Parismåla

http://kartor.eniro.se/m/DQtWI

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Parismåla i västra Madesjö tillhör de hemman, som togs upp under senare delen av 1500-talet. Det omtalas f.f.g. 1580 och då som kronotorp, dvs mindre än ½ hemman. Dess förste kände brukare hette Karl. Av 1591 års tionde-längd framgår, att Karl levererat 3 skäppor råg som tionde till Kronan, men däremot intet korn. Det tyder i alla fall på, att hemmanet tagits upp en ganska lång tid förut. Då det skattlagts 1580 eller något år tidigare måste det ha tagits upp på 1560-talet, eftersom det i allmänhet dröjde åtminstone tio år efter upptagandet till skattlägg-ningen. Om Karl var den förste brukaren vet vi inte. Karls fullständiga namn var Karl Månsson och han efterträddes av Måns, som säkerligen var en son och bör ha hetat Måns Karlsson. Han deklarerade 1601 sina tillgångar: 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 1 tunna utsäde. Det var inte så dåligt med tanke på, att hemmanet var så relativt nyligen upptaget.

Måns synes ha överlevat Kalmarkriget utan att bli uttagen som knekt eller få hemmanet gjort till underhållshemman för en knekt. När efter krigets slut Älfsborgs lösen skulle uttagas, taxerades Måns till 2 koppardaler. Måns var ensam brukare av Parismåla. I fogderäkenskaperna 1620 upptages han som brukare av ½ hemman. Det innebär, att Parismåla nu ej längre räknas som kronotorp utan ”befordrats”. Däremot saknas det i 1620 års mantalslängd över boskapspenningen. Anledningen är obekant. Det kan bero på att Måns för tillfället var knekt. De var från början befriade från boskapspenningen. I 1628 års mantalslängd är Måns däremot med. Han redovisade då åker till 3 tunnors utsäde och svedjeland till 2 skäppor, 10 (!) kor, 4 kvigor, 5 får, 3 ungsvin. Hans hemman hade utvecklats under hans vård! Icke minst märkligt är det stora antalet kor och kvigor. Det var ovanligt. Till dessa tecken på välstånd kommer, att Parismåla icke var ”öde” följande år, det svåra året 1629, då så många hemman i Madesjö icke förmådde leverera sin avrad till Kronan. Inte heller var Parismåla ”förmedlat” under de följande åren. Det behöll sin status som ½ hemman i 1633 års jordebok och mantalslängder. Enligt mantalslängden för boskapspenningen 1633 hade Måns 1½ tunna utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 3 kvigor, 2 svin och 2 ungsvin. Enligt den ordinarie mantalslängden samma år var 4 personer mantalsskrivna i Parismåla och Måns hade 8 tunnor råg och 8 tunnor korn. I 1635 års jordebok står angivet den årliga avraden för Parismåla: penningar -1 öre, smör-½ lispund, 1 ”kleff tååt”, 2 lass ved, 2 dagsverken och fodring för 3 årliga och 1 konungshäst.

Måns avled mellan 1635 och 1641. I mantalslängden för det senare året står ”änkan i Parismåla” för hemmanet. Hon hade en piga som hjälp. Hon deklarerade för 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 5 tunnor utsäde. Det verkar som om Parismåla fortfarande var ett bra hemman! Tre år senare eller 1644 brukades hemmanet av änkan och Sven tillsammans. Sven var säkerligen en son till Måns och bör ha hetat Sven Månsson. Han brukade ensam Parismåla under mycket lång tid. Sista gången han nämnes är i kvarnkommissionens protokoll 1697, då tillsammans med en Nils, sannolikt en son. Vi träffar då och då på Sven i kyrko-räkenskaperna. 1650 gav han 6 öre smt till kyrkans målning. 1665 gav Sven och hans hustru 2 mark och sonen Per Svensson lika mycket till kyrkan. Detta upp-repades 1676. I 1682 års jordebok uppges den årliga avraden för ½ mantal Parismåla till 3 dlr 4 öre 9 3/5 penningar. 1699 är Sven död och Parismåla är delat mellan Per S., tydligen sonen Per Svensson, och Nils, som också var son till Sven och som sedan en tid bodde i Parismåla. Han hade redan 1692 fått en son Joen. Enligt 1699 års jordebok var hemmanet anslaget till K. Amiralitetet i Karlskrona.

