Oskars Kroksjö

http://kartor.eniro.se/m/vwD2p

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Kroksjö

Detta hemman har upptagits under medeltiden – ovisst när. Namnet kan ej tjäna till att ange åldern. Men det finns i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa skulle ”Gudme i Kroksjö” i årlig avrad erlägga 3 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 kleff ”tåt” dvs lin, samt fodring för 5 hästar. Det betyder, att Kroksjö ansågs som ett medelgott hemman. Gudme eller Gumme, som han i fortsättningen kallas, fick 1547 sin fodring höjd till 6 årliga hästar och 2 s.k. konungshästar. Fodringen skulle lösas i kontanter. Gumme satt kvar 1548 och kanske åtskilliga år ytterligare, men när Älfsborgs lösen skulle erläggas 1571 hette brukaren av Kroksjö Nils. Hans deklare-rade tillgångar var: silver-5 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-10, fyraårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, kalvar-2, får-7, svin-12, häst för 20 (!) mark. Hans skatt blev icke mindre än 20 mark 3 öre, ett av de högsta beloppen i Oskar. Nils måste ha varit en rik bonde!

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren Jon Nilsson, säkerligen en son till Nils. Jon Nilsson anges bruka ett helt hemman. 1591 har han efterträtts av ”Nils i Krogsiö”, sannolikt en son. Hans avrad hade höjts till penningar-18 penningar, 3 dagsverken och sänkts till fodring för 8 hästar. När vi i 1620 års register över boskapshjälpen möter namnen ”Anders och Per N.” så är det säkerligen fråga om söner till Nils. Deras boskapspenning uppgick till 2 dlr 3¼ öre – ungefär motsvarande medeltalet för ett hemman. Anders och Per stod fortfarande kvar i 1628 års skatteregister. Vardera hade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt.

I 1635 års jordebok står ”Päder i Kroxsiö” ensam för hemmanet men 1638 är samma förhållande med Anders. I själva verket brukade de gården gemensamt. I 1641 års mantalslängd är båda medtagna. Anders deklarerar för 1 häst, 2 oxar, 5 kor, 2 kvigor, 2 svin och 3 tunnor utsäde, medan Per Nilsson har 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor och 3 tunnor utsäde – alltså något mindre. I mantalslängden 1645 är brukarna tre. Anders är kvar men är nu änkling. Nytillkomna är Sven och Truls. Per Nilsson har försvunnit men är tillbaka 1646. Då är alltså brukarna icke mindre än fyra. I 1649 års mantals-längd återfinnes Anders, Pär och Truls, medan Sven försvunnit. Vad som ligger bakom dessa förändringar är svårt att säga. Kanske är det endast fråga om kamerala förändringar, dvs förändringar i skattelängden, icke i verkligheten. 1650 har däremot en verklig förändring inträtt. Då brukades Kroksjö av en ny man, ”Per Öggesson”. Han var kvar 1651 men 1655 hade nya brukare trätt till: Jöns och Sven. Under rubriken inhyses återfinnes ”Anders i Kroksjö” med beteckningen ”Åldrig” och ”fattig och sjuk”. I 1663 års jordebok upptages ”Per och Knut i Kroksjö” som brukare. Deras årliga avrad är nu omräknad i pengar och värderad till 6 dlr 11 öre 21 penningar. Kroksjö räknades alltjämt som ett helt hemman.

I 1682 års jordebok är Kroksjö förklarat för ett helt hemman med oförändrad ränta: 6 dlr 11 öre 21 penningar. Brukarna heter Pähr och Anders. Om de stod i någon släktrelation med tidigare brukare och i så fall vilken kan ej avgöras, då i regel inga efternamn anges. År 1686 hölls husförhör med dem som bodde i Kroksjö och den bevarade husförhörslängden ger en värdefull inblick i hur många som bodde där utom brukarna. Först i längden står Erich, därefter följer hustrun Ingeborg, om vilken det heter ”kan både utantill och läsa i bok sina Chateckesstycken” – en överraskande uppgift! Därnäst följer ”Anders, kunde ock alla budorden”, sedan följer orden ”hustrun, abfuit” dvs hon var frånvarande från förhöret. ”Olof, kan läsa i bok”, därpå ”dottern Ingjerd, kan läsa utantill och i bok”, därpå ”pigan Maria” om vars eventuella kunnighet intet är utsagt. Under rubriken inhyses är upptagna ”Oloff Swensson” och ”Håkan, död”. Som synes fanns det fler människor på gården än mantalslängd och jordebok utvisar.

