Lindås

http://kartor.eniro.se/m/ZSkPh

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Lindås i västra Madesjö har ett s.k. naturnamn och kan därför ej dateras till sin uppkomst. Så mycket är dock säkert, att det upptagits under medeltiden. Första gången Lindås omtalas är i 1533 års register över den gärd, dvs extra skatt, som Gustav Vasa lät upptaga för att finansiera de rustningar han lät göra med anledning av utbrottet av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. ”Suen i Lindaas” är där upptagen för 2 mark penningar. Två år senare, 1535, är ”Ingeborg i Lindaas” upptagen i registret över årets städsleöre, den avgift varje brukare av ett kronohemman måste erlägga vid tillträdet och därefter vart sjätte år. Ingeborgs städsleöre var 1 ko och 1 hud, en rätt avsevärd avgift, som antyder, att Lindås ansågs vara ett bra hemman. Man skulle kunna tro, att Ingeborg efterträtt Sven, kanske var hans änka, men i 1539 års fogderäkenskaper återkommer Suen, varpå Ingeborg ånyo svarar för avraden i 1541 års räkenskap. Fanns det redan vid denna tid två hemmansdelar i Lindås? Suens avrad 1539 var fodring för 2 hästar, ”et kleff taat”, en öra, en packe näver. Ingeborgs avrad 1541 var betydligt större: penningar -5 fyrkar, korn-1 skäppa, 1 ”kleff taat”, en öra, en packe näver, 3 löskedagsverken och fodring för 6 hästar.

I 1542 års fogderäkenskaper nämnes en ny kronobonde i Lindås: Berge. Han satt kvar till 1547. I detta års fogderäkenskaper uppges hans fullständiga namn som Berge Suensson, vilket gör det sannolikt, att han var son till Suen. Var Ingeborg hans moder? När Gustav Vasa efter dackefejdens slut satte upp en inhemsk arme, som han rekryterade från f.d. dackeanhängare, fanns bland de först värvade Sven Svensson i Lindås, som sannolikt var en son till Sven. Han var i så fall broder till Berge. Denne knekt Sven Svensson dömdes 1546 att böta 1 mark 1 öre i s.k. biskopssakören ”för en piga han lägrat.”

Från 1550-talets början försvinner Berge och Sven ur fogderäkenskaperna och ersättes av Håkan med tillnamnet Ebbesson. Hans avrad var densamma med undantag av att fodringen höjts med 2 s.k. konungshästar vart tredje år. I 1556 års knektrulla förekommer Gudme Håkansson i Lindås, sannolikt en son till Håkan. Håkan brukade Lindås tills han 1569 ersattes av Inge, som var knekt. Lindås var alltså nu underhållshemman för en knekt, som dock var befriad från att betala avraden så länge han var i tjänst. Avraden var höjd till 4 dagsverken. Inge skulle bruka Lindås under lång tid. Sista gången han förekommer i fogderäkenskaperna är 1601. Hans fullständiga namn förekommer i detta års räkenskaper: Inge Persson. Inför Älfsborgs lösen 1571 uppgav han följande tillgångar: koppar-5 marker, 2 oxar, 4 kor, 3 svin, häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 7 mark 4½ öre, vilket kan anses vara i underkant jämfört med genomsnittet från Madesjö. Samma år är han medtagen på listan över ödeshemman, vilket innebar, att han ej förmått betala årets avrad. Enligt 1572 års tionderäkenskaper levererade Inge detta år 2 skäppor råg och 1½ skäppa korn i tionde till Kronan. Hans skörd föregående år var följaktligen 30 skäppor råg och 22½ skäppor korn. När 1601 en extra skatt, den s.k. rumpe-skatten utlystes deklarerade Inge Persson i Lindås sina tillgångar: 1 par oxar, 2 kor, 1 sto, 3 tunnor utsäde.

Inge Persson efterträddes av sonen Sven Ingesson, som var knekt. Lindås var 1606 ”förmedlat” till ½ hemman. Sven Ingesson var med i de svenska trupperna i kriget mot Sigismunds Polen och stupade liksom många andra knektar från Madesjö i 1608 års fälttåg. I fogderäkenskaperna detta år betecknas Lindås som ”öde”, vilket i detta fall måste innebära, att det var ”personellt” öde, dvs saknade brukare. Det var emellertid fortfarande knekthemman 1610, då det brukades av knekten ”Jon i Lindås”. Det var nu åter ett helt hemman och avraden var: pengar-1 öre 6 penningar, städslepengar-1 mark, fodernötspengar-? mark, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, dagsverken-4, årliga hästar-6. Joen brukade hemmanet ”på frihet”, dvs han var befriad från avraden under viss tid. Vid uttagandet av Älfsborgs lösen 1613 slapp han dock ej undan, trots att han kallas ”utfattig” i registret. Han måste betala 2 silverdaler. Han var fortfarande knekt. Lindås var detta år ”förmedlat” till ¾ hemman. Jon höll sig kvar i Lindås under de följande åren, även om tiondelängden 1620 upptager en ”Karl i Lindås” som ansvarig för kronotionden. Lindås var detta år förklarat ”öde ½” men Jon fanns kvar och ansvarade för den samma år utlysta extra skatten boskapspenningen. Inför denna deklarerade Jon sina tillgångar: åker till 3 tunnors utsäde, svedjeland till 3 skäppor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 4 får, 1 lamm. Hans boskapspenning blev 1 dlr 14½ öre, vilket är under genomsnittet. Jon brukade Lindås åtminstone till 1625, då det är ”förmedlat” till ¼, men samtidigt fanns i Lindås två knektar: Håkan i Lindås och Måns Ingelsson. Den sistnämnde tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Det kan inte uteslutas, ja, det är rent av troligt, att det fanns flera hemmansdelar i Lindås, fastän Jon var den som officiellt inför skatte-myndigheterna representerade Lindås.