Parismåla var nu delat mellan Per och Nils Svenssöner. Vardera brukade ¼ mtl. Vid sommartinget 1703 anklagade Nils bonden Anders Jonsson i Sjöahult för att ha stulit tre fläsksidor för honom. Anders bedyrade sin oskuld, ”klagandes han att de vilja tvinga honom slijkt till att bekänna samt Måns i Sjöahult givit honom en örfil, Erik Pehrsson i Floahult kastade honom överända.” Tydligen hade de utövat ”tredje graden” på honom för att få honom att bekänna!! Domstolen ogillade deras metoder och dömde dem till 3 mark vardera i böter för sina förhörsmetoder! ”Men som Anders står i rykte, att han plägar småsnatta, termineras denna sak till nästa ting.” heter det i tingsrättens utslag. Jag vet inte om Nils i Parismåla fick tillbaka sina tre fläsksidor.

Nils’ hemmansdel skulle snart byta ägare. Vid tinget 1715 skedde nämligen 3:dje uppbud för Joen Månsson från Svalehult på ¼ nyköpta skattehemmanet Parismåla ”som han 1 juni 1714 köpt för 70 dlr smt av sin släkt.” Joen Månsson var alltså på något sätt befryndad med den släkt som under 1600-talet brukat Parismåla. I 1717 års mantalslängd brukas Parismåla av Joen Persson och Joen Månsson. Joen Persson var sannolikt son till Per Svensson och hade övertagit hemmansdelen från denne. Det var då Nils’ del, som Joen Månsson köpt.

I 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet har Parismåla tre röstberättigade innehavare. Jon Persson brukade fortfarande ¼ mtl och Jon Månsson 1/8 mtl, medan de åter-stående 1/8 mtl ägdes av Anders Sunesson. Enligt husförhörslängden 1728-1740 hette Jon Perssons hustru Kierstin och Jon Månssons hustru Karin. Hemmanets båtsman hette Swen Hwijtlock, som var gift med Kerstin. På ägorna fanns också inhyses Ingerd och Brita m.fl.

Går vi fram några decennier och undersöker husförhörslängden för åren 1755-1788 är bilden förändrad. Första hemmansdelen brukas av Ingemund Andersson, som uppges vara född 1723 och möjligen kan vara son till Anders Sunesson. Hans hustru hette Karin Jonsdotter och var född 1712. De hade sex barn: Olof Ingemundsson, f. 1736 [frågetecken för faderns kontra sonens födelseår!] och gift, Kerstin, Peter, Jonas, Anders och Måns. En annan hemmansdel innehades av Sven Jonsson, som var född 1731 och gift med Maja Jonsdotter, född 1736. De fick följande barn: Jonas 1757, Cathrina 1760, Stina 1762, Elin 1765, Nils, u.å., Peter 1770 och Sven 1773. Jon Persson innehade under periodens förra del fortfarande sin hemmansdel. Han och hustrun Karin Jonsdotter fick tre barn: Daniel, Elin och Jonas, samtliga utan årtal.

Under periodens förra del, 1758, inträffade en ruskig händelse i Parismåla. Båts-mannen Nils Jonsson Bruhn blev ihjälslagen i Parismåla av en båtsman från Algutsboda, vid namn Köhl. I domboken för 1758 finns intaget ett intyg av stadsfält-skären i Kalmar, Pfeil, som besiktigat Bruhns döda kropp. Han konstaterade, att ”huvudet var mycket svullet och blodigt och hade många svåra blessyrer.” Dråparen kallades av Algutsboda socknemän ”en överdådig sälle”.

