Nybro kommuns industriarv

 

Nybro kommuns industriarv  HÄR KRÄVS REDIGERING OCH BILDER/Janne

Lotta Lamke
Industriarvsprojektet, rapport nov 2007
Kalmar läns museum

 

Kartor publicerade i enlighet med
tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket.
Utgiven av Kalmar läns museum

 

Förutsättningar                                                                                                                  

Om ”Nybro kommuns industriarv”

Kommunbeskrivning

Museer, projekt m.m. (utveckling)

Kunskapsunderlag (dokumentation)

Planinstitut m.m. (säkerställande)

Nybro kommuns industriarv                                                                                       

GIS-bas                                                                                                                                

Fältbesiktning

Industriarvsmöte

Slutsatser                                                                                                                          

Utvalda miljöer med åtgärdsförslag

Bilagor:              A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte

  1. Karta: Industrier i Nybro kommun
  2. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun
  3. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län
  4. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun

 

 

 

Förutsättningar

Om ”Nybro kommuns industriarv”

Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.

Kommunbeskrivning

Befolkning, topografi

Nybro kommun består av Nybro, Madesjö, Kråksmåla, Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Örsjö, Oskar och S:t Sigfrids församlingar. Kommunen, med en yta av 1 177 kvkm, ligger just där sydsvenska höglandet övergår i Kalmarslätten. Landskapet är i huvudsak flackt, skogrikt och förhållandevis sjöfattigt. Lokalt finner man dock en mer varierad topografi, inte minst i anslutning till områdets rullstensåsar. I de södra respektive norra delarna av kommunen finns många sjöar. I de södra och östra kommundelarna är landskapet mer öppet och inslaget av lövskog större. Inom kommunen ligger systemen för fyra större vattendrag: Alsterån (med Badebodaån), Snärjebäcken, Vapenbäcksån/Ljungbyån (med S:t Sigfridsån) och Hagbyån (med Halltorpsån). Av dessa är det framförallt Alsteråns huvudfåra, som löper ett ganska kort stycke i den nordligaste delen av kommunen, samt Vapenbäcksån/Ljungbyån, som går förbi flera av bruksorterna och Kristvallabrunn, vilka haft industrilokaliserande betydelse.

Ser man till de socknar som ingår i de nuvarande Nybro kommun så har Madesjö socken med Nybro köping/stad och den glasbrukstäta Hälleberga socken varit de befolkningsmässiga vinnarna under hela industrialismens era, från 1860-talet fram till 1960- talet. I övriga socknar i den nuvarande kommunen började befolkningen minska redan under 1900-talets första hälft. Nybro stad hade en exceptionellt positiv befolkningsutveckling under perioden 1900 – 1970, varefter befolkningsutvecklingen gick tillbaka något, för att åter vända uppåt sedan år 2000. Idag har hela kommunen cirka 20 000 invånare, varav cirka 12 900 är bosatta i Nybro stad. Orrefors, med cirka 700 invånare, är kommunens näst största tätort. Det finns ytterligare sju tätorter, varav flera glasbruksorter, med några hundra invånare.

 

Industrihistoria

Kommunen första ”industrier” var de järnbruk som anlades i början av 1700-talet, på vad som skulle komma att bli orterna Orrefors (Hälleberga sn) och Flerohopp (Madesjö sn). Under en period på 1700-talet hade Orrefors sin masugn i Barkeström (Hälleberga sn). I början av 1800-talet etablerades lumppappersbruk vid Sandslätt (Bäckebo sn) och Strömsholm (Kråksmåla sn). I övrigt tycks strömsträckor och fall runtom i den nuvarande Nybro kommun, under 1800-talets förra hälft främst ha utnyttjats till mjölkvarnar och sågverk, men vissa andra anläggningar som stampar, tegelbruk, garverier och färgerier bör ha funnits. Den enda liknande anläggningen utanför Nybro som finns registrerad med årtal i industridatabasen är dock Århultemåla tegelbruk (Bäckebo sn), startat cirka år 1800. De mest anmärkningsvärda industrierna under 1800-talet låg alltså i de norra och västra delarna av kommunen. I själva Nybro anlades dock flera hantverksindustrier från 1820-talet och fortsatt under hela 1800- talet.

År 1865, samma år som Nybro blev köping, anlades ortens första stora fabrik: Nybro Tändsticksfabrik. Tändsticksfabriken, som år 1890 hade 134 personer anställda, blev köpingens dominerande arbetsplats under slutet av 1800-talet. Inte bara i Nybro, utan även på andra håll i kommunen tog industrigrundandet fart på 1860- och 1870-talen. Glasbruk startades i Skoga, Alsterbro, Gadderås och Pukeberg. Snickerifabriker, tändsticksfabriker och bobinfabriker grundades på flera platser. I Flygsfors startades ett järnbruk så sent som 1863, men på 1870- och 1880-talen gick ”bruksdöden” fram över de småländska järnbruken och både Flygsfors, Flerohopp och Orrefors kom att ställa om till glastillverkning och träförädling. Dessa båda senare branscher har sedan fortsatt haft en stark ställning i kommunen under hela 1900-talet. På 1930- och 1940-talen startades speciellt många företag i Nybro kommun, särskilt inom glas-, snickeri- och möbelbranscherna.

Ser man på spridningsbilden av antalet företag på olika platser i kommunen så har Nybro stad varit helt dominerande. Redan under 1800-talet etablerade sig en mångfald av företag i olika branscher på orten. Då de mer hantverksmässiga industrierna i början av 1900-talet utkonkurrerades av större och mer mekaniserade industrier, lyckades flera av Nybros hantverksföretag ställa om sig till den nya tiden. Sedan Nybro Tändsticksfabrik uppköpts och nedlagts av en tändstickstrust år 1913, började flera andra nybrofabriker att expandera. Några av dem utvecklades till verkliga storföretag, varav flera ännu är fungerande industrier av ansenlig storlek. I Nybro har aldrig ett enda företag varit allenarådande. Orten kännetecknas av ett livaktigt entreprenörskap och en rik företagsflora, med tillverkningsindustrier i olika branscher och av olika storlek.

I den övriga kommunen har situationen till stor del varit en annan. På många orter har glasbruken varit avgörande för, i det närmaste synonyma med, livet på orten. Bruken har dominerat och de övriga verksamheter dom funnits i de dessa samhällen har ofta varit små kompletteringsindustrier som haft ett nära samarbete med bruken, exempelvis som underleverantörer.

Industrin utgör fortsatt en mycket viktig näring i Nybro kommun där 37,5 % av arbetskraften idag arbetar inom tillverkningsindustrin (att jämföra med riksgenomsnittet 19 %). Nybro stad dominerar ännu kommunens industriella liv. Orten har kommit att få en diversifierad industristruktur, med stora tillverkare inom flera olika branscher: trä-, glas-, metall- och pappersindustrin1. Golvtillverkaren Kährs i Nybro är idag störst med närmare 1200 anställda. Många av kommunens industrier har varit inriktade mot en hög förädlingsgrad och på färdiga konsumentprodukter. Detta har lett till att man i dagens kommunala strategier lagt fokus på formgivningen av produkterna. Nybro profilerar sig som en ”designstad”. Man marknadsför sig även som ”Staden i Glasriket”.

1 Kährs (leksaker, dörrar, parkettgolv), Rydéns (likkistor, inredning), Orrefors, Nybro och Pukebergs glasbruk, Janne Elgquist/PLM/GN industri (plåtförpackningar), Bong Ljungdahl (kuverttillverkare), Ljungdahls/Munksjö/Smurfit (pappförpackningar).

 

Järnväg

År 1874 drogs en av länets första järnvägssträckor Kalmar – Emmaboda (mot Växjö och Karlskrona) genom den södra delen av dagens Nybro kommun. Bara två år senare, 1876, knöts flera viktiga glasbruksorter till järnvägsnätet då Nybro – Sävsjöströms Järnväg invigdes. År 1899 förbands Sävsjöströmsbanan med Växjöbanan, då Decouvillebanan (smalspår med endast 600 mm spårvidd) Lessebo – Kosta förlängdes till Målerås.

