Siggegärde

http://kartor.eniro.se/m/c7s7M

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Siggegärde torde betyda ”Sigges inhägnad, det av Sigge inhägnade och uppodlade området”. Hemmanet saknas i 1533 års register över gärden och i 1535 års städsleöreregister. Sannolikt har det upptagits under decennierna före. Härpå tyder den obetydliga avrad som lagts på Siggegärde i de äldsta fogderäkenskaperna 1539. Ett nyupptaget hemman skattlades först efter någon ”nådatid”, i regel ett eller två decennier och då var avraden till en början obetydlig. Avraden 1539 var ”1 kleff tåt” dvs en knippa lin, 2 fyrkar dvs ½ öre samt fodring för 1 häst. Brukaren hette ”Per Larsson i Siggegärde”. Han satt kvar några år men hade i 1541-1542 års räkenskap ersatts av ”Ebbe i Siggegärde”, som hade samma avrad. När Gustav Vasa efter dackefejden började rekrytera en inhemsk här av f.d. dackeanhängare värvades 1545 ”Nils Dubbra i Siggegärde” till knekt. Han fick 3 mark i värvningspengar. Han måste vara identisk med den Nils Dubbra i Agebo, som fick böta 2 oxar ”for han röffuade på Öland.” Som knekt tillhörde han den grupp som anfördes av Jon Gerthon i Södra Bondetorp, som sannolikt var Nils Dackes svåger men som tog värvning efter upprorets slut. Nils Dubbra stod kvar som knekt 1546. Efterträdare i Siggegärde blev ”Per Ohlsson”, som nämnes 1547 och var kvar ännu 1551, då hans avrad höjts till 2 dagsverken och fodring för 4 hästar. 1556 hette brukaren ”Esbiörn Trolle”. Han satt kvar i Siggegärde t.o.m. 1569. När Älfsborgs lösen 1571 skulle utkrävas var det emellertid ”Jon i Siggegärde” som var ansvarig. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, treårsungnöt-6, får-8, svin-6 och häst för 5 mark. Hans skatt blev 13 mark 1 öre – överraskande hög. Jon hette Helge i efternamn enligt 1573 års tionderegister. Hans tionde detta år var 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 45 skäppor korn – en överraskande hög siffra!

Hur länge Jon Helge brukade Siggegärde är ovisst. Från 1591 heter brukaren Anders Håkansson. Hans avrad eller årliga avgift till Kronan var fortfarande obetydlig: ½ öre, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar. Siggegärde räknades som ½ hemman. Enligt 1601 års rumpeskattlängd hade Anders följande tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.

När den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 hette brukarna ”Lars och Anders”, som tillsammans skulle erlägga 4 koppardaler. Var det son och fader? Enligt 1620 års fogderäkenskaper hette brukaren då ”Swen i Siggegärde”, men för 1622 års tionde svarade ”Peder i Siggegärde”. Efter ett mellanspel 1625 av ”Håkan i Sigge-gärde” återkom Peder 1628. Han deklarerade då 3 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 1 ungsto, 10 kor, 2 kvigor, 8 får, 8 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Peder var välbärgad! Det visade sig följande år, då Siggegärde icke tillhörde de hemman, som förklarades ”öde” dvs att brukarna icke förmådda betala avraden.

