter, f. 1839. Backstugumannen Nils Svensson avled 1855. Han efterlämnade änkan Maria Hemmingsdotter, född 1795 i Pukeberg, och 3 barn. Utfattiga.

Under perioden 1861-1871 avled Carl Peter Jonsson 1871. Han hade då 4 barn med hustrun Lena Stina Jonsdotter: Hilda Mariana, född 1858, Adelina Sophia 1860, Thure Oscar 1862 och Lydia Eugenia 1864. Hans syskon flyttade bort. Johannes Frantz till Algutsboda 1864, Johan August 1861 och Johanna Charlotta till Kopparfly 1864. Olaus Johansson avled också 1871. Han efterlämnade änkan Stina Cajsa Jonsdotter och 6 barn: Clara, född 1841, flyttade till Parismåla 1869, Ida Maria gift till Ljungby 1870, Jonas, Emma, Adelina Charlotta och Pehr August. Gården övertogs av mågen Johan August Petersson, född 1837 i Kopparfly och gift med dottern Clara. Johannes Olsson och Fredrika Johansdotter brukade sin gård. De fick på 1860-talet ytterligare 3 barn: Carolina Dorothea 1862, Carl Alfred 1865 och Ottilia Augusta 1870. Undantagsänkan Brita Nilsdotter bodde på ägorna med sin sonson Carl Johan Jonsson, född 1865 i Kristvalla. Båtsman var Fredrik Johan Petersson Werre, som var född 1831 och gift med Wendla Jonsdotter, f. 1839. De hade 2 barn. Smeden Johan Wilhelm Svensson var född i Dörby 1842, kom därifrån till Virrmo 1866, gifte sig 1867 med Johanna Gustava Johansdotter från Ljungby, f. 1845, och flyttade till Orrabäck 1868.

Under perioden 1871-1881 avled som redan nämnts Carl Peter Jonsson 1871. Änkan Lena Stina Jonsdotter gifte 1875 om sig med August Nilsson, f. 1851. De fick 1876 sonen Aron Martin. Johan August Petersson och Clara Olausdotter fick på 1870-talet 4 barn: Carl Wilhelm 1871, Mathilda Dorothea 1873, Aron Amandus 1877 och Johan August 1880. Johannes Olofsson och Fredrika Johansdotter fick 1873 sitt sjunde barn, dottern Hilda Erika. Sonen Johan August Johansson övertog gården 1879 samtidigt som han gifte sig med Josefina Albertina Petersdotter, född 1859. De fick 1881 sonen Carl Wilhelm. Undantagsmannen Olaus Jonsson avled 1871. Han efterlämnade änkan Stina Cajsa Jonsdotter och 4 barn, som alla lämnade Virrmo under 1870-talet.

Under åren 1881-1891 skedde ingen förändring i ägandeförhållandena i Virrmo. Lena Stina Jonsdotters dotter i det första äktenskapet Adelina Sofia Carlsdotter, f. 1860 emigrerade till USA 1891. Johan August Petersson och Klara Olsdotter fick 4 barn under 1870-talet och alla bodde hemma. Johannes Olofssons och Fredrika Johansdotters äldste son Karl Alfred, f. 1861, emigrerade till USA 1891. Johan August Johansson var nu snickare och flyttade 1881 bort från Virrmo. Undantags-änkan Brita Nilsdotter avled 1885. Undantagsänkan efter Olaus Jonsson, Stina Kajsa Jonsdotter, bodde kvar på ägorna med sin dotter Adelina Charlotta.

Under åren 1891-1894 skedde den förändringen att Johannes Olsson och Fredrika Johansdotter tog undantag av Frans Johan Johansson Blomdell, f. 1855 och 1890 gift med Amanda Kristina Johansson, född 1860 och dotter till Johannes Olofsson. De fick 1891 sonen Frans Erik Valdemar. Johannes Olssons dotter Ottilia Augusta, f. 1870, emigrerade 1892 till USA. Systern Hilda Erika flyttade 1893 till Stockholm. Undantagsänkan Stina Kajsa Jonsdotter avled 1893. Hon var Olaus Jonssons änka. Sonen Per August, f. 1861, emigrerade till USA 1892.

Folkmängden var 1875 28 personer och hemmanets taxeringsvärde 15000 kr. 1894 hade folkmängden sjunkit till 17 personer, varav 11 män och 6 kvinnor.

Emigrationen från Virrmo omfattade 4 personer under tiden 1868-1894. 1868 emigrerade smeden Appelqvist med dotter till Danmark. Han är identisk med smeden Johan Wilhelm Svensson, som kom till Virrmo från Dörby 1866. Det dröjde till 1891 innan nästa emigrant lämnade Sverige. Det var Adelina Karlsson, f. 1860 och bondsonen Carl Alfred Johansson, f. 1865 och de följdes 1892 av bonddottern Ottilia Johansson, f. 1870. Alla dessa emigrerade till USA.

Sidebar