Den norra delen av dagens Nybro kommun nåddes sent av järnvägen. Först 1905 färdigställdes smalspårsjärnvägen från Mönsterås till Alsterbro och år 1912-1913 dess fortsättning norrut till Skoghult – Kråksmåla – Grönskåra (och 1916 till slutstationen Fagerhult). Då smalspårsbanan mellan Växjö och Oskarshamn, som även denna passerade Skoghult, öppnades åren 1922 och 1923 hade bilismen redan börjat utkonkurrera järnvägen som transportmedel.

Trafiken på Decouvillebanan Lessebo – Målerås upphörde redan år 1931 och de smalspåriga järnvägarna i den norra delen av kommunen lades ned omkring år 1960. Sedan trafiken på Nybro – Sävsjöström lagts ned åren 1985-1986, är det endast den äldsta järnvägssträckan i kommunen, d.v.s. banan från Kalmar via Nybro till Emmaboda, som trafikeras.

Museer, projekt m.m. (utveckling)

Museer och aktiviteter

Glasbruksmuseer

Utställningar eller små museer som visar historiska smakprov ur brukens produktion finns vid Pukebergs glasbruk och Orrefors glasbruk. De redovisar dock inga övriga historiska aspekter av liv och arbete vid glasbruken genom tiderna. Vid samtliga glasbruk har besökare möjlighet att få se arbetet i hyttan. Några egentliga fabriksvisningar förekommer dock vanligen inte.

Nybro Hembygdsförenings samlingar

Nybro Hembygdsförening har en stor samling av hantverks-/industrihistoriska föremål. Samlingen omfattar bl.a. utrustningen från en liten, hantverksmässig skofabrik, samt flera äldre träbearbetningsmaskiner. Föremålen står idag tillfälligt magasinerade. Hembygdsföreningens ambition är att låta uppföra en utställningsbyggnad för denna samling i anslutning till Qvarnaslätts hembygdsgård.

Alsterbro-Bäckebo.nu

Föreningen Alsterbro-Bäckebo.nu bildades 2005 som lokal part i ett EU-projekt (se nedan under Projekt; Baltic Balance). Föreningen verkar för landsbygdsutveckling inom Bäckebo och Kråksmåla socknar. Inom ramen för det nu avslutade EU-projektet arbetade man bland annat med att föreslå olika användningar för äldre byggnader, exempelvis Alsterbro hytta. Vidare iordningställde man vandringsleder och skyltade ett antal kulturmiljöer i området. Bland dem fanns industrimiljöer i Alsterbro och Sandslätt. Skyltningen länkades till Smålands Kulturväg, ett antal skyltade miljöer i Högsby kommun. Föreningen Alsterbro-Bäckebo.nu är ännu aktiv.

 

Musik i glasriket

I ”Glasriket” arrangeras årligen en veckas musikfestival med ett brett utbud av jazz, visor, musikkårer m.m. Många konserter hålls i industrilokaler och för vissa, ur drift tagna lokaler är detta enda användningstillfället under året. Exempel på byggnader som använts som konsertlokaler: Målerås hytta, Alsterbro hytta, ”Konserthyttan” i Pukeberg, Hammarsmedjan i Orrefors.

Projekt

KUL-projektet

Åren 2003–2006 bedrevs ett utvecklingsprojekt i glasriket, det s.k. KUL-projektet, som ett samarbete mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, Glasriket Turism AB, Regionförbundet i Kalmar län och Emmaboda kommun. Projektets mål var att ta till vara, lyfta fram och beskriva Glasrikets kulturmiljöer, inte minst som resurs i turismsammanhang. Målet var även att tillvarata lokalbefolkningens kunskap och engagemang i sin hembygd.

Lokala arbetsgrupper jobbade med att utveckla olika projekt på de olika glasbruksorterna. De orter i Nybro kommun som var aktuella var Pukeberg, Nybro stad, Orrefors och Målerås.

De lokala arbetsgrupperna producerade skrivna guider (se nedan), man arbetade med olika idéer för att få besökare att stanna längre i Glasriket och man utvecklade aktiviteter. Då projektet avslutades, ställdes en lista upp på åtta övergripande åtgärder, som skulle bidra till en bättre användning av Glasrikets kulturmiljöer i syfte att sälja besöksmålet:

  1. Inför årlig obligatorisk utbildning om Glasrikets miljöer och historia för personal m. fl.
  2. Erbjud gemensam bussresa 1 gång pr år till personal och turistinriktade företagare.
  3. Inför rutin att alla berörda turistföretag och organisationer på en ort träffas 2 ggr/år.
  4. Inför ”Glasarbetare berättar” som en upplevelse.
  5. Samordna cykel- och vandringsleder i Glasriket.
  6. Gör en stor gemensam karta med olika sevärdheter i samarbete med lokal kunskap.
  7. Genomför gemensam skylt- och informationspolicy.
  8. Anställ en kulturarvssamordnare/utvecklare för fortsatt samordning och utveckling.

Förutom dessa mer övergripande åtgärder framtogs många förslag till aktiviteter, produkter och tjänster. Se KUL-projektets slutrapport 2006-05-05.

Masterplan Glasriket

Masterplan Glasriket är ett samarbetsprogram mellan de fyra kommunerna i Glasriket samt glasbruk och regionala samarbetsorgan i Kalmar- och Kronobergs län, som syftar till att utarbeta strategier för långsiktig och hållbar tillväxt i Glasriket. Under projektperioden från sept 2005 till dec 2008 avser man att genomföra projekt kring ett antal insatsområden: Upplevelser, Forskning och utbildning, Entreprenörskap, Infrastruktur, Teknik och produktutveckling samt Marknadsutveckling. Inom projektet koncentrerar man f.n. arbetet på att ta fram en omvärldsanalys för glasnäringen.

Baltic Balance

Baltic Balance var ett EU-projekt som drevs från hösten 2003 till hösten 2006. Projektet syftade till att bibehålla och utveckla förutsättningarna för att människor ska kunna bo och verka på landsbygden. Arbetet leddes av Länsstyrelsen i Kalmar län och deltagande orter i länet var Nybro, Västervik och Oskarshamn. I Nybro kommun bildades föreningen Alsterbro­Bäckebo.nu som lokal part.

 

Information

Kommunens hemsida

På kommunens hemsida presenteras kommunen som en formgivnings-, och tillverkningskommun, vars historia och identitet i stora stycken skapats av dess industrier. De anrika företagen/varumärkena, glaset, entreprenörskapet och designkompetensen lyfts även fram i de delar som riktar sig till turisten. Under fliken ”Aktiviteter och sevärdheter” finns bland annat länkar till glasbruk och studiohyttor. Någon information om bruksorternas kulturmiljöer ges inte, men man tipsar om KUL-skrifterna (se nedan). Hemsidan ger överlag ytterst få tips och knapphändig information om kulturmiljöer i kommunen.

Glasriket AB

Glasriket AB är ett samarbete mellan fyra kommuner och 15 glasbruk. Man har en hemsida med länkar till glasbruken, evenemangstips m.m. Man ger också ut broschyrer och kartor med information om glasbruken och andra sevärdheter i området. På hemsidan tipsar man om KUL-skrifterna.

Kunskapsunderlag (dokumentation)

Industrihistoriska arbeten

Glasbruksinventering

Glasbrukens miljöer och kulturhistoria är, i jämförelse med många andra industrimiljöer, förhållandevis väl undersökta och beskrivna. En kulturhistorisk inventering av samtliga glasbruk i Kalmar län gjordes år 1997. Materialet, i form av fotografier och ett kopierat manus, finns på Kalmar läns museum. Inventeringen omfattade inte bara fabriksbyggnaderna, utan även andra för bruksorterna typiska byggnader och företeelser.

I GLASRIKET – MÄNNISKAN – MILJÖN – FRAMTIDEN

Omkring år 1980 genomfördes på flera glasbruksorter ett stort antal studie- och dokumentationscirklar i ABF:s och Svenska Fabriksarbetareförbundets regi. Studieprojektet resulterade i skrifter om de olika orterna. För Nybro kommun finns sådana skrifter för Orrefors, Målerås, Pukeberg, Alsterbro, Gullaskruv, Flygsfors och Flerohopp. Samma projekt resulterade i en ”rullande” (i en buss) utställning i Riksutställningars regi. Utställningen finns eventuellt ännu i ABF:s källare i Nybro.