I 1633 års jordebok heter brukaren ”Per i Siggegärde”. Han redovisade 4 tunnor säd, 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 1 tjur, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Fortfarande synes brukaren vara ganska välmående! I jordeboken nämnes ”Peder i samma gård”. Var det fråga om far och son? I 1635 års jordebok står Peder ensam för hemmanets avrad men under slutet av 1630-talet sker förändring av brukarna. I 1641 års mantalslängd heter brukaren Esbjörn. Han är gift och har ett barn. Han hade 1 föl, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Siggegärde räknades alltjämt för ½ hemman. Esbjörn förekommer i kyrkoräkenskaperna. Han bidrog 1650 till kyrkans målning med 6 öre. Han brukade Siggegärde ända till 1682. I mantalslängden 1669 finns dessutom ”Måns i samma gård” upptagen. Räntan från Siggegärde upptages 1682 till 2 dlr 11 öre 21 penningar – förvånansvärt låg! I födelse- och doplängden 1678 anges, att Håkans son i Sigge-gärde döpts till namnet Esbjörn. Det tyder på, att Håkan var son till Esbjörn den äldre. I 1686 års jordebok heter brukaren Pehr Esbjörnsson. Han var alltså son till Esbjörn och bör ha varit broder till Håkan. I 1699 års jordebok är hemmanet officiellt delat mellan Håkan och Pehr Esbjörnssöner. I 1717 års mantalslängd heter brukarna Håkan och Inge Persson. Håkan hette väl Esbjörnsson i efternamn. Inge Persson var väl son till Pehr Esbjörnsson.

Husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar 1730-talets förhållanden, upptager Per Andersson, struken och alltså avliden under perioden, hans hustru Ingrid, Nils Håkansson, struken, och hans hustru Kerstin, båtsmannen Per Håkansson, inhyses Håkan med hustru Ingeborg, inhysesänkan Karin med dottern Segrid. Vallängden 1740 upptager däremot Per Andersson och Inge Persson.

Husförhörslängden 1755-1788 återspeglar flera förändringar i Siggegärde. Gård nr 1 innehades till en början av Per, vars efternamn är okänt. Han var gift med Karin Johansdotter, vars födelseår ej är angivet, och hade med henne följande barn: Anders 1751, Sissa 1754, Elin 1760, Johan 1763 och Kajsa 1767. Den andra gården innehades av Nils Jonsson, född 1731 och vigd 1755 vid Karin Ingesdotter, född 1736 och dotter till Inge Persson. De fick 7 barn: Peter 1757, Nils 1760, Per 1763, Maria 1765, Jonas 1770, Stina 1773 och Segrid 1776. En tredje gård förvärvades av Olof Ingemundsson, f. 1743 och gift med Sissa Persdotter, f. 1754 och dotter till ovannämnde Per och Karin Johansdotter. De fick 4 barn: Jonas 1774, Petter 1777, Maria 1782 och Ingiärd 1784. På Siggegärdes ägor bodde också inhysesänkan Ingrid Håkansdotter med sina barn Nils, Elin och Anders. Inhyses Nils Nilsson var född 1698 och var gift med Maria Månsdotter. De hade många barn. Socken-skräddaren Sven Svensson var skriven i Siggegärde men var bonde i Högahult.

Under perioden 1782-1801 tog Nils Jonsson och Karin Ingesdotter undantag. Olof Ingemundsson avled 1794 och efterlämnade änkan Sissa Persdotter och 6 barn, utom de fyra som tidigare nämnts även Segrid och Jon. Nils Nilsson och h.h. Kerstin Gudmundsdotter, födda 1760 och 1787 övertog gården. Båtsman var nu Nils Jeansson Planka, född 1774, som efterträdde Carl Johansson Planka, som var född 1743 och sedan 1773 gift med Ingierd. De hade 5 barn.

Under åren 1802-1815 avstod Sissa Persdotter sin gård till Jonas Olsson, som var född 1779 och sedan 1806 gift med Lena Håkansdotter. De fick 1807 sonen Olof, 1809 dottern Maria, 1812 dottern Catharina och 1815 sonen Sven. Nils Nilsson och Kerstin Gudmundsdotter fick 4 barn: Brita Stina 1805, Lena 1807, Ingrid Lena 1810 och Jonas 1813. Båtsman var Nils Planka, född 1788. På ägorna bodde även sjudaren Johan Persson med sin dräng Anders Ingesson. Från Algutsboda inflyttade 1815 bonden Carl Johansson, f. 1786, och h.h. Caisa Svensdotter, f. 1787.