1628 står en ny brukare för Lindås. Han hette Per och redovisade åker till 4 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 3 får, 1 lamm, 2 ungsvin. Det var inte så dåligt, men 1629 är Lindås ”öde”. Brukaren hette nu Karl, möjligen identisk med den 1620 omtalade. Karl brukade officiellt Lindås till 1641 med undantag för 1633, då mantalslängden åter upptager Jon för hemmanet. Det kan ju vara en annan Jon, men den gamle brukaren kan mycket väl ha hållit sig kvar i Lindås. Han redo-visade 1633: 4½ tunnor spannmål, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 2 ungsvin. Karl redovisade 1635 sin avrad eller årliga ränta: penningar-11/4 öre, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 8 hästar. Från denna avrad åtnjöt han halv frihet.

Karl hade varit den officielle brukaren av Lindås under 1630-talet, men 1641 står bland ryttare och knektar i mantalslängden Jon i Lindås. Han hade en son och en dotter mantalsskrivna på hemmanet. Hans tillgångar var 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin, 4½ tunna utsäde. Vem var denne Jon? Var han identisk med den tidigare brukaren? En inhyses Jöns i Lindås nämnes också i mantals-längden. Hans tillgångar var endast 2 tunnor utsäde. Både Jon och Jöns fanns kvar 1644, då Jöns anges som änkling. Lindås räknades nu åter som ett helt hemman. 1649 är Jöns ensam brukare av Lindås men nu är han gift. Han har dessutom en piga mantalsskriven på hemmanet. 1650 hade Jöns ersatts av en Lars i Lindås, som också hade en piga skriven på hemmanet, men 1655 var Jöns tillbaka. Han hade en son mantalsskriven. Man kan endast tolka denna växling så, att det i verkligheten fanns två gårdar, men att kameralt en svarade för avraden. Redan 1660 hade emellertid detta sätt att räkna övergivits. Då fanns det officiellt två brukare i Lindås: Mattis i Lindås och Jöns i samma gård och så förblev det under hela 1660-talet. Det är sannolikt, att Mattis var son till Jöns. I 1682 års jordebok står Mattis ensam för 1 hemman Lindås och hans avrad anges till 6 dlr 23 öre 9 1/5 penning. Sannolikt hade fadern avlidit. I 1686 års jordebok står fortfarande Mattis Jönsson ensam för Lindås men det dröjde inte lång tid, förrän Lindås på nytt var delat officiellt. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”Lindås. Joen Persson, Pehr och Olof Mattisson, kan allenast mala sin egen säd.” och i 1699 års jordebok är hemmanet officiellt delat mellan tre brukare: Joen 1/3, Pehr 1/3, Olof 1/3. Den årliga räntan var oförändrad 6 dlr 23 öre 9 penningar. Pehr och Olof Mattisson var bröder och söner till den förut nämnde Mattis. Vem Joen Persson var är omöjligt att säga. Det fanns således nu tre gårdar i Lindås men delningen skulle fortsätta. Genom 1701 års k. förordning medgavs kronobönder rätt att friköpa sina hemman till skattekrono och det skedde snabbt i Lindås. I 1717 års mantalslängd är hemmanet uppdelat mellan fyra ägare: Joen Persson, Nils Svensson, Per Mattisson och Jöns Joensson.

Vid vintertinget 1722 uppbjöds för 3:dje gången av änkan Brita Olofsdotter ”halfdehlen af halfwa CronoSkattehemmanet Lindåhs, hwilket hennes Sahl. Man Skattekiöpt, innan inträdet med henne i Ächtenskapet, men henne sedhermehra skänkz af honom samt de Barn hwilka de sins emellan sammanaflat.” Tyvärr talar domstolsprotokollet inte om vad hennes man hette. Vid samma ting anmäldes för Tingsrätten att frivillig gränsdragning ägt rum mellan Klyndebo och Lindås’ ägor. Den stadfästes av tingsrätten.

Vid kyrkoherdevalet 1740 gjordes en röstlängd över Lindås upp. I den nämndes följande hemmansägare i Lindås: Olof Persson ¼, Per Nilsson ¼, Sven Jonsson d.ä. ¼ och unge Sven Jonsson ¼.

År 1723 drabbades Lindås av en svår eldsvåda. Per Mattisson, Jöns Joensson och Sven Joensson anmälde till tinget, att deras byggnader lidit svåra skador. Per Mattisson hade fått följande byggnader lagda i aska:
”mangården: stufwa med förstuga, 13 alnar lång och 10 alnar bred. Värde 40 dlr 16 öre, liten sädesbod 18 dlr, källare
ladugårdshus: lada med två golv och loge, 21½ alnar lång och 11 alnar bred, 32 dlr, fähus 18 alnar långt och 9 alnar brett, 23 dlr, stall med knutar, 8 alnar långt och 8 alnar brett, 10 dlr, foderhus med 4 knutar, 9 dlr.” Tillsammans värderades det brunna till 143 dlr. Jöns Joenssons förlust uppskattades till 160 dlr. Swen Joensson hade endast fått en stuga av storlek 12 gånger 10 alnar uppbränd. Den värderades till 45 dlr smt. Tingsrätten resolverade under åberopande av Landslagens Byggningsbalk och 1681 års Husesynsordning om ersättning till de tre med ovan nämnda belopp.