KUL-projektets skriftserie

Ett resultat av KUL-projektet (se ovan) var de 11 skrifter som utgavs, vilka fungerar som guider till miljöerna på respektive ort. För Nybro kommun gjordes guider för Pukeberg, Nybro stad, Orrefors och Målerås. Delar av informationen publicerades även i Glasriket-tidningen och på kommunernas hemsidor. Foton (av K Derlow) från varslet 1969 på Flygsfors glasbruk finns eventuellt i Lessebo Folkets Hus.

 

Glasbruksmonografier

För flera av glasbruken har monografier utgivits, några av dem som jubileumsskrifter. Utan anspråk på att presentera en komplett lista över litteratur om glasbruk i Nybro kommun kan följande nämnas:

  • Flerohopps glasbruk 1892–1942 (Hofrén & Sterner 1942)
  • Pukebergs glasbruk 1871–1946 (Ambrosiani, 1946)
  • Gullaskrufs glasbruk 1927–1952 (Red: Anderbjörk, 1952)
    • Aktiebolaget Engshyttan, Nybro; Efter 20 år; en tillbakablick på AB Engshyttans tillkomst och utveckling (Harrisen, 1954)
    • Flygsfors 1930-6.3-1955 (Red: Högström, 1955)
    • Järnbruk och glashantering. I: Madesjö sockens historia 2. (Hofrén 1962. Om Pukeberg, Gadderås, Flerohopp, Flygsfors)
    • Alsterbro glasbruk 1871 – 1969 (Fogelberg & Scheutz, 1985)
    • Orrefors, ett svenskt glasbruk (Herlitz–Gezelius, 1984)
    • Orrefors; Vol.2; Glasbrukets historia 1898-1998. (Red: Wickman, 1998)
    • Orrefors; från järn till glas (Krantz, 1998)

Övrigt, glasbruk

I övrigt finns en rik flora av litteratur som mer eller mindre utförligt behandlar olika historiska aspekter av glaset och glasriket. Det kan också finnas opublicerade arbeten ute på bruken. Vid Målerås glasbruk skall det exempelvis finnas ett manus till en företagshistorik, författad av Torbjörn Fogelberg, samt nedtecknade minnen från en gammal hyttmästare. Vid journalfilmsarkivet KINO finns filmer om några minuter vardera från 1921 och 1939 från Orrefors glasbruk. Vid Nordiska Museet skall det finnas en film från Gullaskruvs glasbruk från 1941. Smålands Museum driver f.n. ett projekt med att samla in äldre filmer från glasbruken.

Övriga företagsmonografier

  • Från trampsvarv till storindustri; Kährs 125 år; 1857-1982.
  • Kährs 150 år. (Red: Åke Pettersson, Heléne Johansson, 2007)
  • Aktiebolaget Sture Ljungdahl & C:o, Nybro. Minnesskrift. (1942)
  • Ljungdahls 125 år. (1977)
    • Järnbruket Flerohopp 1725 – 1879. I: Kalmar läns fornminnesförening; Meddelanden XXVI. (Hildebrand, 1938)
    • Ett småländskt järnbruk på 1890-talet. (Liljegren, 1922. Artikel om Orrefors järnbruk.)
    • Där järnet blev kristallklart. I: Jernkontorets annaler. Årg.169, nr1. (Molander, 1985. Artikel om Orrefors järnbruk.)

Verk som kan beröra Orrefors, Flerohopp och Flygsfors: ”Småländsk järnhantering under 1000 år; del I – VI” (2000). ”Papper och massa i Småland, del II” (Gustafsson, 2004) behandlar landskapets handpappersbruk.

Träcirklar i Nybro

Under 1980-talet drev ABF och Svenska Träindustriarbetareförbundet i Nybro dokumentationscirklar. Dokumentationen resulterade i ett antal videofilmer, samt i skriften ”Från stock till färdig produkt” (1990). Den senare behandlar (i skiftande omfattning): Kährs, Rydéns, Nybro snickerifabrik, Bräntorps industrier, Nybro Svarveriaktiebolag, Snickeri

AB A Olausson, Åry form, Alsterbro Bobinfabrik, sågverksindustrins utveckling, fackföreningen, samt Folkets Hus.

 

Lokalhistoriska arbeten

Sockenkrönikor etc.

I den lokalhistoriska litteraturen, som sockenböcker och bygdekrönikor, finns ofta artiklar som behandlar traktens industriföretag. Exempel på sådan litteratur för Nybro kommun är:

  • Nybro köpings historia 1824-1924
  • Nybro historia 1924-1968
  • Bäckebo sockenkrönika
  • Hällebergaboken
  • Hembygdskrönika; Hembygdsföreningen i Madesjö, Örsjö och Kristvalla
  • Flerohoppkrönikan (Bolander, 1988)

Dokumentation i Glasbruksbygd

Dokumentation i Glasbruksbygd är en förening som organiserar hembygdsforskare. Föreningen har gett ut ett antal böcker, varav några i samarbete med Hälleberga Hembygdsförening. Böckernas artiklar har en stor ämnesmässig spridning, men i materialet återfinns många artiklar om bygdens hantverks-/industrihistoria. I Backspegeln (1990). Orostider (1992). Eld och Vatten (1993). Järn, Kol och Silverportar (1995). Ur Hälleberget (1998). Minnen från första världskriget, Arthur Diessner (? ). Hällebergaboken 2000 (2000). Eko från Hälleberget (2002). Reflexer ur Hälleberget (2005).

Arkiv

Bergsnäringen var tidigt reglerad och övervakad. Då det gäller järnbruken är källäget därför oftast bättre än för många andra industrier. Arkivmaterial finns bl.a. vid landsarkiven och Riksarkivet. Vid Vadstena Landsarkiv finns delar av Orrefors järnbruks arkiv. Arkivalier som rör detta företag finns även vid Tekniska Museet i Stockholm. Där finns också material som rör Flerohopps järnbruk.

Delar av arkiven från glasbruken i Flygsfors och Flerohopp finns i Nybro kommunarkiv. Delar av Pukebergs företagsarkiv ligger i stadshuset källare. Arkivalier från Alsterbro glasbruk finns på landsarkivet i Vadstena. I Tekniska museets arkiv finns handlingar som rör glasbruken i Alsterbro, Orrefors, Gullaskruv, Pukeberg, Målerås, samt Nybro glassliperi & spegelfabrik. Även vid Smålands Museum finns spridda arkivalier från eller om flera av glasbruken.

Tekniska museet har i sitt arkiv handlingar som rör Kalksandtegelfabriken i Börseryd och Janne Elgqvists bleckvarufabrik.

Planinstitut m.m. (säkerställande)

Byggnadsminnen

I november 2007 får Nybro kommun sin första byggnadsminnesförklarade byggnad, då Hammarsmedjan från år 1841 i Orrefors förklaras för byggnadsminne.

Riksintresseområden

I Nybro kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården. Två av dem, Orrefors och Pukeberg, har ett tydligt industrihistoriskt innehåll. Av de övriga två miljöerna, Kråksmåla kyrkby och Bäckebo kyrkslätt, kan Bäckebo sägas ha en industrihistorisk

 

anstrykning, eftersom riksintresset bygger på den rikliga förekomsten av medeltida slaggvarpar efter lågteknologisk järnframställning.

Översiktsplan och Fördjupad översiktsplan för Nybro stad

Redan i översiktsplanens (ÖP:s) inledning, beskrivs hur hantverk och industrier skapat staden Nybro, samt hur skogen som råvara och bränsle utgjort basen för områdets industrialisering. Det är tydligt att industrierna – järn, trä, glas och papper – utgör en viktig del av den kommunala identiteten.

I de avsnitt där ÖP redogör för kommunens värdefulla kulturmiljöer, redovisas inledningsvis riksintresseområdena. Miljön i Orrefors beskrivs kortfattat och man konstaterar att det är viktigt att glasbruket fortsätter att drivas, att överloppsbyggnader vårdas och att byggnaderna inte förvanskas. Man föreslår även att Hammarsmedjan bör byggnadsminnesförklaras, något som nu alltså skett.

Ett avsnitt behandlar kommunens industrihistoria. Man poängterar skogens och myrmalmens betydelse för områdets industrialisering. Ännu en gång konstateras att järn, trä, glas och papper varit de viktigaste branscherna. Kvarnarna tillägnas ett kort avsnitt. ÖP konstaterar att Kulturminnesvårdsprogrammet från 1988 (se nedan) behöver uppdateras med det moderna kulturarvet, industrisamhällets kulturarv och odlingslandskapet.