De båda namnen Erik och Anders återfinnes i 1699 års jordebok. Kroksjö har där fått nummer 259. Den årliga räntan är 5 dlr 5 öre 12 penningar. Hemmanet är nu förmedlat till ½ hemman. I 1717 års mantalslängd är det halva hemmanet delat mellan 4 olika ägare: Olof Andersson, som har en piga, Sven Svensson, Anders Andersson och Håkan Svensson. Var och en ägde 1/8 mtl. Är det fråga om två brödrapar? Hemmanets båtsman hette Jöns Soldat. Enligt 1725 års mantalslängd hette ägarna Sven Svensson, som hade en dotter hemma, Anders Andersson, d:o, Olof Andersson och Jöns Andersson, om vilken är antecknat, att han bodde i Svängemåla men brukade gård här. I 1746 års mantalslängd är tre ägare upptagna: Jon Svensson och Olof Svensson brukade 1/8 vardera, och Nils Jönsson brukade ¼ mtl. Båtsmannen hette fortfarande Jöns Soldat.

Inga husförhörslängder är bevarade från senare delen av 1700-talet, varför vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Enligt denna fanns det fortfarande fyra gårdar i Kroksjö. Peter Nilsson och h.h. Ingeborg hade lämnat sin gård och tagit undantag av Anders Persson, 28 år, och h.h. Maja, 30 år. På nästa gård satt Peter Svensson d.y., 36 år med hustru Stina, 39 år och med 2 barn: Ingrid, 2 år, och Cajsa Lena, nyfödd 1805. Tredje gården innehades av Anders Nilsson, 52 år, och h.h. Kjerstin, 50 år. Sonen Carl Gustaf var 19 år och Anders 11 år. Den fjärde gården innehades av Peter Svensson d.ä., 34 år, och Stina, 24 år. Dottern Brita Stina var 2 år gammal. På ägorna bodde 8 torpare och 2 båtsmän. Torparen Sven Olsson var 47 år och h.h. Stina 51 år. De hade 5 barn. Torparen Jonas Carlsson var änkling och hade en dotter Cajsa. Torparen Mattias Larsson var 76 år och h.h. Stina 57 år. De hade en dotter. Torparen Jöns Jönsson var 54 år och h.h. Stina 56 år. De hade 6 barn. Torparen Peter Gummesson, 37 år, och h.h. Maja, 39 år, hade 2 barn. Torparen Pehr Nilsson, 85 år, och h.h. Karin, 50 år. Torparen Peter Svensson var 1809, då han flyttade till Kroksjö, 37 år och hans hustru Stina 22 år. De fick 1810 dottern Maria. Torparen och båtsmannen Peter Bogren var 1809 42 år och h.h. Cajsa 46 år. De hade 4 barn. Båtsman Anders Alm, 32 år, och h.h. Kerstin, 26 år, hade 2 barn, när de flyttade 1809. Bogren efterträdde honom. Avskedade båtsmannen Olof Soldat var 27 år och h.h. Maria 29 år. De hade 3 barn.