Vid oktobertinget 1735 bevisade Swen Joensson i Lindås medelst kyrkoherde Sandbergs attest att dottern Brita Joensdotter vid detta års mantalsskrivning ”intet hint sina laga år”, dvs att hon ej uppnått den ålder, då hon enligt tjänstehjonsstadgan måste taga tjänst. Denne Swen Joensson var 1744 förmyndare för Elin Månsdotter i Brokagärde. Han avled 1746, varpå hans änka Segrid Jonsdotter, som kom från Idehult, begärde första uppbud på ¼ kr-sk-hemmanet Lindås. Hon hade under mannens livstid för sina pengar från Idehult inlöst ¼ kr-sk-hemmanet Lindås från mannens bröder Per Joensson år 1734 med 40 dlr smt och Zackris Joensson i Lindås med 40 dlr smt, således tillsammans 80 dlr smt.

Tio år senare eller 1757 skedde en ny gårdstransaktion i Lindås. Petter Persson köpte av sina svärföräldrar Olof Persson och Ingrid Nilsdotter ¼ kr.-sk.-hemman Lindås för 320 dlr smt.

Går vi till husförhörslängden 1755-1788 visar det sig, att en mängd brukare längre eller kortare tid innehavt hemmansdelar i Lindås. Vid vintertinget 1777 skedde andra uppbud på 1/8 mtl kr-skatte för Måns Davidsson och hans hustru Elin Zackrisdotter. De hade köpt gården av den senares moder Brita Joensdotter och bröderna Sven och Olof Zackrissöner. Köpesumman var 600 dlr smt. I samband med den stora vägupprustningen i Madesjö 1786 uppmättes vägen över Lindås’ ägor från Norketorp till Göttorp till 1430 famnar. I detta sammanhang uppräknas de bönder, som för tillfället bodde i Lindås: Jonas Petersson, Jonas Jonsson, Per Olsson, Peter Nilsson, Måns Danielsson, Sven Persson och Olof Jonsson, tillsammans sju stycken. Av dem var Jonas Petersson ogift. Vid vintertinget 1786 hade han instämt sin förra piga Elin Persdotter i Toratorp för att hon beskyllt honom för att vara fader till sitt barn. Tydligen var Jonas Petersson oskyldig till faderskapet.

Vi går igenom de bönder som i husförhörslängden upptages som brukare av hemmansdelar i Lindås. Zackris Joensson uppges vara född 1707 och gift med Brita Jonsdotter, född 1717. De fick sammanlagt åtta barn, av vilka två dog unga. Deras äldste son Sven var född 1740, Olof 1749, Elin 1752, Karin 1759 och gift i Råsbygd, Maria 1762 och 1778 gift med Peter Nilsson, Jon 1768. Elin blev 1777 gift med Måns Danielsson, som detta år övertog 1/8 mtl.

Jonas Jonsson var född 1723 och gift med Kerstin Jonsdotter, född 1727. De fick åtta barn, av vilka två dog tidigt. De övriga var: Jöns, f. 1747, Ingrid, f. 1750, Jonas 1752, Cathrina 1754, Kierstin 1762 och Elin 1765.
Eric Månsson var född 1728 och gift med Segrid Jonsdotter, som var född redan 1708 och tydligen gift för andra gången. Det fanns tre barn: Elin född 1737 och Karin född 1741 samt Per, född 1753, säkerligen i det andra äktenskapet.
Peter Persson, f. 1727, fick som redan nämnts 1757 fasta på ¼ mtl i Lindås, som han köpt av svärföräldrarna för 320 dlr smt. Olof Persson var född 1715 och Ingrid Nils-dotter 1718. Utom dottern Kierstin hade de följande barn: Peter, född 1743, Brita född 1745, Elin född 1747, Karin född 1749 och Ingrid född 1752.

Under senare delen av perioden ägdes hemmansdelar av följande bönder: Jon Svensson, född 1744 och hans hustru Elin Bergesdotter, född 1745. De hade sonen Sven, född 1772. Sven Persson och Karin Svensdotter, Peter Olofsson och Ingeborg Persdotter, som dock bodde i Tjukehall, Peter Nilsson och Maria Zackrisdotter samt Olof Jonsson och Kierstin Persdotter och Måns Danielsson och Elin Zackrisdotter.
Båtsman var Jon Andersson Lindquist, som dock bodde i Svalehult. Avskedade båtsmannen Olof Olofsson Lindquist bodde på ägorna med sina tre barn, liksom avskedade båtsmannen Måns Stam med hustru och två barn.

Under den tid som omfattas av husförhörslängden 1782-1801 avled Zackris Jonsson och Kierstin Jonsdotter. Halva hemmansdelen övergick till dottern Elin Zackrisdotter och hennes man Måns Danielsson, som 1777 köpt den för 600 dlr smt av modern och bröderna till Elin. Den andra halvan av gården övertogs av dottern Maria Zackris-dotter och hennes man Peter Nilsson. Jonas Jonsson och Kierstin Jonsdotter tog undantag och avled båda 1799. Gården övergick till Peter Perssons och Kierstin Olsdotters son Jonas Petersson, som var född 1758. Han brukade till en början gården som ogift. Det var under den tiden han råkade ut för anklagelser från sin f.d. piga. Han gifte sig snart med Maria Persdotter, född 1753. De fick fyra barn: Cathrina, Stina, Peter och Brita.