Under perioden 1815-1821 flyttade Carl Johansson och hans familj till Korpahult. Kvar var två bönder. 3/8 mtl ägdes av Nils Nilsson och Kerstin Gudmundsdotter, som nu fick ytterligare 3 barn till de tidigare 3: Maria f. 1817, Jonas 1813 (obs!) och Peter 1821. 1/8 mtl ägdes av Jonas Olofsson eller Olsson och h.h. Lena Håkansdotter, som 1820 fick sitt fjärde barn, dottern Christina. Båtsman var nu Peter Planka, f. 1788 och gift med Katharina, f. 1776. De hade 2 barn. Änkan Cajsa Ingesdotter avled 1821.

Under perioden 1821-1829 avled 1824 Nils Nilsson, varefter änkan Kerstin Gudmundsdotter tog undantag och gården delades. Dottern Cajsa Lena gifte sig med Johannes Petersson och övertog 1/8 mtl. De fick 1833 sonen Jonas. Cajsa Lenas broder Jonas Nilsson var för ung att omedelbart övertaga resterande ¼ mtl, varför denna gård en tid brukades av Olof Nilsson, f. 1778 och h.h. Maria Håkans-dotter, f. 1766. De hade en dotter Ingrid Lisa född 1811. Om dem är antecknat i kyrkoboken ”skall avflytta med det första”. Jonas Nilsson gifte sig så småningom med Ingeborg Lisa Svensdotter från Algutsboda, född 1816. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter brukade sin gård hela 1820-talet. De fick 1824 sitt femte barn, dottern Ingrid Lena. Båtsmannen Peter Planka som var från Vissefjärda bodde nu på Nässjömåla ägor. Han var gift med Catharina Jonsdotter, f. 1776, och hade två barn.

På 1830-talet tog Kerstin Gudmundsdotter 1836 undantag av sonen Jonas Nilsson och dennes hustru Ingeborg Lisa Svensdotter. De gifte sig 1836 och fick 2 barn: Maria Gustava 1837 och Sven Johan 1839. Johannes Petersson och Cajsa Lena Nilsdotter överlämnade sina 1/8 mtl till Johannes Jönsson från Mortorp, född i Madesjö 1805. Han tillträdde 1840 tillsammans med sin hustru Maria Olofsdotter, f. 1807. De hade då 3 barn: Johan Peter, född i Mortorp 1833, Olaus, född ibidem 1835 och Carl, född ibidem 1837. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter tog undan-tag av sonen Olof Jonsson, f. 1807. Han vigdes 1838 vid Stina Cajsa Jonasdotter, f. 1819. De fick 1839 sonen Johan. Brukaren Otto Allgurén var född 1810. Han brukade gården en kortare tid men flyttade sedan bort. Torparen och båtsmannen P. Planka och hans hustru Catharina Jonsdotter bodde på ägorna. De hade två barn.

På 1840-talet bodde enligt en anteckning i kyrkoboken 18 män och 10 kvinnor eller tillsammans 28 personer i Siggegärde. ¼ mtl brukades av Jonas Nilsson och Ingeborg Lisa Svensdotter. Familjen flyttade 1848 till Lindås men behöll gården, som därefter brukades av Sven Håkansson i Skäregärde. 1/8 mtl ägdes av Olof Jonsson och Stina Lisa Jonasdotter, som 1842 fick sitt andra barn, dottern Helena, och 1845 sitt tredje, sonen Sven. Jonas Andersson från Kroksjö, född 1811 och h.h. Lisa Petersdotter, född i Algutsboda 1810 brukade en gård. De hade 5 barn: Johanna född 1834, Emma 1838, Pehr August 1842, Maria Christina 1845 och Hilda Lovisa 1849. 1840 inflyttade Johannes Jönsson från Mortorp, född i Södra Björnahult 1805 och gift med Maria Olofsdotter från Korpahult. De medförde 3 barn och fick 1842 sitt fjärde, sonen August. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter hade nu undantag. Båtsman var Peter Petersson Planka, född i Ljungby 1825. Han inflyttade 1849 från Kroksjö. Avskedad båtsman var en äldre Peter Petersson Planka, född i Vissefjärda 1788. Han var gift med Catharina Jonsdotter från Ekeberga, född 1776. Torpare och nybyggare var Israel Andersson från Kroksjö, född 1818 och gift med Sigrid Anders-dotter, född i Transtorp 1820. De flyttade hit från Transtorp 1849. De hade tre barn. Undantagsänkan Kjerstin Germundsdotter dog 1848. Hennes dotter Ingrid Lena var gift i Spaksmåla.