Vi går fram till åren 1830-1849. En gård ägdes nu av Nils Gummesson, f. 1798, och h.h. Cajsa Lena Petersdotter, f. 1805 och dotter till Peter Svensson d.y. och h.h. Stina. Tydligen var det Peter Svenssons gård, som Nils Gummesson gift sig till. De fick 4 barn: Christina, född 1823, Johan Peter, född 1826 och värkbruten, Gustafva, född 1826 och Carl Gustaf, född 1833. Nästa gård ägdes av Johannes Göransson, född 1813, och h.h. Ingrid Lena Petersdotter, född 1821. Åt dem föddes 1847 sonen Johan Peter och 1849 sonen Carl Gustaf. Den tredje gården ägdes av Andreas Andersson, född 1794, och h.h. Ingeborg Nilsdotter, född 1795. De fick 1823 sonen Nils Petter, 1826 dottern Anna Stina och 1830 dottern Gustafva. På den fjärde gården gifte sig Peter Svensson d.ä:s dotter Brita Stina Petersdotter med Niclas Olsson, född 1800 och övertog därmed gården. De fick 4 barn: Stina Maria, född 1823, Olaus 1826, Brita Stina 1829 och Anna Maria 1835. En tid på 1830-talet innehade Niclas Gummesson en hemmansdel. Han var född 1808 och gift med Brita Stina Andersdotter, som också var född 1808 men som avled 1836. Dottern Ingrid Stina, som var född 1828, ingick så småningom äktenskap med Jonas Petersson, född 1824. De övertog gården. Bonden Nils Peter Andersson var född 1822 och gift med Helena Månsdotter, född 1823. De fick 3 barn: Johanna 1842, Karl August 1845 och Johan Peter 1847. Som synes hade ägosplittringen fortskridit på några decennier

Också torparnas antal hade ökats. Icke mindre än 11 torpare var verksamma på ägorna under perioden. Torparen Jonas Sunesson Thorin, f. 1812, och h.h. Maria Petersdotter, f. 1810 med 3 barn. Torparen Jonas Andersson från Arby, född 1813, med hustru Maria Johansdotter, född 1818 med 2 barn. Torparen Peter Andersson, född 1822 med hustru Brita Stina Niclasdotter, f. 1829. De vigdes 1849. Torparen Peter Hoffman, f. 1792, med hustru Brita Stina Svensdotter, f. 1797, med 9 barn bodde i Svängemåla men var skrivna i Kroksjö. Torparen Håkan Svensson var född 1778 och avled under perioden. Hans änka Maria Olsdotter var född samma år men är struken i kyrkoboken utan att orsaken är nämnd. Sannolikt har hon avlidit eller möjligen flyttat. Torparen Andreas Ingelsson var född 1810 och gift med Lena Andersdotter, f. 1809. De hade 2 barn. Torparen Niclas Petersson var född 1819 och h.h. Kajsa Lena Svensdotter 1821. De hade en son. Torparen Johannes Svensson var född 1784 och hans hustru Stina Carlsdotter, som var vanför, var född 1788. Torparen Jonas Andersson var född 1813 och h.h. Maria Johansdotter 1818. De är strukna i kyrkoboken och måste ha flyttat bort från Kroksjö – ovisst när. Detsamma gäller torparen Olof Nilsson, f. 1798, och h.h. Ingrid Petersdotter, f. 1793. De hade en dotter Maria. Torparen Peter Andersson var född 1807 och h.h. Christina Samuels-dotter 1809. De hade 8 barn.

Flera båtsmän bodde på ägorna. Båtsmannen Niclas Målberg var född 1815 och h.h. Cecilia Andersdotter 1817. De hade en son. Båtsmannen Johan Andersson Granquist var född 1812 och h.h. Stina Lena Andersdotter 1823. De hade en dotter. Avskedade båtsmannen Jonas Soldat var född 1790 och hans hustru Ingrid Lena Jaensdotter 1787. De hade 8 barn. Båtsmannen Johan Soldat var född 1820 och ogift. En son? Avskedade båtsmannen Sven Propp var född 1806 och gift med Maria Andersdotter, f. 1813. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Måns Lindqvist var född 1799 och h.h. Britta Stina Andersdotter 1807. De hade 3 barn. Smeden Johannes Ekström var född 1788 och h.h. Ingrid Lena Petersdotter 1797. Slutligen fanns på ägorna inhyses Peter Olsson, född i Arby 1804 och hans hustru Lena Gummesdotter, f. 1809 i Arby. De hade 5 barn. Som synes var Kroksjö väl befolkat under 1830- och 1840-talen.