Nästa gård innehades nu av Sven Jonsson, f. 1756 och hans hustru Caisa Jonas-dotter. De fick fyra barn: Jonas 1791, Stina 1794, Marja 1797 och Olof 1800. Per Olofsson var gift med Ingrid Jonasdotter, f. 1767. De fick tre barn: Johannes 1787, Sven 1790 och Jonas 1792.
Olof Jonsson var född 1745 och sedan 1773 gift med Kierstin Persdotter, född 1747. De fick 6 barn: Stina 1774, Cathrina 1777, Jonas 1779, Axel 1782, Peter 1787 och Anders 1790.
Peter Nilsson och Maria Zackrisdotter fick 5 barn: Ingrid 1785, Stina 1787, Jonas 1789, Olof 1792 och Sven 1795.
Peter Olofsson och Elin Zackrisdotter fick fyra barn: Johannes 1777, Stina 1779, Maria 1784 och Olof 1793.
Båtsman nr 173 Berge Nilsson Lindquist, f. 1766 och 1787 gift med Ingeborg Åkes-dotter, avled 1791. Avskedade båtsmannen Olof Lindquist bodde med hustrun Caisa Olsdotter och sex barn på hemmanets ägor. Detsamma gjorde en rad inhyses.

Under perioden 1802-1814 tog Jonas Petersson och Maria Persdotter undantag. Deras dotter Catharina var gift i Mortorp. Undantag tog också Olof Jonsson och Kjerstin Persdotter. Den senare avled 1807. Äldsta dottern var gift i Kläckeberga. Undantag tog också Peter Nilsson och Maria Zackrisdotter. Av deras fem barn var döttrarna Ingierd och Stina gifta medan Jonas, Sven och Catharina vistades i hemmet. Också Peter Olsson och Elin Zackrisdotter tog undantag. Elins son i hennes första gifte Johannes Månsson, född 1771, övertog gården. Han gifte sig med Caisa Lena Petersdotter, född 1782. De fick fem barn: Jonas 1805, Maria 1808, Christina 1810, Lena Maja 1812 och Caisa Lena 1814.

Sven Jonsson och Caisa Jonasdotter fick ytterligare två barn till de tidigare fyra. Caisa Lena föddes 1805 och Catharina 1808.
Pehr Olssons hustru Ingrid Jonsdotter, född 1750, avled 1805. Sonen Johannes Pehrsson, född 1787, gifte sig med Caisa Lena Petersdotter, f. 1787. De fick 1813 dottern Stina.
Peter Jonsson, f. 1790, och Brita Stina Nilsdotter, f. 1787, fick 1811 sonen Axel.
Axel Olofsson, f. 1782 och son till Olof Jonsson och Kierstin Persdotter, blev gift med Helena Håkansdotter, född 1789. De fick 1811 sonen Jonas och 1814 dottern Anna Gustava.
Måns Nilsson, född 1781, och Stina Månsdotter, f. 1779, fick fem barn: Jonas 1806, Caisa Lena 1808, Olof 1810, Maria 1812 och Gustaf 1815.
Sven Svensson var född 1778 och gift med Ingjärd Petersdotter, f. 1785, som var dotter till Peter Nilsson och Maria Zackrisdotter. De fick 1809 sonen Anders och 1811 sonen Jonas. De följdes 1814 av dottern Stina Cajsa och 18?? av sonen Carl Gustaf.
Båtsman för Lindås var nu Magnus Lindquist. Avskedade båtsmannen Olof Lindquist bodde på ägorna. Det fanns nu tre torpare i Lindås. Måns Svensson var född 1770 och även båtsman för Norra Björnahult. Axel Johansson kom från Algutsboda 1813 med hustru och en son. Peter Samuelsson var gift och hade sex barn.

Under åren 1815-1821 levde Jonas Pettersson och Maria som undantagsfolk. Maria Persdotter uppges vara sjuklig. Dottern Brita, född 1796, vistades i hemmet. ¼ mtl ägdes nu av Peter Jonsson och Brita Stina Nilsdotter. Deras son Jonas Peter föddes 1816. 1/8 mtl brukades av Sven Jonsson och Cajsa Jonasdotter. Alla barnen utom den 1808 födda Catharina hade lämnat hemmet. Nästa hemmansdel på 1/8 mtl brukades av Johannes Persson, f. 1787. Hustrun Cajsa Lena Petersdotter avled under perioden och Johannes Persson gifte om sig med Brita Stina Nilsdotter, född 1785. Det fanns två barn från första äktenskapet: Stina född 1813 och Jonas född 1816.

Nästa 1/8 mtl ägdes av Axel Olofsson och Helena Håkansdotter. Axel Olofsson avled emellertid redan 1820, varefter änkan så småningom gifte om sig. I första äkten-skapet fanns det tre barn: Jonas, som var född 1811, Anna Gustafva, född 1814 och Christina, född 1819. På denna hemmansdel bodde torparen Axel Johansson med hustru och tre barn. 1/8 mtl brukades av Sven Svensson. Hans hustru avled 1818 varpå han gifte om sig med Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1896. I första äktenskapet fanns det fyra barn: Anders, född 1809, Jonas 1811, Stina Cajsa 1814 och Carl Gustaf 1816. Alla bodde fortfarande hemma.