På 1850-talet ägdes från 1852 ¼ mtl av Olaus Israelsson, som var född i Kopparfly 1825. Han var gift med Johanna Jönsdotter, född i Siggegärde 1834. De fick 2 barn: Ida Josephina 1857 och Augusta Mathilda 1859. Olaus Israelsson köpte 1/8 mtl av Jonas Andersson och Lisa Petersdotter, som med sina 5 barn 1852 flyttade till Södra Örsjö. På 1/8 mtl avled Olof Jonsson 1852 efter endast tio dagars sjukdom. Änkan Stina Lisa Jönsdotter gifte 1856 om sig med Carl Magnus Johansson, född i Kopparfly 1828. De fick 1856 sonen Johannes Elof Carlsson. På nästa 1/8 mtl bodde fortfarande Johannes Jönsson och Maria Olofsdotter med sina fyra barn. Undantags-mannen Jonas Olsson dog 1852 efter endast två timmars sjukdom. Änkan Lena Håkansdotter avled 1860. Båtsman var alltjämt Nils Peter Petersson Planka, vars hustru avled 1859. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Plankas hustru Catharina Jonsdotter avled också 1859. En båtsman nr 197 Johannes Petersson Boglina var född i S. Örsjö 1837 och kom till Siggegärde 1857. Han hade hustru och 2 barn. Inhyses Otto Allgurén flyttade till Nybro 1852 men återvände 1853 till Siggegärde.

Under 1860-talet sålde Olaus Israelsson sin gård på ¼ mtl till Johan Fredrik Petersson i Ubbemåla i Algutsboda. Carl Magnus Johansson och Stina Lisa Jons-dotter tog undantag av Stina Lisas äldste son i hennes första äktenskap Johan Olsson, f. 1839. Han var tillsvidare ogift. Johannes Jönsson och Maria Olofsdotter tog också undantag av äldste sonen Johan Peter Johansson, som 1865 gifte sig med Carolina Håkansdotter, f. 1836. De fick 3 barn: Mariana 1866, Carl Emil 1868 och Amandus Elof 1870. Johannes Jönsson med familj flyttade 1868 till Algutsboda.