Vi går framåt till tiden 1849-1861, dvs i huvudsak 1850-talet. Invånareantalet var då enligt kyrkobokens uppgift 45 män och 52 kvinnor eller tillsammans 97 personer – en stor siffra! Av bönderna var Johannes Göransson, Nils Peter Andersson och Jonas Petersson kvar. Vardera brukade 1/8 mtl. Johannes Göransson uppges nu vara född i Arby 1813, medan hans hustru Ingrid Lena Petersdotter uppges vara född i Hagby 1821. Sonen Karl Gustaf föddes 1851, Jonas 1853, Emma Sofia 1856 och Pehr August 1858. Nils Peter Andersson var född i Oskar 1822 och h.h. Helena Måns-dotter var också född i Oskar, men året efter eller 1823. De fick 1849 sitt fjärde barn, sonen Andreas, 1853 sitt femte, Ingrid Lovisa, 1856 sitt sjätte, Jonas Gustaf, och 1858 sitt sjunde barn, Pehr Anders. Jonas Petersson var född i Oskar 1824 och hans hustru Ingrid Lena Niklasdotter 1828. De fick 3 barn: Per August 1850, Olaus 1853 och Thilda 1860. Från Madesjö inflyttade 1849 Sven Danielsson, född 1799 och h.h. Lena Nilsdotter, född där 1803. De medförde icke mindre än nio (9) barn, alla födda i Madesjö. Sven Danielsson blev snart undantagsman och hemmansdelen klövs i två delar, vardera på 1/16 mtl. Den ena delen brukades först av sonen Carl Gustaf Svensson, f. i Madesjö 1832, och h.h. Lena Stina Jonsdotter, f. i Madesjö 1830. Hon kom hit 1853. De fick 3 barn: Johan August 1855, Anna Christina 1858 och Ida Sofia 1860. Därefter sålde Carl Gustaf Svensson gården till torparen Jonas Månsson, född i Madesjö 1811 och h.h. Maria Magnidotter från Algutsboda, född 1805. De kom från Algutsboda 1861 och medförde sina två barn: Johan Peter, född 1844, och Emma Christina, född 1847. Den andra hemmansdelen på 1/16 mtl brukades av Sven Danielssons äldste son Carl Johan Svensson, född i Madesjö 1826, och h.h. Johanna Carlsdotter, född i Arby 1830, och hitflyttade 1855. De fick 1856 sonen Sven Gustaf och 1859 dottern Thilda.

Torparna var nu 5. Torparen Jonas Svensson avled 1851, efterlämnande änkan Maria Petersdotter och 3 barn. Torparen Jonas Andersson flyttade med hustru och 2 barn till Pukaberg 1856. Från Arby inflyttade 1860 torparen Nils Jonsson Ahlqvist, född i Oskar 1795, och h.h. Kajsa Olsdotter, född i Vissefjärda 1801. Torparen Peter Andersson var född i Oskar 1822 och gift med Brita Stina Nicolaidotter, född 1829. Båtsman var nu Sven Olsson Soldat, född i Oskar 1829 och hitflyttad från Pukaberg 1856. Han gifte sig 1860 med Sven Danielssons dotter Valentina Svensdotter, född 1837. Avskedade båtsmän var Jonas Persson Soldat, född i Madesjö 1790 med hustrun Ingrid Lena Jaensdotter, född i Oskar 1787, Johan Soldat, född i Oskar 1826 med hustru Maria Nilsdotter, f. 1821 och 2 barn samt Sven Propp, född i Oskar 1806 och gift med Maria Andersdotter, född 1812 med 3 barn.