1/8 mtl brukades av Måns Nilsson och Stina Månsdotter. De fick 1815 sitt femte barn Gustaf Fredrik och 1820 det sjätte, dottern Lovisa. En hemmansdel på 1/8 mtl brukades en kortare tid av Johannes Månsson och Cajsa Lena Petersdotter. De hade icke mindre än nio barn. Familjen flyttade före 1821 bort från Lindås. Båtsman för Lindås var dessa år Peter Lindquist.

Under 1820-talet tog Peter Jonsson och hans hustru undantag på ¼ mtl av Johannes Petersson d.y., f. 1797, och hans hustru Maria Petersdotter, som också var född 1797. På 1/8 mtl tog Sven Jonsson och Cajsa Jonasdotter likaledes undantag av Jonas Svensson, f. 1791 och hans hustru Lena Svensdotter. 1/8 mtl ägdes nu av Johannes Persson, f. 1781, och hans hustru Brita Stina Nilsdotter, f. 1785. De hade tre barn: Stina född 1813, Jonas 1816 och Nils Peter 1827. På nästa 1/8 mtl skedde flera förändringar. Magnus Carlsson, f. 1801, och hans hustru Catharina Jonsdotter med fem barn avträdde gården till Olof Jonsson, f. 1801, och Helena Håkansdotter, f. 1789. De hade tre barn: Jonas 1811, Brita Stina 1824 och Gustaf Fredrik 1826. Efter dem kom Petter Olsson, f. 1804 och Maria Mattisdotter, f. 1787 med tre barn: Cajsa, som var född 1819, Jonas Gustaf 1825 och Olaus 1830. 1/8 mtl brukades av Måns Persson, född 1789 och hans hustru Stina Petersdotter, f. 1791. De hade fem barn: Peter f. 1819, Johan Gustaf 1820, Sven 1823, Stina Cajsa 1825 och Olaus 1829. En annan hemmansdel på 1/8 mtl brukades nu av Carl Jonsson och Lena Jonsdotter, födda resp. 1785 och 1788. De hade tre barn: Johannes, född 1817, Ingrid Stina 1824 och Israel 1828. På den sista hemmansdelen på 1/8 mtl satt fortfarande Sven Svensson och Cajsa Lena Jonsdotter. I detta äktenskap föddes 1822 dottern Johanna och 1825 sonen Fredrik Svensson. På ägorna bodde änkorna och systrarna Elin och Maria Zackrisdöttrar och torparen Jonas Israelsson med hustru och en dotter.

På 1830-talet tog Johannes Petersson d.y. och Maria Petersdotter undantag av Sven Olofsson, född 1812, och hans hustru Lena Petersdotter, f. 1808. De fick på 1830-talet tre barn: Olaus 1836, Peter 1838 och Wendla 1839. Från nästa 1/8 mtl flyttade Måns Persson och Stina Petersdotter 1837 till Mortorp. På nästa 1/8 mtl avträdde Jonas Svensson och Lena Svensdotter sin gård till Jonas Nilsson, som var ogift. På ägorna bodde torparen Jonas Axelsson, f. 1808, med fyra barn. Johannes Petersson d.ä. och Brita Stina Nilsdotter tog undantag av sonen Jonas Johannesson, f. 1816. Peter Petersson och Anna Gustava Axelsdotter med sin 1835 födde son Johan Fredrik flyttade från sina 1/8 mtl till Sven Olssons gårds ägor. Olof Jonsson och Helena Håkansdotter tog undantag. Sven Svensson och Cajsa Lena Jonsdotter avstod halva sina 1/8 mtl till sonen Fredrik Svensson, som således brukade 1/16 mtl en tid. 3/16 mtl brukades från 1834 av Axel Jonsson, f. i Algutsboda 1811. Han var gift med Lena (inget efternamn nämnes) som också var från Algutsboda. De medförde därifrån tre barn: Johannes född 1817, Ingrid Stina 1824 och Israel 1828. [Frågetecken för faderns kontra barnens födelseår!] Från Algutsboda kom 183? Johannes Karlsson, f. 1817 och hans hustru Stina Kajsa Svensdotter, född i Lindås 1814 och dotter till Sven Svensson.

På 1840-talet var Lindås tätt befolkat. Enligt anteckning i husförhörslängden fanns där 88 personer, varav 47 var manliga och 41 kvinnliga. Förhållandena är svåröver-skådliga, då många gårdar bytte ägare, en del flera gånger. Den från Mortorp 1837 inflyttade Måns Persson på 1/8 mtl lämnade sin gård och blev torpare. Han var född 1789 i Kroksjö och gift med Stina Petersdotter från Orrabäck, f. 1791. Det fanns fem barn i familjen: Johan Gustaf, f. 18??, Sven, f. 1823, Stina Cajsa, f. 1825, Olaus, f. 1829 och Maja Lena, f. 1832. Hemmansdelen övertogs 1846 av Johannes Petersson, född i Råddemåla 1789 och Brita Stina Jonsdotter, född i Kolsbygd 1801. De hade fyra barn, alla födda i Kolsbygd, där familjen tidigare bodde: Johan Gustaf var född 1821, Wendla Beata 183?, Christina 1836 och Emma Charlotta 1839. Redan 1851 överlämnade föräldrarna gården till äldsta dottern Wendla Beata och hennes man Peter Petersson, född i Södra Säfsjö 1823.