Under åren 1871-1881 ägdes ¼ mtl till en början av Fredrik Petersson i Ubbemåla men inköptes 1872 av Frantz Alfred Johansson från Algutsboda, som emellertid redan följande år med sin familj flyttade till Älmeboda. Gården inköptes nu av soldaten nr 64 i Uppvidinge kompani av Kalmar regemente Gustaf Adolf Johannisson Hjelm, född i Lenhofda 1835 och 1858 gift med Lisa Cajsa Johansdotter, f. 1838. De kom från Ellebäck. De fick 4 barn: Anna Maria, född i Lenhofda 1865, Johannes Gottfrid, född i Madesjö 1870, Alma Carolina 1874 och Gustaf Robert 1878. 1/8 mtl innehades av Johan Olsson, som 1871 gifte sig med Mathilda Jonsdotter, f. 1850. Hon kom från Korpahult. De fick 1872 dottern Anna Augusta. Nästa 1/8 mtl inne-hades av Johan Peter Johansson och Carolina Håkansdotter, som 1875 fick sitt fjärde barn, sonen Johannes Theodor. Undantagsmannen Carl Magnus Johanssons son Johannes Elof, f. 1856, emigrerade 1878 till USA. Undantagsmannen Johannes Jönsson avled 1875 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter. Undantagsmannen Jonas Andersson och Lena Stina Jonsdotter hade två barn hemma. Båtsmannen nr 96 Johan Peter Svensson Köl var född 1848 i Vissefjärda och gifte sig 1873 med Wendla Jonsdotter, f. 1848. De flyttade till Siggegärde 1875 från Högahult. Det fanns två torpare. Israel Andersson med hustru Sigrid Andersdotter och 4 barn, Samuel Jonsson med hustru Johanna Sofia Olofsdotter och 3 barn. I övrigt kan nämnas arbetaren Olaus Israelsson med hustru Kajsa Johanna Jonsdotter och 4 barn. Folkmängden i Siggegärde var 1875 56 personer och hemmanets taxeringsvärde 11333 kr.

Under 1880-talet brukade f.d. soldaten Gustaf Adolf Hjelm sina ¼ mtl. Johan Olsson flyttade bort från sina 1/8 mtl. Efterträdare blev Nils Peter Svensson, f. 1836 och h.h. Karolina Håkansdotter, född 1841 i Oskars församling. De hade 9 (!) barn: Augusta född 1864, Carl August 1866, Per Viktor 1866, Johan 1870, emigrerade 1890 till USA, Axel Magnus 1873, Frans Vilhelm 187?, Anna Matilda 1878, Ottilia Karolina 1881 och Gottfrid 1885. Drängen Amandus Olsson emigrerade till USA 1881. 1/8 mtl brukades av Johan Peter Johansson och Karolina Håkansdotter, född 1836 i Madesjö. Han var från Vissefjärda och född 1833. De hade 4 barn. Undantag hade Karl Magnus Johansson och hans hustru Stina Lisa Jonsdotter samt änkan Maria Olofsdotter. Från Lenhofda inflyttade 1887 gratialisten Johannes Hjelm. Han dog dock redan 1888. 1888 inflyttade husaren nr 24 Axel Gottfrid Lord, f. 1864 i Algutsboda. Han var gift med en dotter till torparen Israel Andersson, som hette Ida Gustava Andersson, född 1859. Torparen Samuel Jonsson avled 1885, efter-lämnande änkan Johanna Sofia Olofsdotter och 4 barn. Det fanns icke mindre än 4 båtsmän i Siggegärde under 1880-talet. Peter Svensson Köl med hustru och 7 barn, Nils Petersson Planka med hustru och 1 barn, Johannes Petersson Boglina med hustru och 6 barn och Nils Gustaf Jonsson Sandqvist med hustru och 2 barn.

Under åren 1891-1894 inträffade inga förändringar ifråga om hemmansägarna. De var desamma som förut. Detsamma gäller undantagsfolket. Endast en torpare fanns nu: Israel Andersson med hustru Sigrid Andersdotter. Arbetaren Olaus Israelsson blev änkling 1882. En arbetare August Johansson Tillberg bodde nu på ägorna. Båtsmännen Sandqvist, Boglina, Planka och Köl bodde kvar. Från Karlsborg i Västergötland inflyttade 1892 kopparslagaren och f.d. sappören Karl Amandus Samuelsson, f. 1867.

Folkmängden i Siggegärde 1894 var 46 personer, varav 27 män och 19 kvinnor. Emigrationen till 1894 omfattar 5 personer. 1874 emigrerade snickaren Sven Olsson, 1878 bonden Elof Carlsson, 1881 drängen Karl Amandus Olsson, 1885 drängen Frans Olsson och 1890 drängen Johan Nilsson. Samtliga emigrerade till USA.

Sidebar