Vi går fram till 1870-talet. Den första hemmansdelen ägdes vid 1870-talets ingång av en ”Madame Götha Gustafva Lovisa Tellander”, född 1838 i Fryele. Hon sålde gården till ”possessionaten” Gustaf Oskar Kant, född 1847 i Biskopskulla. Han kom närmast från Enköping. Nästa 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johannes Göransson och Ingrid Lena Petersdotter. De hade 5 barn hemma. Jonas Petersson avled 1871 och gården övertogs av sonen Olaus Jonsson, född 1853, som 1880 ingick äktenskap med Kristina Månsdotter från Karlslunda, född 1862. De återstående gårdarna var vardera på 1/16 mtl. Den första ägdes nu av Carl Jonsson i Hulan i Vissefjärda men brukades av Carl Johan Svensson, Sven Danielssons äldste son, född 1826. Nästa 1/16 mtl ägdes av Johannes Jonsson i Pukabergsmåla men brukades till en början av Karl Gustaf Svensson, yngre broder till Karl Johan Svensson. Han flyttade med hustru och 8 barn till Madesjö 1876. Från Söderåkra inflyttade 1873 som ägare till 1/16 mtl Lars Gustaf Gustafsson, f. 1845 och sedan 1867 gift med Ingrid Stina Petersdotter från Torsås, född 1845. De fick 5 barn: Gustaf Martin 1868, Peter William 1871, Maria Christina 1874, Ida Mathilda 1876 och Josef 1879. De åter-stående 1/16 mtl ägdes under 1870-talet av Johan Peter Jonsson, f. 1844 i Madesjö och 1866 gift med Mathilda Niklasdotter, f. i Oskar 1846. De hade 6 barn. Hela familjen flyttade 1880 bort från Kroksjö. I stället kom gården att ägas av Gustaf Karlsson från Högsby, född 1821, och dennes hustru Charlotta Svensdotter, född 1842 i Älghult. De hade 4 barn: Johan Elof, född 1869, Emilie Kristina 1870, Anna Karolina 1873 och Pehr Viktor 1880. Nils Anderssons änka Helena Månsdotter bodde kvar med sina barn, av vilka icke mindre än 5 emigrerade till USA: Johan Peter och Andreas 1872, Ingrid Lovisa 1873, Jonas Gustaf och Nicolaus 1880. Sven Danielsson avled som änkling och undantagsman 1879. Sven Pehrsson avled som undantagsman 1873. Han var också änkling.

På ägorna fanns också 9 torpare. 1879 inflyttade torparen Karl Gustaf Johansson. Han var född 1851 och gift med Vendla Sofia Johannisdotter, f. 1855. De gifte sig samma år. Torparen Olaus Niklasson var född 1826 i Oskar och gift med Stina Maria Andersdotter, f. 1834. Hon avled 1873. De hade 5 barn. Torparen Peter Olaus Johansson och h.h. Maria Magnidotter hade också 5 barn. Torparen Peter Andersson och h.h. Brita Stina Nikolaidotter hade 3 barn. Torparen Peter Svensson från Algutsboda var född 1829 och hans hustru Vendla Sofia Jonsdotter 1842. Hon var från Madesjö. De hade 4 barn. Torparen Jonas Peter Magnusson var född 1841 i Mortorp. Hans hustru Brita Stina Svensdotter var dotter till Sven Danielsson och född 1840. De hade 7 barn. Torparen Anders Carlsson Rundgren var född 1831 i Arby. Hans hustru Christina Petersdotter var född i Torsås 1832. De flyttade hit från Söderåkra 1874 men flyttade tillbaka dit 1880. De hade 3 barn. Torparen Niklas Månsson var född 1831 i Oskar. Hans hustru Kristina Svensdotter var född i Madesjö 1831. De flyttade in till Kroksjö 1878 med sina 5 barn. På ägorna bodde dessutom f.d. båtsmannen Sven Olsson Soldat med hustru Wallentina Svensdotter och 4 barn, och ladugårdsarrendatorn Sven Carlsson med hustru Stina Svensdotter. De flyttade hit 1872 och hade 3 barn. Muraren Carl Gustaf Magnusson var född 1821 i Algutsboda och hustrun Ingrid Maria Svensdotter 1842 i Oskar. De hade 5 barn. 1880 inflyttade skräddaren Nils Peter Petersson. Han var född 1848 i Vissefjärda och ogift. Åtminstone 4 arbetarefamiljer och flera änkor bodde under någon tid på 1870-talet på ägorna.

Vi går fram till 1880-talet, under vilket stora förändringar inträffade i Kroksjö. ”Possessionaten” Gustaf Oskar Kant flyttade 1881 till Estuna i Uppland. Hans 1/8 mtl övertogs av Karl Magnus Pettersson, f. 1847 i Oskar, och gift sedan 1877 med Agatina Wallentina Sjöqvist, född 1861 i Oskar. De kom till Kroksjö 1881 men flyttade till Madesjö 1883. De hade 4 barn. De efterträddes av från Madesjö kommande Karl Johan Gustafsson, f. 1845, och h.h. Hilda Gustafva Niklasdotter, född 1849 i Madesjö. De hade gift sig 1869 och hade 8 barn. De flyttade tillbaka till Madesjö redan 1887. På nästa 1/8 mtl tog Johannes Göransson och Ingrid Lena Petersdotter 1883 undantag av sonen Jonas Johannesson, född 1853, som samma år gifte sig med Emilia Augusta Jonsson från Madesjö, född 1864. De fick 3 barn: Karl Bernhard 1884, Hildur Eugenia Augusta 1887 och Erik Ruben 1891.