Nästa 1/8 mtl övertogs 1850 av Gustaf Månsson, född i Södra Björnahult 1816 och gift med Lovisa Månsdotter, född i Bäckebo 1822. De bodde förut i Södra Örsjö och medförde därifrån två barn: Emma Mathilda, f. 1846 och Carl, f. 1849.
På nästa hemmansdel på 1/8 mtl flyttade Johannes Petersson och Maria Peters-dotter till Klyndebo och efterträddes av Jonas Nilsson d.ä., f. 1813, och Ingeborg Lisa Svensdotter, född i Algutsboda 1816. De flyttade 1846 med sina fyra barn till Sjöahult och efterträddes av Peter Nilsson, f. 1820 i Siggegärde. Han kom närmast från Göttorp och gifte sig 1847 med Fredrika Adolfsdotter, född 1830 i Ekaryd. De fick 1849 sonen Carl Johan och 1851 sonen Pehr Elof.

Nästa 1/8 mtl ägdes i början av 1840-talet av Jonas Svensson, f. 1791, och Lena Svensdotter, född i Ljungby 1809. De hade tre barn: Christina född 1830, Cajsa Lena 1833 och Johannes Gustaf 1836. Familjen flyttade 1843 till Brändebo i Ljungby. I dess ställe kom Israel Andersson, född i Kroksjö 1818 och gift med Segrid Anders-dotter, född 1820. De flyttade redan 1847 till Transtorp. De efterträddes redan 1846 av Måns Svensson, född i Kroksjö 1798 och gift med Maria Petersdotter från Mortorp, född 1817. Familjen, som också bestod av tre barn, flyttade 1848 till Siggegärde.

På 1/8 mtl satt till 1846 Jonas Johansson, f. 1816, som detta år flyttade till Brokagärde. Fredrik Jonsson flyttade 1846 till dennes gård men flyttade 1850 till en annan gård i byn. Han var gift med Stina Cajsa Andersdotter från Övratorp, f. 1821. De fick 1848 dottern Johanna Mathilda. Olof Jonsson sålde 1846 sitt hemman till två brukare. 1/16 mtl övertogs av Sven Svenssons son Jonas Svensson och 1/16 mtl av Isak Danielsson, f. 1814 i Hälleberga och hans hustru Ewa Isaksdotter, född i Hälleberga 1816. Olof Jonsson hade betingat sig undantag och då det blev svårt för fr.a. Jonas Svensson att leverera det överenskomna undantaget, då tiderna var dåliga och nödår nyss rått greps Jonas Svensson av tanken på att röja Olof Jonsson ur vägen. Om det s.k. Lindåsmordet står att läsa i Madesjö sockens historia, del 1, sid. 473 ff. Jonas Svensson fick med livet sona sitt brott. Hans hemmansdel övertogs av Johan Petersson, f. i Ekeberga 1808. Han kom 1848 från Hälleberga tillsammans med sin hustru Eva Lisa Petersdotter, f. 1810, och fem barn: Johannes, f. 1835, Anna Charlotta 1837, Carl Gustaf 1839, Fredrika 1841 och Frantz Alfred 1844. Isak Danielsson flyttade 1850 till Österhultsmåla i Mortorp och blev där torpare. Hans hemmansdel övertogs av Carl Magnus Eriksson från Hälleberga, f. 1810, och Wendla Cathrina Petersdotter från Älghult, f. 1814.

På 1850-talet brukade Peter Petersson från 1851 1/8 mtl. Hans hustru Wendla Beata Johansdotter avled 1860. De hade två döttrar: Ida Christina, f. 1853 och Augusta Charlotta, f. 1858. Peter Nilsson brukade alltjämt sina 1/8 mtl. Han fick uppleva en fruktansvärd familjetragedi, då hustrun Fredrika Adolphsdotter i sinnesförvirring mördade tre av deras barn. Hon internerades på Växiö hospital men lyckades även där i ett obevakat ögonblick slå ihjäl en pojke. Två barn hade Peter Nilsson kvar: Carl Johan, f. 1849, och Pehr Elof, f. 1851. Gustaf Månsson hade 1850 övertagit 1/8 mtl. Han var då änkling med två barn: Emma Mathilda, f. 1846, och Carl född 1849. I ett nytt äktenskap med Eva Stina Olofsdotter, f. 1827 i Hälleberga, fick han 1861 sonen Pehr August.

Johan Peter Petersson på 1/16 mtl tog undantag av sonen Johannes Johansson, f. 1835, som 1860 ingick äktenskap med Christina Håkansdotter från Sjöahult, född 1839. Brukaren på den andra gården på 1/16 mtl Carl Magnus Eriksson flyttade 1857 till Elmeberg med hustru Wendla Cathrina Petersdotter och 3 barn. Gården övertogs av Olaus Håkansson, som var från Erengislahyltan och född 1826. Han var gift med Maria Nilsdotter från Siggegärde, f. 1817. De hade fem barn. Hela familjen flyttade 1858 till Erengislahyltan.

På 1/8 mtl fortsatte Fredrik Svensson. Så gjorde också Johannes Carlsson på 1/16 mtl med sin hustru Stina Cajsa Svensdotter. De hade fyra barn: Johanna Maria, född 1842, Emma Gustava, född 1845, Carl, född 1850 och Ida Fredrika, född 1855. Jonas Petersson och Ingrid Stina Carlsdotter flyttade 1856 till Ellebäck. De efter-träddes av Frantz Petersson, som emellertid flyttade till Algutsboda redan 1860. Han hade då sålt gården till Lars Johan Jonsson från Bråtemåla, f. 1827, och dennes hustru Stina Lisa Petersdotter från Gislatorp, f. 1826. De fick tre barn: Johannes och Johan August födda i Bråtemåla 1855 resp. 1857 och Jonas August född i Lindås 1859.