Det fanns under 1770-talet flera bönder i Parismåla. Enligt en notis i 1786 års dombok var följande bönder i Parismåla inkallade till tingsrätten i Vassmolösa i ett vägmål: Per Nilsson, Nils Svensson, Peter Jonsson, Peter Ingemundsson d.ä. och Peter Ingemundsson d.y. Det måste ha varit en tillfällig anhopning, ty enligt husför-hörslängden 1782-1801 upptages endast tre bönder i Parismåla. I stället för Ingemund Andersson har kommit Peter Ingemundsson kallad senior. Han var född 1739 och 1776 gift med Kerstin Ingemundsdotter, som var dotter till Ingemund Andersson. De fick tre barn: Johan 1779, Olof 1771 och Lena 1786. Kerstin Ingemundsdotter avled 1787.

I stället för Sven Jonsson hade nu kommit Peter Ingemundsson junior. Han var född 1752 och son till Ingemund Andersson och Karin Jonsdotter. Han var sedan 1778 gift med Cathrina Andersdotter, som var född 1756. De fick 4 barn: Johannes 1779, Maria 1781, Peter 1785 och Anders 1791.

Den tredje hemmansdelen innehades nu av Jon Ingemundsson, som var född 1733, vilket tyder på, att han kan ha varit broder till Peter Ingemundsson senior. Han var gift med Maria Olsdotter, f. 1744. De fick sonen Olof 1780 och dottern Elin, u.å. innan Jon Ingemundsson avled 1798. Båtsmannen för Parismåla hette nu Nils Danielsson Hwitlock, f. 1760. Sven Persson och Ingrid Nilsdotter bodde som inhyses på ägorna. Av deras barn var Peter gift i Ramsjö och Kierstin gift i Appleryd. Sven Persson avled 1801, Ingemund Andersson avled 1792. Hans hustru hade avlidit redan 1786. En inhyses Eric Månsson, som var född 1727, bodde på ägorna.

Vi går fram i tiden till omkring 1820. Det fanns nu fyra hemmansägare i Parismåla, vardera brukande 1/8 mtl. Peter Ericsson var född 1753 och gift med Maria Nils-dotter, f. 1777. Han var möjligen son till den Eric Månsson, som tidigare bodde som inhyses i Parismåla. Peter Ericsson och Maria Nilsdotter fick tre barn: Maria 1795, Jonas 1797 och Ingrid 1812. Nästa gård på 1/8 mtl innehades nu av Peter Håkansson, f. 1779, och hans hustru Maria Petersdotter, född 1781 och dotter till Peter Ingemundsson junior. De fick 1804 sonen Håkan och 1812 dottern Stina Cajsa. 1/8 mtl ägdes en tid av Peter Jonsson, f. 1780, och gift med Maria Petersdotter, f. s. år. De fick tre barn. Familjen flyttade 1816 till Stora Gangsmad. Gården övergick till Jonas Persson från Norra Ljusås, f. 1758, och hans hustru Ingeborg Ericsdotter, f. 1757. De fick två barn: Maria Elisabet 1795 och Caisa 1799. 1/8 mtl ägdes nu av Peter Petersson, f. 1785, och son till Peter Ingemundsson junior. Han var gift med Brita Stina Persdotter, som var född 1795. De hade två barn: Catharina Maria 1813, Johan Peter 1820. Båtsman för Parismåla var 1820 Håkan Wittlock, f. 1792. På ägorna bodde dessutom inhysesänkan Cajsa Andersdotter, f. 1757 och änka efter Peter Ingemundsson junior, samt en sjöman Carl Peter Lundberg, som var född 1790.

Under 1820-1840-talen brukade Peter Petersson och hans hustru Brita Stina Pers-dotter fortfarande 1/8 mtl. De fick ytterligare två barn: Peter August 1824 och Carolina 1829. Peter Håkansson och Maria Petersdotter tog undantag av sonen Håkan Petersson, f. 1804 och gift med Christina Jonsdotter, f. 1814. De fick 1836 sonen Jonas Peter, 1838 dottern Stina Cajsa och 1841 dottern Johanna Maria. Peter Jonsson avled 1837 som undantagsman och efterlämnade änkan Maria Petersdotter och fyra barn: Gustaf 1826, Ingrid Stina 1828, Gustava 1830 och Fredrika 1834. Änkan tog undantag av Sven Johansson, f. 1810, och Lena Cajsa Johansdotter, född 1817 i Älghult. De vigdes 1837 och fick tre barn, innan de 1841 flyttade till Gränö som torpare. 1/8 mtl brukades av änkan Maja Lisa Jonsdotter, född 1792 och änka sedan 1835. I hemmet fanns tre barn: Cajsa Lena, som var född 1827, Wendla Sophia, född 1831, och Stina Cajsa, född 1834. Gården övergick till dottern Cajsa Lena och hennes man Nils Olofsson, f. 1820, men övertogs efter några år av Olof Johansson, f. 1799, och hans hustru Maria Svensdotter, född 1795 i Brånahult. De fick fem barn, av vilka två avled i barndomen. Kvar blev Christina, född 1824, Gustaf 1831 och Johan 1838.