I den fördjupade ÖP:n för Nybro stad beskrivs riksintresseområdet för kulturmiljövården Pukebergs glasbruksområde. Av denna handling framgår även att många av områdets byggnader skyddas av särskilda bestämmelser i detaljplan. Även för några andra industribyggnader finns skyddsbestämmelser i detaljplan: Bryggeriet Grönskog (Grönskog 21), Mejeriet (Skolan 5), Elverket (Gnistan 1), ”Wellen” (Wellen 10) och Gamla Ljungdahls (Mars 11). Det faktum att äldre industribyggnader bevarats och anpassats till nya användningar lyfts fram som något positivt i den fördjupade ÖP:n. Där pekas också vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer/byggnader ut, vilka bör skyddas eller utredas vidare. Kährs gamla fabriksbyggnad samt järnvägsmagasinet är de två byggnader av industriell karaktär som pekas ut i ÖP:n.

Kulturminnesvårdsprogram etc.

Nybro kommuns kulturminnesvårdprogram från 1988 har ett ambitiöst upplagt kapitel om industri med korta historiker över flera av kommunens industriföretag. Bland de 33 särskilt utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöerna återfinns främst bruksmiljöerna Orrefors, Flygsfors, Flerohopp och Pukeberg. En del av de övriga miljöerna har anknytning till äldre industriell verksamhet, exempelvis Skoga – Strömshultsområdet.

För Orrefors samhälle föreligger en kulturhistorisk utredning gjord av Kalmar läns museum år 1981. Utredningen utpekar ett stort antal byggnader i samhället som kulturhistoriskt värdefulla och stora delar av orten sägs ha höga stadsbilds- och miljövärden. Kalmar läns museum har även gjort en mindre kulturhistorisk utredning av herrgården/gästvillan vid samma bruk.

Byggnadsvårdsbidrag

Renoveringarna vid glasbruksområdet i Pukeberg understöddes flera år av statliga byggnadsvårdsbidrag och det är den miljö i kommunen som mottagit högst belopp i dessa sammanhang. Återkommande bidragsmiljöer har även Barkeström och Alsterbro glasbruk varit. Andra miljöer som delvis rustats upp med hjälp av bidragsmedel är:

Gullaskruvs brukssmedja, bordtennislokalen i Orrefors, samt Fröjdekulla, Kvarnekulla och Århultemåla kvarnar.

 

Nybros kommuns industriarv

GIS-bas

Om GIS-basen

Inom Industriarvsprojektet har en länstäckande kartläggning av länets industrier, som anlagts innan 1975, tagits fram i samarbete med länets hembygdsföreningar. Industrierna har registrerats i en geografisk databas, en s.k. GIS-bas. En redovisning av GIS-basens innehåll finns i ”Kalmar läns industriarv, rapport över industrihistorisk databas”, som togs fram av Industriarvsprojektet i december 2004. Följande sammanställning grundar sig på uppgifter i GIS-basen. Man bör vara medveten om att basen inte är komplett vare sig då det gäller registrerade anläggningar, eller uppgifter om årtal, antal anställda m.m.

Tabell 1; Antal rapporterade anläggningar i Nybro kommun, fördelade på församlin

Församling Kommentar

Antal

Nybro Hälften av de registrerade tillverkningsställena ligger i Nybro stad. Stora fabriker inom flera olika branscher. Många träförädlings- och möbelfabriker, men även många verkstadsindustrier.

148

Hälleberga Järnbruk i Orrefors och Barkeström. Orrefors, Gullaskruvs och Målerås glasbruk. Flera studiohyttor. Mindre träförädlingar och mek. verkstäder i Målerås och Orrefors.

42

Madesjö Pukebergs och Gadderås glasbruk. Järnbruk och glasbruk i Flygsfors och Flerohopp. Orrefors sågverk. Träindustrier i Flerohopp. Några snickerifabriker, kvarnar och sågverk.

32

Kristvalla Flera sågverk, ett par av dem något större. Två bobintillverkare – båda i drift 2001. Stort kycklingslakteri. Relativt långvarig syfabrik. Bräntorpsmöbler.

21

Bäckebo Sandslätt –Alsterbro. Ett par större möbelfabriker. Ett handpappersbruk. Andra småskaliga industrier, som ett par tegelbruk.

14

Örsjö Två armaturfabriker, några möbelindustrier och småsågar.

14

Kråksmåla Alsterbro. Två glasbruk. Tre bobinfabriker, ett par av dem inte helt små. Ett handpappersbruk.

13

Oskar Ett antal små sågverk och en kortvarig bobinfabrik.

9

S:t Sigfrid Få och små anläggningar. Ett par bobinfabriker.

7

 

SUMMA                                                                                                                                                                     300

Betydelsefulla arbetsplatser

Tabell 2; Största arbetsplatser i Nybro kommun, enligt registrerat maxantal anställda i GIS-basen

Förenklad företagsbenämning

Anlagd

Nedlagd

Kommentar Maxantal anst.
Kährs, trävaruindustri

1864

Rörelsen startad 1857.

1 200

Orrefors glasbruk

1898

 

710

Bong Ljungdahls, pappersindustri

1961

Nya fabriken (se Ljungdahls gamla)

560

Pukebergs glasbruk

1871

 

350

(Smurfit Munksjö, pappersindustri

1986

Anlagd efter 1975

325)

Rydéns, trävaruindustri

1904

 

300

Nybro stålprodukter

1973

 

300

Ljungdahls gamla, pappersindustri

1852/1915

1960

 

300

Flygsfors glasbruk

1887

1979

 

230

Bräntorpsindustrier, trävaruindustri

1967

 

197

Målerås glasbruk

1917

 

180

Nybro wellpappkartong/Munksjö

1937

1977

 

180

Flerohopps glasbruk

1892

1960

 

150

Ivo foods, kycklingslakteri

1960

1982

 

135

Nybro tändsticksfabrik

1865

1913

 

135

JEAB/PLM, plåtförpackningar

1896

1974

 

110

Gullaskruvs glasbruk

1893

1983

 

100

Sandslätts Bruk, möbelindustri

1918

2000

 

94

 

Betydelsefulla industrigrenar

För Nybro kommun, liksom för länet i stort, har överlägset flest anläggningar registrerats i trävarubranschen, i synnerhet om även branschen ”Övrig industri”, som består av möbelfabriker och tändsticksfabriker, inräknas. Möbelfabriker och sågverk är de vanligaste formerna av träindustrier, men man har också haft anmärkningsvärt många bobinfabriker (d.v.s. svarverifabriker).

Näst största bransch i GIS-basen är verkstadsindustrin. I denna bransch inryms många olika former av industrier. För Nybros del kan man konstatera att andelen metallvarutillverkare är förhållandevis hög. Tredje största bransch är livsmedelsindustrin. Här återfinns många kvarnar, bryggerier och mejerier. Trots att många av de registrerade tillverkningsställena i denna bransch saknar uppgift om antal anställda, kan man förmoda att det rör sig om mindre anläggningar. Tvärtom förhåller det sig med den fjärde största branschen ”Glas-, sten- och jordvaruindustrin”, där man återfinner många av kommunens största arbetsställen i form av glasbruk.

För övriga branscher finns betydligt färre antal anläggningar registrerade, men man måste samtidigt beakta att några av de registrerade anläggningarna i pappersindustrin hört till kommunens största arbetsplatser, samt att de fem järnbruken varit viktiga tidigindustriella arbetsställen.

Tabell 3; Antal registrerade anläggningar i Nybro kommun, branschvis fördelade

Bransch Kommentar

Antal reg anl.

Trävaruindustri (74) + Övrig industri (41) Varav 36 möbelfabriker, 32 sågverk 21 snickerifabriker och 14 bobinfabriker.

115

Verkstadsindustri Många (24) metallvarutillverkare och bland dem många (8) tunnplåtslagerier (bleckplåtslagerier).

55

Livsmedelsindustri Bland dem 17 bryggerier och 15 kvarnar. De flesta små anläggningar.

52

Glas-, sten- och jordvaruindustri 19 anläggningar där man tillverkat glas, d.v.s. glasbruk eller studiohyttor. Flera av kommunens största arbetsplatser.