På 1/16 mtl kom 1855 från Persmåla Peter Jonsson och Brita Stina Carlsdotter. Hon var från Sjöahult och född 1817. De tog 1860 undantag av sonen Jonas August Petersson, f. 1833, och gift med Eva Cajsa Petersdotter från Algutsboda, född 1824 och medförande i boet en utom äktenskapet född dotter Maria Helena Samuels-dotter. 3/16 mtl brukades sedan 1858 av Carl Johan Jonsson och Stina Lisa Peters-dotter. De hade tre barn, som samtliga fötts på 1850-talet.

Om övriga invånare i Lindås på 1850-talet kan nämnas, att undantagsmannen Johannes Petersson avled 1862. Dottern Christina vigdes 1852 vid Olaus Månsson. Undantagsmannen Sven Svensson avled 1852. Hans hustru Cajsa Lena Jonsdotter gick bort året före. På ägorna bodde vidare undantagsänkorna Helena Håkansdotter och Lena Jonsdotter. Båtsman Jonas Jonsson Lindgren kom från Klyndebo till Lindås. Han var född i Gränö 1828. Torparen Sven Olofsson var född i Kåtterås 1812. Han var gift med Lena Petersdotter från Gummemåla. De hade fem barn. Från Kulla kom 1858 avskedade båtsmannen Sven Olofsson Hultgren, född i Ramkvilla 1821. Han hade hustru och två barn. Torparen Carl Magnus Olofsson var född 1833 och kom till Lindås från Tjukehall 1860 med hustru och en son.

Vi går fram till 1870-talet. Peter Petersson, som blivit änkling 1860, överlämnade 1877 sina 1/8 mtl till dottern Ida Christina, f. 1853, och hennes man Josef Jonsson, f. 1847. Han kom från Östra Madesjö detta år.

Peter Nilssons sinnessjuka hustru Fredrika Adolphsdotter begick 1874 självmord i sinnesförvirring. Peter Nilsson kunde därefter ingå nytt äktenskap 1876 med Lena Stina Jonsdotter från Mortorp, f. 1826. Sonen Pehr Elof emigrerade 1879 till USA.
Gustaf Månsson överlät 1875 sina 1/8 mtl till sonen Carl Gustafsson och dennes hustru Emma Christina Johansdotter, f. 1852. Hon kom från Sjöahult. De fick 1876 dottern Ida Augusta Wilhelmina och 1879 sonen Herman Theodor.

Carl Gustaf Johansson och Wendla Charlotta Petersdotter hade till 1876 fått 5 barn: Peter Alfred 1868, Johan Emrik 1870, Alma Mathilda 1873, Aron Gerhard 1874 och Frans Oskar Gottfrid 1876. Sistnämnda år övergick gården till Sven Johan Johannesson, f. 1851 i Fridlefstad, och hans hustru Johanna Mathilda Jonsdotter, f. 1854. De hade gift sig 1874. De fick tre barn: Carl Otto 1875, Emilia Johanna 1876 och Selma Anna Charlotta 1879.

Fredrik Svensson brukade fortfarande sina 1/8 mtl tillsammans med hustrun Stina Cajsa Andersdotter och 5 barn: Johanna Mathilda, f. 1848, Clara, f. 1853, Peter Lorentz 1856, Ida Charlotta 1860 och Johan 1863.

På 3/32 mtl avled Johannes Carlsson 1876. Änkan Stina Cajsa Svensdotter tog 1874 undantag av yngsta dottern Ida Fredrika, f. 1855, och hennes man Olaus Jonsson, född i S:t Sigfrid 1852. De fick två barn: Aron Amandus 1875 och Carl Johan 1878.

En annan gård på 3/32 mtl ägdes till 1871 av Sven August Jonsson och Emma Gustafva Johansdotter, f. 1845. De sålde 1871 till Olaus Jonsson och flyttade till Södra Otteskruv. Olaus Jonsson kom därmed att bruka 3/16 mtl. ¼ mtl brukades av Carl Johan Jonsson, f. 1827, och Stina Lisa Petersdotter, f. 1826. De hade fyra barn: Johannes var född 1855, Johan August 1857, Jonas August 1859 och Emilia Charlotta 1863. En piga hos dem, Hilda Samuelsdotter, född 1861 i Älghult, fick 1878 betyg för att emigrera till USA.

En hälftenbrukare August Petersson, f. 1833, flyttade 1871 till Spaksmåla med sin hustru Johanna Mathilda Axelsdotter, f. 1840, och fem barn. Som undantagsfolk bodde Johan Peter Petersson och Eva Lisa Petersdotter på ägorna. Det fanns nu två torpare: Carl Magnus Olsson och Olaus Månsson. Förre torparen Sven Olofsson kallas nu inhyses. Det fanns mycket folk i Lindås på 1870-talet. Timmermannen Andreas Petersson var född 1843 i Ljungby. Han flyttade från Lindås till Östra Rismåla 1873. Snickaren Peter Svensson flyttade till Norra Björnahult 1875 och snickaren Carl Johan Svensson kom till Lindås från Norra Björnahult 1872 men flyttade tillbaka 1876. Nybyggaren Olaus Andersson kom till Lindås från Norra Örsjö 1872 men flyttade till Floahult 1875. Båtsman var Jonas Jonsson Lindquist, f. 1828. Han var gift och hade sex barn.