På nästa 1/8 mtl fick Olaus Jonsson och Kristina Månsdotter 2 barn under 1880- talet: Karl Robert 1886 och Signhild Ingegerd Kristina 1890. Nästa gård omfattade 1/16 mtl. Här blev förändringarna flera. Lars Gustaf Gustafsson och Ingrid Stina Petersdotter flyttade 1881 med sina 5 barn till Söderåkra. Efterträdaren Anders Persson var född 1851 i Ingelstad men kom närmast från Lunds domkyrkoförsamling. Han flyttade 1883 till Vissefjärda. Efterträdaren Jonas Pettersson var född 1845 i Oskar och sedan 1875 gift med Cajsa Maria Johannesdotter, född 1850 i Vissefjärda. De flyttade bort redan 1887. På ägorna bodde en kortare tid mejerskan Maria Jonsson, född 1865 i Oskar. Hon kom hit från Bergsjö 1890 men flyttade 1891 till Ronneby. På nästa 1/16 mtl satt fortfarande Gustaf Karlsson och Charlotta Svens-dotter med sina 4 barn. Nästa 1/16 mtl ägdes av Johan Andersson, f. 1861 i Oskar, och h.h. Emma Mathilda Karlsdotter, f. 1864. De gifte sig 1887 och flyttade hit 1892. De fick 3 barn: Karl Anders 1887, Gustaf 1889 och Kristina 1891. Mellan 1883 och 1890 brukades 1/16 mtl av Peter Petersson, f. 1830 i Oskar, och h.h. Anna Stina Olaidotter, f. i Madesjö 1829. De fick 1869 dottern Hilda. 1/8 mtl ägdes från 1887 av Frans August Jonsson, född i Madesjö 1860 och sedan 1887 gift med Emilia Kristina Jonsson från Lenhofda, född 1866.

Torparnas antal var på 1880-talet 12. Torparen Pehr August Johansson var född 1858 i Oskar och sedan 1882 gift med Ingrid Matilda Danielsson från Vissefjärda. De flyttade till Kroksjö 1887 och hade 5 barn. År 1887 flyttade i stället torparen Karl Gustaf Johansson med hustru och 2 barn till Madesjö. Torparen Olaus Niklasson avled 1885. Han var född 1826 och sedan 1870 änkling. Torparen Frans August Svensson emigrerade 1889 till USA. Hustrun Kristina Karlsdotter och 3 barn stannade i Sverige. Torparen Peter Olaus Johansson och Maria Magnidotter hade 3 barn. Torparen Peter Andersson och Brita Stina Nikolaidotter hade 2 barn.

Torparen Jonas Nikolaussons hustru Matilda Nilsdotter avled 1882. Han gifte samma år om sig med Anna Sofia Petersdotter, född 1851. Det fanns 8 barn. Torparen Peter Svensson var född 1829 i Algutsboda. Hans hustru Wendla Sofia Jonsdotter var född 1842 i Madesjö. De hade 4 barn. Torparen Jonas Peter Magnusson var född 1841 i Mortorp. Hans hustru Brita Stina Svensdotter var född 1840 i Madesjö. De hade 6 barn. Torparen Sven Johan Johansson var född 1848 i Karlslunda och hans hustru Helena Charlotta Andersdotter var från Gullabo och född 1854. De kom från Karls-lunda 1889 och flyttade till Vissefjärda 1892. De hade 4 barn. Torparen Niklas Månssons hustru Kristina Svensdotter avled 1889. Hon var född 1834 och efter-lämnade 7 barn. Torparen Johan August Johansson flyttade hit 1884. Han var sedan 1865 gift med Johanna Andersdotter, född 1844. De hade 7 barn. 5 arbetarefamiljer och muraren Carl Gustaf Magnusson bodde på ägorna. Änkan Helena Månsdotter med 2 barn emigrerade 1882 till USA.

Sidebar