43

Textil- och läderindustri

Några sko- eller toffeltillverkare, ett par syfabriker, en
väskfabrik i Målerås och en konstläderfabrik i Nybro .

14

Pappersindustri och grafisk industri Ett par handpappersbruk, ett tryckeri och några Ljungdahls- fabriker eller efterföljare till dem.

10

Kemisk industri Äldre, små anläggningar som tjär- och lackfabriker.

5

Metallframställning Orrefors, Flygsfors, Flerohopp, Barkeström, Ludvigsfors.

5

Sten-, malm- och mineraltäkter Målerås bränntorvmosse

1

 

SUMMA                                                                                                                                                                  300

Tabell 4; Antal anställda, branschvis fördelade, utifrån uppgifter i GIS-basen om maxantal anställda

%signum. Glasbruken, som främst ligger i kommunens västra del, har inte bara kommit att forma en specifik industriregion, de har varit stora, långlivade arbetsplatser och har även fungerat samhällsbildande.Det mest framträdande draget i övrigt är Nybro stads dominans. Hälften av alla registrerade anläggningar ligger i själva Nybro. Vid sidan av glasbruken, har de stora, anrika industriarbetsplatserna funnits i Nybro stad. Staden har en lång tradition av företagsamhet och här har funnits både stora och små fabriker inom många olika branscher. Många olika tillverkningsinriktningar finns således företrädda och inget tydligt mönster finns i stadens industriella profil. Man kan dock konstatera vissa egenheter, som att det finns en hel del mindre företag som är relaterade till glasnäringen: kristallglassliperier, spegel- och armaturfabriker, glasformstillverkare och en degelfabrik. Staden har också haft många bleckslagerier, inte mindre än åtta stycken.Man kan också konstatera att Nybro stad utgör en av flera orter i Kalmar län som haft många möbelindustrier. Det tydligaste mönstret beträffande Nybro kommuns trävaruindustri är emellertid att den utgör del av ett ”bobinrike”, d.v.s. ett omrsignum. Glasbruken, som främst ligger i kommunens västra del, har inte bara kommit att forma en specifik industriregion, de har varit stora, långlivade arbetsplatser och har även fungerat samhällsbildande.Det mest framträdande draget i övrigt är Nybro stads dominans. Hälften av alla registrerade anläggningar ligger i själva Nybro. Vid sidan av glasbruken, har de stora, anrika industriarbetsplatserna funnits i Nybro stad. Staden har en lång tradition av företagsamhet och här har funnits både stora och små fabriker inom många olika branscher. Många olika tillverkningsinriktningar finns således företrädda och inget tydligt mönster finns i stadens industriella profil. Man kan dock konstatera vissa egenheter, som att det finns en hel del mindre företag som är relaterade till glasnäringen: kristallglassliperier, spegel- och armaturfabriker, glasformstillverkare och en degelfabrik. Staden har också haft många bleckslagerier, inte mindre än åtta stycken.Man kan också konstatera att Nybro stad utgör en av flera orter i Kalmar län som haft många möbelindustrier. Det tydligaste mönstret beträffande Nybro kommuns trävaruindustri är emellertid att den utgör del av ett ”bobinrike”, d.v.s. ett område med många svarverifabriker. Ser man till GIS-basen så är Nybro den kommun som har flest registrerade bobinfabriker – 15 av 45 stycken i länet som helhet. Inräknar man även de bobinfabriker som ligger inom 15 km avstånd från Nybro kommun är antalet 38 av 45!FältbesiktningAvgränsning, urvalUnder två dagar besöktes ett urval industrimiljöer i Nybro kommun. I regel besiktigades anläggningarna endast exteriört. Urvalet baserades främst på GIS-basen, men även på uppgifter som framkommit ex. vid kontakter med hembygdsföreningar och kommunen. De industrimiljöer som besöktes skulle:ha stående byggnader bevaradeochutgöra/ha utgjort betydelsefulla arbetsplatser (långlivad, stor)ellerutgöra/ha utgjort industricentraellerutgöra representanter för en betydelsefull industrigren i bygdenellerha framhållits som särskilt intressanta i litteratur eller av kontaktpersoner

Bransch Totalsumma

Uppgiftsfrekvens

Trävaruindustri + Övrig industri 3 060

65%

Glas-, sten- och jordvaruindustri 1 990

42%

Pappersindustri och grafisk industri 1 371

50%

Verkstadsindustri 722

45%

Livsmedelsindustri 204

19%

Textil- och läderindustri 95

36%

Sten-, malm- och mineraltäkter 8

100%

Kemisk industri Inga uppgifter om antal anställda.

0

 

I viss mån var även resrutten styrande för urvalet. De besiktigade miljöerna beskrivs kortfattat nedan i den ordning de besöktes. De understrukna rubrikerna nedan markerar de miljöer som särskilt kom att framhållas av Kalmar läns museum vid det möte som senare hölls med företrädare för Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen. Flera av de andra industrimiljöerna/orterna är dock med om att konstituera ”Glasriket” och har i egenskap härav ett högt kulturhistoriskt värde.

Kristvallabrunns bobinfabriker

Som framgått ovan utgör bobin-, eller svarverifabrikerna en typisk tillverkningsinriktning för Nybro kommun med omnejd. Kristvallabrunn besöktes främst eftersom där finns två fullt utrustade och fungerande svarverifabriker, varav en ännu i kommersiell drift. Miljön vid det nedlagda Nya Träsvarveriet besiktigades exteriört, medan den ännu i drift varande Skogstorps Svarverifabrik kunde besiktigas även interiört.

Miljön vid Nya Träsvarveriet är välhållen och tidstypisk, med många byggnadsdelar och möjligen även maskiner bevarade sedan uppförandet på 1940-talet. Fabriken framstår som en bra representant för Nybrotraktens små svarverifabriker, som de kunde te sig ett stycke in på 1900-talet, då elmotorer ersatt vattenkraften som kraftkälla. Miljön är tillräckligt småskalig för att kunna underhållas och drivas med museala, pedagogiska och turistiska utgångspunkter.

Stig på Skogstorps svarveri Nya Träsvarveriet, Kristvallabrunn

Skogstorps svarverifabrik är en något större och modernare miljö, med en verkstadshall uppförd på 1960-talet och med en i högre grad förnyad maskinpark, jämfört med Nya Träsvarveriet. Miljön bedöms som av måttligt kulturhistoriskt intresse. Däremot är den kunskap om branschen och hantverket som finns hos personalen i företaget av stort värde. Som ett kuriosum kan även nämnas att man vid denna fabrik har en tillverkning av själva gummitutan till nappar, troligen en av landets (den enda?) sista kvarvarande tillverkning av detta slag.

Kristvallabrunns kycklingslakteri

I Kristvallbrunn besiktigades även en byggnad som under 1960-talet inhyste en av kommunens större arbetsplatser – ett kycklingslakteri med cirka 130 anställda. I lokalerna finns idag en annan livsmedelsindustri där man förpackar drycker. Anläggningen har byggts om och moderniserats sedan den uppfördes och ger idag ett ganska anonymt intryck. Miljön är vare sig tillräckligt komplex eller tidstypisk för att framstå som kulturhistoriskt intressant

 

och då livsmedelsindustrin inte heller tillhör de viktigare branscherna i kommunen har miljön inte kommit att framhållas vidare i detta arbete.

F.d. Carlssons sågverk, Kristvallabrunn

Sågverken ägnades en viss uppmärksamhet under fältstudien eftersom de varit viktiga i Nybrotrakten, liksom i Småland i övrigt. Andra, mer Nybrospecifika tillverkningar, exempelvis av glas eller svarvade träalster, betraktades dock överlag som mer intressanta. I Kristvallabrunn besöktes ett i drift varande sågverk. Miljön vid f.d. Valter Carlssons sågverk är sammansatt med en mängd olika byggnader från olika epoker. Kulturmiljön är intressant, men har i detta sammanhang och i jämförelse med andra industrimiljöer i Nybro kommun, inte bedömts ha tillräckliga kulturmiljökvaliteter eller tillräcklig kulturhistorisk tyngd för att utpekas som en av kommunens intressantaste industrihistoriska miljöer.