Vi förflyttar oss fram i tiden till 1880-talet. Josef Jonsson och Ida Kristina Petersdotter brukade fortfarande 1/8 mtl. Deras piga Hilda Sofia Karlsson emigrerade 1881 till USA. Peter Nilsson såg 1883 sonen Jonas August emigrera till USA. Han följdes 1890 av dottern Anna Mathilda. Carl Gustafssons hustru Emma Kristina Johansdotter avled 1888. Hon efterlämnade två barn. På 1/16 mtl emigrerade 1884 Sven Johan Johansson med hustru och fyra barn till USA. Gården köptes av Gustaf Johansson i Gladsax i Kristianstads län. På 1/16 mtl avled Johan Johansson 1888, varefter änkan Helena Wahlgren 1890 emigrerade till USA. I stället kom hemmansbrukaren Johannes Johansson 1890. Han var född 1835 i Hälleberga och gift med Kerstin Håkansdotter, f. 1839. De hade fem barn: Anna Kristina, född 1871 i Ljungby, Karl Adolf, född 1874 i Hossmo, Frantz Alfred, född 1877 i Dörby, Aron Hjalmar, född 1880 i Ljungby och Herman Wilhelm, född 1882 i Ljungby. En rörlig familj!!!

På 1/8 mtl överlät Fredrik Svensson 1887 gården till sonen Peter Lorentz Fredriksson, som detta år gifte sig med Edla Matilda Jonsson. De fick 1889 dottern Alma Ester Viktoria. Fredrik Svensson avled 1890. Drängen Adolf Viktor Fransson, f. 1874, emigrerade 1891 till USA. På 3/16 mtl tog Olaus Jonsson ut betyg för emigration till USA. Han var gift med Ida Fredrika Johansdotter och hade fyra barn: Aron Amandus, f. 1875 och skomakeriarbetare, Carl Johan född 1878, Josef Gottfred född 1882 och död 1891 samt Anna Almida, f. 1886.

På ¼ mtl tog Karl Johan Jonsson och Stina Lisa Petersdotter 1886 undantag av sonen Johan August Karlsson, som var född 1857. Han var ogift och syskonen Johannes och Emma Charlotta arbetade på gården. Torpare var som förut Carl Magnus Olsson och Olaus Månsson. Båtsman var fortfarande Jonas Jonsson Lindquist. Av undantagstagarna avled Gustaf Månsson 1883 och Johan Peter Petersson 1890. Kvar var Peter Petersson och änkan Stina Cajsa Svensdotter samt Brita Stina Karlsdotter.

Under åren 1891-1896 brukade Josef Jonsson och Peter Nilsson fortfarande sina hemmansdelar liksom Carl Gustafsson. 1/16 mtl ägdes fortfarande av Gustaf Emrik Johansson i Gladsax men arrenderades av Johannes Johansson, f. 1835 i Hälleberga och hans hustru Kristina Håkansdotter, f. 1839. De hade fortfarande 5 barn hemma. 1/8 mtl ägdes av Peter Lorentz Fredriksson i Hälleberga, f. 1856, och hans hustru Edla Matilda Jonsson, f. 1871. De hade gift sig 1887 och fick 1889 dottern Alma Ester Viktoria, men flyttade 1893 till Hälleberga. På 3/16 mtl kallas Olaus Jonsson nu arbetare och säges vara i USA. Hustrun Ida Fredrika Johansdotter och tre barn bodde kvar i Lindås. Gården ägdes nu av Gunnar Andersson. Den andra gården på 3/16 mtl ägdes av Johan August Carlsson, som var född 1857 och sedan 1893 gift med Hilda Sofia Adolfsson, f. 1871. De fick 1894 dottern Hulda Viktoria Sofia.

För övrigt bodde på ägorna undantagsparet Carl Johan Jonsson, f. 1823, och Stina Lisa Petersdotter, f. 1826, undantagsänkan Eva Lisa Petersdotter, som avled 1893, undantagsmannen Peter Petersson, undantagsänkan Eva Stina Olsdotter, undan-tagsänkan Stina Cajsa Svensdotter, som avled 1893, arbetaren Carl Magnus Olsson med hustru och 2 döttrar, torparen Olaus Månsson med hustru och fosterbarn, snickaren Peter Svensson med hustru och en son, arbetaren Sven Olsson, utfattige f. båtsmannen Jonas Lindquist med hustru och fyra barn samt arbetaren Per Elof Johansson, som flyttat hit 1894 med hustru och fyra barn.

Laga skifte ägde rum i Lindås 1842-1843.

Till sist en sammanfattning om emigration från Lindås. Den förste emigranten var bondsonen Carl Petersson, som nödåret 1868 emigrerade till USA. Han följdes tio år senare av pigan Hilda Gustava Samuelsdotter. 1879 emigrerade Pehr Olof Petersson och 1881 pigan Hulda Karlsson, född 1865. Hon följdes 1883 av Jonas Petersson, f. 1865. Nästa år, 1884, lämnade Sven Johansson med hustru och fyra barn Sverige med destination USA. År 1890 emigrerade änkan Helena Wahlgren och bonddottern Anna Petersson, den senare född 1873. År 1896 följde arbetaren Karl Johan Olsson, f. 1878. År 1900 emigrerade hemmansägaren Johan Alfred Petersson, f. 1868, och hans syster Wendla Kristina Petersdotter, f. 1870, år 1907 Axel Mandus Mattsson, född 1886 och 1910 hemmasonen Erik Valdemar Lundell, f. 1890. Tillsammans utvandrade 18 personer från Lindås, men av dem var två pigor, som inte var födda i Lindås.

Sidebar