Svångemåla

http://kartor.eniro.se/m/G74Ev

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Svängemåla (Svångemåla)

Svängemåla är ett av de senast uppodlade hemmanen i Oskar. Det tillhör den stora nyodlingsverksamhet, som började under senmedeltiden och fortsatte under 1500-talet. Slutändelsen -måla säger oss detta. Svängemåla saknas i fogderäkenskaperna under de tre första Vasakonungarna och omtalas f.f.g. 1591 och då som kronotorp. Ingen brukare nämnes men avraden är fastställd till ½ lispund smör och fodring för 2 hästar – en mycket obetydlig avrad. Hemmanet måste ha upptagits cirka 10-15 år tidigare, alltså under 1570- eller 1580-talet.

Nästa gång Svängemåla framträder i källorna är i förteckningen över den s.k. 3-markshjälpen 1628. Där nämnes en Håkan i Svängemåla och ”Enkian, ibm”. I 1635 års jordebok kallas hemmanet nybygge och dess avrad är ½ mark smör och fodring för 3 hästar årligen. Någon brukare nämnes ej, men den ovannämnde Håkan har tydligen brukat hemmanet de föregående åren, ty i 1641 års mantalslängd är han fortfarande med. Han deklarerar då för 1 häst, 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor och 2 tunnor utsäde. Han brukade hemmanet under resten av 1640-talet. Det betecknas nu som ¼ mtl. Ännu i 1655 års mantalslängd står Håkan som brukare. I jordeboken 1663 saknas däremot namnet på någon brukare, vilket dock ej betyder, att ingen fanns. I 1682 års jordebok återkommer benämningen torp. Brukarna är nu två: Olof och Nils. Avraden värderas nu till 2 dlr 1 öre 2 penningar. I den husförhörslängd, som är bevarad från 1688 heter brukaren Jöns. Hans ej namngivna hustru säges läsa ”väl utan bok”. En dotter Karin kunde alla budorden. Olof är död men ”kunde några stycken”, hans änka ”kunde alla buden”. Hemmanets båtsman Olof Axe ”kunde väl alla buden”. I 1699 års jordebok har Svängemåla nr 274. Brukarna hette nu ”Olof G och Jöns A”. Var och en brukade 1/8 mtl. I 1717 års mantalslängd heter brukarna ”Pähr Jonsson och Jöns Andersson” och de var kvar 1725.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Detta första år, 1805, flyttade ägaren av Svängemåla Nils Jonsson med hustru och 2 barn från hemmanet. Ny ägare blev Jonas Isacsson, 56 år gammal. Hans hustru Catrina var 45 år. De hade två barn: Carl Gustaf, 16 år och Ingrid Lena, född 1809. Carl Gustaf gifte sig 1808 med Lena, 19 år. På 1830-talet brukades Svängemåla av kyrkovärden Anders Karlsson, född 1789 och h.h. Lena Nilsdotter, född 1790. De hade 8 barn: Nicolaus, född 1812, Johan Peter 1818, Gustaf 1819, Andreas 1821, Jonas 1823, Christina 1826, Anna Maria 1828 och Carl August 1835. Flera inhyses bodde på ägorna. På 1850-talet ägdes ¼ Svängemåla av Andreas Carlsson, född 1821 och h.h. Johanna Gustafs-dotter. De fick 4 barn: Carl August, född 1851, Matilda Christina 1854, Adolf 1857 och Amanda Johanna 1859. Torpare var Johan Gustaf Månsson, född i Madesjö 1827, kom hit från Arby 1853 och flyttade till Pukaberg 1858. Han var gift med Gustafva Andersdotter, f. 1824. Torparen Carl Johan Ottosson var född i Mortorp 1827 och gifte sig med Ingrid Lena Jonsdotter från Madesjö 1854.

På 1870-talet brukades Svängemåla fortfarande av Andreas Carlsson, som dock avled 1879. Han efterlämnade änkan och 9 barn, av vilka de 5 sista var Gustaf Anders född 1862, Pehr Oskar f. 1865, Anna Sofia f. 1868, Janne f. 1871 och Johan Ernst f. 1874. 1880 övertogs gården av Johan Peter Jonsson från Madesjö, född 1844 och sedan 1866 gift med Mathilda Niklasdotter från Oskar, född 1846. De hade 6 barn: Karl Anders, född 1867, Pehr August, f. 1869, Frans Oskar, f. 1872, Joel Elof, f. 1874, Jonas Alfred, f. 1877 och Emelia Amanda, f. 1879. 1879 inflyttade handlanden Carl August Andersson, född i Oskar 1851 och sedan 1874 gift med Ida Höglund, född 1855 i Madesjö. De medförde sonen Carl Axel Rupert Emanuel, f. 1875 och fick 1880 sonen Albert Nils Anders. Torparen Otto Petersson var född 1836 i Oskar och sedan 1867 gift med Gustafva Johansdotter, f. 1837. De hade 5 barn. Från Vissefjärda inflyttade 1875 torparen Carl Johan Gustafsson, f. 1845 och sedan 1861 [frågetecken för årtalet] gift med Emma Dorothea Gustafsdotter, född i Arby 1848. De hade 6 barn. Förre båtsmannen Johan Peter Nilsson Stillman var född 1853 i Oskar och gift med Desideria Carlsdotter från Ekeberga, född 1855. De hade 5 barn. Arbetaren Carl Johansson var född i Oskar 1839 och sedan 1867 gift med Carolina Nilsdotter, f. 1846. De hade 5 barn.

Vi går fram till 1880-talet. Johan Peter Jonsson emigrerade 188? till USA men kom tillbaka 1890. Inför USA-resan överlät han hemmanet på hustrun. De tre äldsta sönerna emigrerade till USA 1887, 1889 och 1892. På 1880-talet föddes i gengäld Augusta Vilhelmina 1881, Ida Nina Lydia 1883 och Adolf Robert 1891. F.d. handlan-den Karl August Andersson flyttade 1882 bort med sin familj. Detsamma gjorde f.d. båtsman Johan Peter Nilsson Stillman 1888 med hustru och 5 barn. I stället inflyttade 1885 skräddaren Nils Peter Petersson, född i Vissefjärda 184?. Han gifte sig samma år med Karolina Jonsson, f. 1851. De hade 2 fosterbarn. Torparen Karl Johan Gustafsson och Emma Dorothea Gustafsdotter bodde kvar på sitt torp. De hade 8 barn.

Sidebar