 

MySmoothie, f.d. Ivars fjäderfä                                            Sågverket i Kristvallbrunn, f.d. Valter Carlssons

Bräntorps möbelfabrik, Bräntorp

Bräntorp besöktes eftersom ett av kommunens mer anrika företag, tillika en av de idag större arbetsplatserna, Swedwood Bräntorp, räknar sina anor till denna plats år 1868. Fabriksbyggnaden i Bräntorp är utbyggd i omgångar under 1900-talets första hälft. Fabriken lades ned år 1973, den uppges vara tömd på maskiner och fabriksmiljön lider idag av eftersatt underhåll. Miljön är kulturhistoriskt intressant, inte minst betraktad tillsammans med företagets senare industribyggnader i Nybro stad och som exempel på ett av stegen i kedjan möbelhantverkare – landsbygdsindustri – Nybroindustri – Ikeaindustri. En dokumentation av Bräntorpsfabrikerna och en historik över företaget är önskvärd. Det vore visserligen också önskvärt med en bevarad och återbrukad fabrik i Bräntorp, men miljöns utvecklingspotential bedöms som begränsad p.g.a. det perifera läget.

Bräntorpsfabriken                                                                erås glasbruk

Gadd

 

Gadderås

Gadderås besöktes i egenskap av glasbruksort och en av glasrikets miljöer. Gadderås glasbruk (1875-1967) lade grunden till hela samhället och har utgjort den enda större arbetsplatsen på orten. Som del av glasriket har glasbruksmiljön naturligtvis ett ansenligt kulturhistoriskt värde, som skulle kunna utnyttjas både för att stärka glasriket som besöksmål som för att marknadsföra orten Gadderås. Idag står glasbrukets byggnader emellertid tomma, stadda i förfall och en upprustning av miljön med hjälp av samhälleliga medel kan knappast motiveras utifrån platsens kulturmiljövärden. Glasbrukets verksamhet, tillika miljön, är dock mycket knapphändigt dokumenterad och det framstår som angeläget att en dokumentation görs innan de som arbetat vid bruket gått ur tiden. Det bör även sägas att det vore värdefullt om någon del av glasbruksmiljön kunde bevaras.

Flerohopp

I Flerohopp finns en fascinerande kulturmiljö med kanaler och dammar, som exempelvis lyfts fram i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Som bruksmiljö och del av ”glasriket” är miljön värdefull. Järnbruks- och glasbruksaspekterna av miljön i Flerohopp faller dock egentligen utanför denna studie som inriktats på industrimiljöer med bevarade byggnader. Två småskaliga träindustrier, Flerohopps träförädling och Holmbergs träindustri, besiktigades som hastigast. Även om båda dessa miljöer äger vissa kulturhistoriska kvaliteter, kan ingen av dem lyftas fram bland kommunens främsta industriella kulturmiljöer.

Holmbergs träindustri                                                           Flerohopps träförädling och Kvarnekulla kvarn

Flygsfors

I järn- och glasbruksorten Flygsfors besiktigades det nedlagda glasbruket, men även som hastigast Bergs Timber Orrefors, ett sågverk i drift som anlades på 1950-talet.

Liksom på andra glasbruksorter har glasbruksmiljön i Flygsfors en stor betydelse som centrum och historisk utgångspunkt i lokalsamhället, men också som en del av den särpräglade industriregion som glasriket utgör. Glasbrukskomplexet i Flygsfors har också tydliga kulturhistoriska kvaliteter genom att byggnaden förenar olika generationer av

byggnadskroppar och genom att två (nedsläckta) rundugnar ännu finns i hyttan. De stora, murade rundugnarna blir idag allt mer sällsynta. Idag finns bara två sådana ugnar i landet i drift.

Bergs Timber i Flygsfors, f.d. Orrefors sågverk, ger intryck av att vara ett fullt modernt sågverk vid den ytliga besiktning som gjordes av anläggningen. Sågverkets fysiska miljö återspeglar således inte något kulturhistoriskt tidsdjup.

 

Flygsfors glasbruk                                                              Bergs Timber, (f.d. Orrefors sågverk) i Flygsfors

Orrefors glasbruk och bruksort

Orrefors höga kulturmiljövärden är välkända. På orten finns en av länets mer anrika bruksmiljöer, med ett järnbruk som var i drift 1726–1914 och med ett aktivt glasbruk startat år 1898, som i ett sekel hört till de största och mer välkända svenska bruken. Stora delar av Orrefors samhälle är kulturhistoriskt värdefulla, det gäller verksbyggnaderna, men även de byggnader och strukturer som ger direkt uttryck för ortens identitet som bruksort. Exempel på sådana är närheten till Vapenbäcksån, bruksgatan, tidstypiska bruksarbetarbostäder från olika epoker etc.

Miljön kring själva bruket i Orrefors måste betraktas som en av Nybro kommuns viktigaste industrimiljöer, av såväl regionalt som nationellt kulturhistoriskt intresse. Beaktat att detta är en levande industrimiljö, där man måste ha stor respekt för industrins egna behov av förändringar av miljön, bör den kulturmiljövårdande ambitionen vara att stora delar av glasbrukets byggnadsbestånd bevaras och att förändringar av byggnaderna sker med omsorg om deras ursprungliga karaktär.

Smedbostäderna i Orrefors                                  Orrefors glasbruk

 

Överst t.v. Smurfit, t.h. Bong. I mitten Kährs framsida och inne på industritomten (sågen). Nederst t.v. Rydéns och t.h. Bräntorpsindustriers andra industrilokal i Nybro

 

Överst t.v. Bräntorpsindustriers första industrilokal i Nybro, t.h. f.d. Nybro Motorplog. I mitten fr. v.: Konrad Erikssons bleckslageri, f.d. Glödlampshyttan och f.d. Lindvalls snickeri- & svarverifabrik. Nederst Nybro glasbruk.

 

Industristaden Nybro

Nybro stads dominans i kommunens industriella liv har konstaterats. Det var därför självklart att besiktiga stadens industrimiljöer och att i arbetet försöka omfatta denna aspekt av kommunens industriarv. En rundtur gjordes bland stadens industriområden, där floran av industribyggnader är både omfattande och brokig. Någon fördjupad inventering av Nybro stads industrimiljöer kunde inte göras inom ramen för detta arbete, varför långt ifrån alla miljöer besågs. Vissa miljöer prioriterades utifrån deras historiska betydelse eller utifrån tips från lokala kontaktpersoner. Kährs var, i egenskap av stadens största och äldsta industri, den enda miljö som besiktigades även från insidan (dock interiört fotoförbud).

I Nybro finns många kulturhistoriskt intressanta industrimiljöer. Där finns storskaliga och småskaliga miljöer, fabriker som byggts ut av det ursprungliga företaget och de som ändrats för att passa nya tillverkningsinriktningar eller helt nya användningsområden. Genom samverkan, ombyggnader och ”återbruk” har industribyggnader kunnat räddas till eftervärlden då företagen flyttat, decimerats eller lagts ned. Här har betydelsefulla insatser gjorts genom bevarandet av t.ex. Pukebergs glasbruksmiljö, Grönskogs bryggeri, Ljungdahls gamla fabrik, Nybro Wellkartong, Mejeriet och Elverket.

Bevarandeförutsättningarna för Nybros industrimiljöer är lika skiftande som miljöerna i sig. Många av miljöerna är i full drift, vilket försvårar att bevarandeaspekter läggs på dem. Dock kan vissa drag/egenskaper i stadens industrihistoria utpekas, som delvis kan användas som utgångspunkt för vilka verksamheter och miljöer som särskilt kan uppmärksammas, dokumenteras och bevaras. Mot stadens industrihistoriska bakgrund ses följande aspekter som särskilt intressanta, med den viktigaste först:

  • De anrika storföretagen

Speciellt för Nybro är att flera av ortens större industriföretag från början startats liten skala av lokala entreprenörer och kan räkna sig som ”äkta” Nybroindustrier, även om de idag uppgått i större koncerner. De företag som främst åsyftas är Kährs, Ljungdahls, Rydéns, Pukeberg och Bräntorp, samt i viss mån även ”Wellen”/Munksjö/Smurfit samt JEAB/PLM/GN Mekan.

  • Staden i glasriket

Liksom glasriket i övrigt är Nybros glasmiljöer intressanta även i ett riksperspektiv. Det gäller i synnerhet glasbruksbyggnaderna: Pukeberg, Nybro glasbruk och den sedan länge nedlagda Glödlampshyttan, men även andra fabriker med anknytning till glasnäringen. I kvarteret Brunnen finns exempelvis en liten fabriksbyggnad som ursprungligen utgjort en del av Nybro glassliperi och spegelfabrik (företaget senare flyttat till Fröseke) som utgör en del av en viktig heIhetsmiljö i och omkring detta kvarter.