På 1850-talet brukade Peter Petersson och Håkan Petersson fortfarande var sin gård. Håkan Peterssons barnskara växte 1843 med dottern Anna Lovisa, 1845 med dottern Helena Sophia och 1848 med Gustafva. Olof Johansson med tillnamnet Isberg var född 1799 i Getahult. Han tog 1846 undantag av dottern Christina och hennes man Gustaf Jonsson, som var från Wirrmo och född 1818. Olof Johansson flyttade 1851 till Arby. Nils Olsson och Cajsa Lena Jonsdotter brukade fortfarande 1/8 mtl. De fick 1847 sonen Carl Johan och 1851 sonen August. På hemmanets ägor bodde Peter Håkansson och hans hustru kvar som undantagsfolk liksom Maria Petersdotter, änka efter Peter Johansson. Båtsman var nr 255 Peter Magnus Hwit, född i Göttorp 1822.

Peter Petersson och Brita Stina Petersdotter tog ett stycke in på 1850-talet undantag av sonen Johan Peter Petersson, som 1843 gifte sig med Wendla Sophia Jonsdotter, född 1831 i Parismåla. De fick under 1850-talet 4 barn: Mathilda Christina 1854, Peter 1855, Clara Karolina 1857 och Carl August 1859. Håkan Petersson avled 1858 och änkan tog undantag från mågen Johan Svensson, som var född i Algutsboda 1836 och 1859 gifte sig med dottern Stina Cajsa Håkansdotter, som var född 1838. De fick 1860 sonen Pehr Olof. Gustaf Jonsson och Christina Olofsdotter brukade sina 1/8 mtl hela 1850-talet. De fick på 1850-talet två döttrar: Mathilda 1855 och Clara 1857. 1/8 mtl brukades av Nils Olsson, som var född i Östra Resebo 1820, och hans hustru Cajsa Lena Jonsdotter. De fick fyra barn: Carl Johan 1847, August 1851, Jonas Peter 1855 och Christina Wilhelmina 1857. Peter Håkansson avled 1860. Hans hustru hade avlidit redan 1855. Båtsmannen Peter Magnusson Hwit flyttade 1858 med sin hustru till Södra Otteskruf.

Vi går fram ett årtionde till 1860-talets Parismåla. Johan Peter Petersson och Wendla Sophia Jonsdotter fick på 1860-talet ytterligare två barn: Joel föddes 1864 och Olaus 1868. Johan Svensson och Stina Cajsa Håkansdotter fick uppleva att tre barn dog under 1860-talet och två föddes: Carl Gottfrid 1868 och Anna Sophia 1870. Gustaf Jonsson och Christina Olofsdotter fick 1866 ännu en dotter, som fick namnet Lydia. Nils Olsson och Cajsa Lena Jonsdotter förlorade tre barn åren 1864, 1866 och 1869. De hade fyra barn kvar i livet. Peter Petersson dog som undantagsman 1865 och efterlämnade änkan Brita Stina Pehrsdotter. På hemmanet fanns vidare undantags-änkan Christina Jonsdotter. Undantagsänkan Maja Lena Jonsdotter avled 1868. Kvar fanns undantagsänkan Maria Svensdotter. I Parismåla var också skriven lump-samlaren Peter Magnus Bergqvist, född 1816 i Algutsboda och gift med Charlotta Petersdotter. De hade fyra barn. Fast familjen var mantalsskriven i Parismåla bodde den vid Köpstaden.