  • Nybronäringar

Nybro har alltid haft industriföretag av alla storlekar och det kan vara värdefullt att även mer småskaliga industrimiljöer bevaras. Bland dessa kan möbel-, svarveri- eller bleckvarufabriker ses som särskilt intressanta, eftersom dessa näringar, vid sidan om glasindustrierna, varit vanligare i Nybro än på andra platser. Exempel på en sådan är den ur drift tagna Lindvalls snickeri- & svarverifabrik på Södra Industrigatan.

Förutom dessa aspekter finns naturligtvis en mängd andra som kan stärka en byggnads kulturhistoriska värde, exempel vis dess ålder eller betydelse för stadsbilden.

 

 

Pukebergs glasbruksmiljö, idag ”designcentrum”

Pukebergs glasbruksmiljö

Sedan den stora glasproduktionen vid Pukeberg lagts ned på 1980-talet var byggnaderna rivningshotade. Värdet av miljön stod dock klar för många. Inte minst för familjerna Nolendorfs och Gill som förvärva de Pukeberg år 1989. Man kunde driva glasbruket vidare i mindr skala och samtidigt etablera företagen Zero Interiör AB (belysning) och Lustrum

e

(möble r för offentlig miljö) i lokalerna.

Genom ett samarbete mellan Pukebergs glasbruk, Nybro kommun, Högskolan i Kalmar, Regionförbundet i Kalmar län och Nybro företagsgrupp har Pukeberg utvecklats till ett designcentrum där Designhögskolan (knuten till HiK) och Designarkivet (knutet till Konstmuseet i Kalmar) ha r sina lokaler. I de gamla glasbrukslokalerna finns även konstnärsateljéer och utställningslokaler.

Miljön v id Pukeberg har ett högt kulturhistoriskt värde, som är sammansatt av många olika faktore r. En del av detta värde är att bruket varit en av de större arbetsplatserna i ”Glasriket”, i Nybro stad och kommun. En annan är den sammansatta, men ändå sammanhållna miljö som skapats när bruket successivt byggts ut under 1900-talet. Bl.a. har man idag tre hyttbyggnader, varav en ännu nyttjas för glastillverkning. En del av Pukebergs värde ligger ock å i

satt miljön kan illustrera hur en industrimiljö kan fyllas med nytt liv. Det var inte länge sedan många ansåg att bruksbyggnaderna skulle rivas – idag råder koncensus om miljöns höga kulturvärden.

Kalksandtegelfabriken i Börseryd

I Börseryd strax utanför Nybro ligger den nedlagda Kalksandtegelfabriken (1907–1975). En stor del av fabrikens kulturhistoriska värde ligger i att man från denna fabrik under lång tid levererat byggmaterial till hela regionen, inte minst till Nybros byggmästare – en god bit av staden består av Börserydstegel. Själva fabriksmiljön är också uppbyggd av samma mate rial. Fabriken är både tillräckligt ålderdomlig och sammansatt för att framstå som en intressant kulturmiljö, väl värd att bevaras. I detta arbete har den ändå inte kommit att framhållas särskilt. En mycket kortfattad historik och några äldre fotografier från fabriken finns i digital form hos Kalmar läns museum.

 

 

T.v. Kalksandtegelfabriken i Börseryd. T.h. fabriksinteriör från 1930-talet (Foto ur Gudrun Uebels samling)

Vid Alsterån i Alsterbro. Överst: kvarnen med möbelverkstad och tillhörande kraftverk och bostadshus. Underst t.v. den mekaniska verkstaden. Underst t.h. den f.d. bobinfabriken, senare mekaniska verkstaden.

 

 

Alsterbro vid Alsterån

Vid bron i Alsterbro återfinns en småskalig industrimiljö med en f.d. bobinfabrik (träförädling på platsen sedan 1879, bef. fabrik uppförd 1939, senare ändrad till mek.verk.), en f.d. mekanisk verkstad (uppförd 1906, tidigare färgeri på platsen), en kvarnbyggnad (uppförd 1857) som även inrymmer en snickeriverkstad och ett kraftverk. Tidigare låg ett garveri tvärs över vägen från kvarnen. Ingen av byggnaderna är idag i drift, frånsett att kvarnen inrymmer ett modernt kraftverk. Från bron ser man även ned till nästa kraftverk som tillhört Alsterbro glasbruk. Miljön är skyltad med information om platsens kulturhistoria. Omgivningen vid bron i Alsterbro är kulturhistoriskt värdefull som exempel på den tidiga industrialismens anläggningar, vilka förlades till fall och strömsträckor. Miljön synliggör också industriarvet på ett verkningsfull sätt eftersom den ligger utmed en vältrafikerad väg. Det är en särpräglad plats som lätt etsar sig fast i minnet och den utgör sannolikt en orienteringspunkt på många människors mentala karta. Man bör i kulturmiljö- och planeringssammanhang sträva mot att platsens speciella karaktär tillvaratas och att de befintliga industribyggnaderna bevaras.

Alsterbro glasbruksmiljö

I Alsterbro finns dessutom en unik glasbruksmiljö. I centrum ligger den faluröda trähyttan med sin karaktäristiska, högresta form. Hyttan uppfördes år 1871 och påbyggdes ”bakåt” med en ny h ytta år 1920. Runtom hyttorna ligger en mängd mindre verksbyggnader och

bostadshus, alla i falurött trä. Nere vid Alsterån finns glasbrukets kraftstation. Där låg tidigare även sliperiet, som tyvärr inte längre finns kvar. Glasbruksbyggnaderna är överlag i god kondition. Inne i hyttan finns viss fast utrustning kvar (glasugnen, ett par kylugnar och flera träbingar). En del av glasbruket används idag som sommarbostad. Hyttorna används som konsertlokal vid ”Musik i Glasriket”. Miljön är skyltad. Glasbruksmiljön i Alsterbro hör till ”Glasrikets” och Nybro kommuns mest värdefulla kulturmiljöer, eftersom den i stort sett är ensam om att spegla en miljö som funnits vid de flesta småländska glasbruk. Efterhand som trähyttorna brunnit ned har man ersatt dem med tegelhyttor – en process som inleddes redan i slutet av 1800-talet. Idag finns bara ytterligare en gammal trähytta i ”Glasriket” (i Alsterfors) som både är mer ombyggd och i sämre skick.

 

T.v. kraftverket vid Sandslätt och t.h. några av fabriksbyggnaderna på samma plats.

Sandslätt

Ett par kilometer nedströms Alsterån från Alsterbro ligger Sandslätt, ett litet brukssamhälle. På platsen fanns redan under 1800-talet ett pappersbruk, men dagens samhälle har växt fram kring den möbelfabrik som etablerades där från år 1918. Sandslätts Bruks AB var en ledande stilmöbelproducent under en stor del av 1900-talet. Den nuvarande fabriksanläggningens äldsta del, en enormt stor träbyggnad, är från år 1929 och uppförd es sedan den första fabriken brunnit ned. Fotografier på den första fabriken visar att anläggningen redan från början var stor. Den stora träfabriken har senare påbyggts och den befintliga fabriksmiljön består av ett antal olikåldriga byggnadskroppar och byggnader. Någon maskinell utrustning finns inte längre i lokalerna. Ritningar, mallar och modellstolar finns dock ännu kvar. Byggnaderna har för närvarande ingen användning och de äldre delarna av fabriken lider av kraftigt eftersatt underhåll. Miljön är skyltad med information om platsens kulturhistoria.

Miljön i Sandslätt är kulturhistoriskt värdefull. Den är komplex och består av verksbyggnader med olika funktion och ålder, samt olika generationer av bostäder för fabrikens anställda. Närheten till Alsterån, och fabrikens lilla kraftverk med sin mycket speciella långsmala dammränna, förstärker platsens kulturmiljövärden. Den stora träfabriken är en magnifik och vacker byggnad, men alltför volyminös för att kunna sägas vara en typisk representant för de småländska möbelfabrikerna. Det vore mycket värdefullt om fabriksbyggnaderna i Sandslätt kunde få en användning, som incitament för en rustning av de äldre byggnaderna.