Under 1870-talet skedde ingen förändring i Johan Peter Peterssons familj. Samman-lagt 6 barn vistades hemma. Johan Svensson och Stina Cajsa Håkansdotter fick 1878 ytterligare en dotter Augusta Elisabet. Gustaf Jonsson avled 1878. Änkan Christina Olofsdotter tog undantag av mågen Johan Carlsson, som var född 1851 och gift 1875 med Mathilda Gustafsdotter. Han var född i Hälleberga. De fick tre barn: Carl Gustaf Adrian 1876, Ernst Rickard Hildemar 1879 och Johan Herman Wilhelm 1880. Nils Olsson sålde sina 1/8 mtl till Jonas Olsson i Ö. Resebo och Carl Gustafsson i Norra Rismåla, som alltså tillsammans ägde gården. Nils Olsson tycks till en början ha brukat gården men sedan tagit undantag. Han fick 1871 dottern Hildur Viktoria. 1873 övergick gården till snickaren och bonden Jonas Peter Fredriksson från Gunnarsmo. Han var sedan 1867 gift med Wallborg Andersdotter, f. 1841. De hade 7 barn. Familjen flyttade redan 1878 till Holmen. Gården övergick nu till Peter August Magnusson, som var född 1842 och sedan 1876 gift med Johanna Matilda Petersdotter, f. 1855. Han kom närmast från Östra Smedstorp. 1/8 mtl arrenderades från 1877 av Olof Carlsson, f. 1848 och gift 1876 med Johanna Matilda Petersdotter, f. 1844. Han kom närmast från Norra Björnahult och köpte gården efter en tid. De fick två barn: Matilda Charlotta 1878 och Augusta Helfrid Almida 1880. Peter Peterssons änka Britta Stina Petersdotter avled 1879 och Olof Johansson Isbergs änka Maria Svensdotter 1878. Håkan Peterssons änka Christina Jonsdotter bodde kvar i Parismåla med tre döttrar: Gustava, Albertina och Helena Sofia. Dessutom bodde arbetaren Carl Johan Nilsson, f. 1847, och hans hustru på ägorna.

På 1880-talet brukade fortfarande Johan Peter Petersson sin gård. Sonen Peter, som var född 1855, gifte sig 1885 med Ida Matilda Jonsson. Han tog sig namnet Palmgren. En broder Carl August tog sig namnet Söderlund. Johan Svensson satt kvar på sin gård. Så gjorde också Johan Carlsson och Matilda Gustafsdotter, som på 1880-talet fick ytterligare tre barn: Rossalie Matilda Augusta 1882, Lydia Maria Charlotta 1885 och Ruben Hjalmar 1890. Det blev totalt 6 barn. Olof Carlsson och Johanna Matilda Petersdotter fick 1886 sitt tredje barn, dottern Elsa Gunhild. Håkan Peterssons änka Kristina Jonsdotter avled 1889. Gustaf Jonssons änka bodde kvar. Dottern Lydia flyttade 1889 till Stockholm. Det fanns nu två arbetarefamiljer i Parismåla. Nils Olsson var född 1820, Karl Johan Nilsson 1847 och gift 1880. Mjölnardrängen Karl Vilhelm Johansson från Kråksmåla, som 1879 ingått äktenskap med Carolina Petersdotter från Långemåla flyttade från Parismåla till Kvarnekulla i norra Madesjö.

Under åren 1891-1896 skedde inga förändringar i ägandeförhållandena i Parismåla. Johan Peter Petersson, Johan Svensson, Johan Carlsson och Olof Carlsson brukade var sin hemmansdel. De två arbetarefamiljerna fanns kvar liksom undantagsänkan Kristina Olsdotter, änka efter Gustaf Jonsson.

Laga skifte skedde i Parismåla åren 1839-1842.

Så till sist något om emigrationen från Parismåla. Redan 1868 utvandrade snickaren Johan Peter Håkansson Palmgren till USA. Han blev den förste och den siste. I kyrkoboken står visserligen under år 1892 att två personer, en dräng och en piga, fått utflyttningsattest till USA, men de synes aldrig ha använt den. De är strukna i kyrko-boken.

Lästips: Ulf Arnesson: Parismåla i Västerbygden del 2 A, 2018.

Sidebar