Målerås

I Målerås besöktes glasbruket och Målerås Läder. Mest betydelsefull av dessa industrimiljöer är naturligtvis Målerås glasbruk som en levande del av ”Glasriket”. Målerås Läder finns i en småskalig industrimiljö från cirka 1940-talet. Lokalerna är tidstypiska och välhållna, men utmärker sig inte som särskilt kulturhistoriskt intressanta, eftersom liknande byggnader ännu är förhållandevis vanliga.

 

Gullaskruv

I Gullaskruv besiktigades det nedlagda glasbruket som idag nyttjas av andra verksamheter. In till hyttan inryms en studiohytta i en mindre byggnad. Liksom alla andra glasbruksmiljöer i kommune n är detta en miljö med höga kulturmiljövärden. I Gullaskruv besöktes också den lilla ”isterbandsfabriken”, en tillverkning som startades år 1939 och länge drevs av Grönqvist, men som nu heter ”Gullaskruvs delikatesser”. Tillverkningslokalerna inryms i källaren till företagets lokaler som snarast påminner om en villa från 1960-talet. Tillverkningsutrymmena moderniserades cirka år 2000. Även om verksamheten är en kulturhistoriskt intressant, bedömdes den lilla charkuterifabrikens lokaler vara av måttligt kulturhistoriskt intresse.

 

Industriarvsmöte

Om industriarvsmötet

Representanter för Kalmar läns museum, Nybro kommun och hembygdsföreningarna deltog på ett 2 timmar långt möte, där frågor kring kommunens industrihistoria och industrimiljöer dryftades. Minnesanteckningar återfinns som bilaga A.

Framhållna aspekter och miljöer

Efter en kort presentation av projektet, fick alla mötesdeltagare ge uttryck för vilka industrier man betraktar som viktigast i kommunens historia och för vilken miljö man tycker är den mest bevarandevärda. Bland mötesdeltagarna framhölls återkommande glasindustrin och träindustrin. Pukeberg och Sandslätt betraktades som de mest bevarandevärda industrimiljöerna i kommunen, men många andra miljöer nämndes också.

Efter detta presenterades analysen av GIS-basen, d.v.s. vilka aspekter av kommunens industrihistoria som betraktas som viktiga av Kalmar läns museum, samt vilka miljöer man ville framhålla efter företagen fältbesiktning. Sammanfattningsvis fanns en stor samstämmighet mellan det samlade mötets åsikter/miljöförslag och det som presenterades av museet. Bobinfabrikerna som en för bygden typisk näringsgren var det som överraskade mest.

Åtgärdsdiskussion

Vid mötet berördes dels utpekanden i översiktsplanen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dels de åtgärdsförslag som KUL-projektet ställt upp för glasriket. Sandslättsfabriken diskuterades och de flesta var överrens om att miljön samtidigt är intressant och svår att rädda. En dokumentation föreslogs. I en diskussion om Nybro hembygdsförenings samlingar av hantverks- och industriföremål menade föreningen att ett nybygge med återanvänt virke, enligt de bygglov man nu beviljats, är den bästa lösningen.

 

Slutsatser

Nybro kommun har en rik industrihistoria, dels dominerad av glasbruken, dels av Nybros stora fabriker inom skilda branscher, där trä och förpackningsindustri står fram särskilt. I Nybro tycks industrierna, inte minst de stora, lokala företagen och de familjer som skapat dem, vara en viktig del av stadsinvånarnas identitet. Att kommunen är en del av ”Glasriket” är också en viktig aspekt, inte minst utåt.

Staden Nybros dominans i kommunens industrihistoria, dess identitet som entreprenörs- och tillverkningsstad, samt även den lovvärda inställning som man hittills haft till bevarande av äldre industribyggnader i staden. Allt detta uppfordrar till att man även i fortsättningen vinnlägger sig om att fortsätta att bevara stadens industribyggnader genom återbruk och nya användningar. Ett annat mycket viktigt fält är att verka för att glasbruksmiljöerna, både själva verksbyggnaderna i de fall de finns kvar, men även övriga drag och byggnader som ger bruksorterna deras speciella karaktär, bevaras.

I Nybro kommun finns alltså många förhållandevis storskaliga fabriksmiljöer som antingen redan har räddats genom ombyggnader och nya användningsområden, eller där det är önskvärt att så sker. Däremot har man i Nybro kommun ingen egentlig museal industrimiljö, in get arbetslivsmuseum. Det vore värdefullt om någon av kommunens industrimiljöer kunde bevaras i sådan form, med genuina byggnader och fungerande maskiner, så att man kunde få uppleva hur det var att arbeta i en av Nybrotraktens industrier.

Efter avslutad fältbesiktning och genomfört möte, föreslås följande områden och åtgärder första hand prioriteras. D e olika miljöerna är listade utan inbördes ordning.

Utvalda områden med åtgärdsförslag

Industristaden Nybro

  1. Verka för att historia och samtid dokumenteras vid de anrika storföretagen, bl.a. bör intresset bland de anställda/f.d. anställda för att bilda dokumentationscir klar undersökas. (För Bräntorp och Rydéns finns inget publicerat, varför det framstår som särskilt angeläget för dessa företag).
  2. I exempelvis ÖP och andra kommunala dokument, mot bakgrund av Nybro stads karaktär av industri- och designstad, ge uttryck för vikten av att ett brett spektrum av industribyggnader bevaras och får behålla sitt uttryck av industribyggnad, om än ombyggda för andra funktioner.
  3. Utarbeta/upprätthålla bra rutiner och samarbeten för att fånga upp och bygga om äldre industrifastigheter i Nybro stad, på ett sådant sätt att byggnadernas karaktär bibehålls.
  4. Sätta samman en arbetsgrupp som verkar för att driva frågan om ett industrimuseum i Nybro, där kommunen och hembygdsföreningen samverkar som huvudmän och där Nybros produkter (leksaken, valkuvertet, konservburken, likkistan etc.) sätts i cent rum som utgångspunkt för en bredare samhällsberättelse. Maskinerna, verktygen etc. får bilda fond. Detta ligger väl i linje med stadens designprofil.

 

Glasriket

  1. 1.     Arbeta vidare med de 8 åtgärdsförslag som ställdes upp i KUL-projektet.
  2. Väcka fråga om/utreda byggnadsminnesförklaring av Alsterbro glasbruk.
    1. I dialog med ägarna till Alsterbro glasbruk utveckla användningen av glasbruket, in te minst som pedagogiskt illustrativ miljö för skolverksamhet, teaterföreställningar etc.

Alsterbro-Sandslätt

  1. Ge uttryck för de höga kulturmiljövärden som finns i området kring Alsterbro Glasbruk, bron i Alsterbro och Sandslätts Bruk i nya versioner av ÖP, kulturmiljöprogram och vid en revidering av kulturmiljövårdens riksintressen.
  2. Undersöka förutsättningarna för att starta en lokal Sandslätts Bruks-förening som i först hand kan dokumentera fabriken och dess verksamhet (men som i förlängnin gen skulle kunna driva byggnadsvårdsläger, fö rvalta museum, guida m.m.)

Nybrotraktens bobinfabriker

  1. Utföra en kulturhistorisk branschöversikt och dokumentation av Nybrotraktens bobinfabriker.
  2. Undersöka och utreda lämpligheten av och formerna för ett musealt bevarande av en bobinfabrik, möjligen Nya Träsvarveriet i Kristvallabrunn (ex. samverkan ägare­hembygdförening, ev. förening el. stiftelse etc.).

Ovanstående skall läsas som ett försök till riktlinjer för vilka miljöer och åtgärder som skall prioriteras då det gäller Nybro kommuns industriarv. Utöver dessa objekt, finns naturligtvis flera andra intressanta och värdefulla industrimiljöer i kommunen. Några av dem har omnämnts i detta arbete. Andra har lämnats utanför, därför att de inte bedömts vara av lika stort industrihistoriskt allmänintresse. De kan dock vara värdefulla ur andra aspekter, exempelvis för landskapsbilden eller som del av ortsbornas närmiljö och identitet. Då det gäller kvarnar och sågverk finns inte fullgod överblick. Åtgärdsförslagen måste också betraktas som en idébank, där långtifrån alla idéer kan eller kommer att genomföras.

Sidebar