Kroksmåla

http://kartor.eniro.se/m/kpHpY

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Kroksmåla

Av slutstavelsen -måla att döma tillhör hemmanet Kroksmåla den senmedeltida bebyggelsen. Enligt 1541 års fogderäkenskaper hette den först kände brukaren ”Oloff i Kroksmåla”. Hans årliga avrad till kronan anges till 3 fyrkar kontant, 1 skäppa korn, 1 lispund smör samt fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Fodringen skulle lösas med pengar. Den höjdes efter dackefejden med 1 fogdehäst och 2 konungshästar. Olof satt kvar på hemmanet 1548. Vid uttagandet av Älfsborgs lösen 1571 hade han efterträtts av sonen Sven Olsson. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxe-1, kor-4, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-2, tvåårs-ungnöt-2. Av dessa tillgångar beräknades 10 % i skatt. Det blev för Sven 7 mark 7 öre, vilket motsvarar ungefär genomsnittet i Oskar.

Sven brukade fortfarande 1 hemman Kroksmåla 1586. Tydligen fann han avraden för hög, ty 1591 heter det i fogderäkenskaperna ”är synt på ½ hemman”. Han hade klagat hos häradsrätten, som beslutat, att hemmanet skulle undergå häradssyn för att utröna, om det var för högt värderat. Svens avrad 1591 var: 18 penningar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 4 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar och 2 konungshästar. Dessutom hörde till hemmanet ett fiske i ån, varför avraden var ½ lispund ål om året. För tillfället betecknades det som ”öde”, vilket innebar, att Sven ej orkade betala avraden. Hur det gick med Svens begäran är obekant.

Vi går fram till 1620, då en extraskatt, den s.k. boskapspenningen uttogs. Till grund för taxeringen lades böndernas självdeklarationer, bestyrkta av kyrkoherde och länsman. Brukaren av Kroksmåla skulle erlägga en så ringa summa som 28½ öre, vilket var den lägsta av alla brukare i Oskar. Brukaren hette Lars. Han fortsatte att bruka Kroksmåla hela 1620- och 1630-talen med ett tillfälligt avbrott 1628. Han fick hemmanet förmedlat till ett halvt hemman 1635, men 1641 var Kroksmåla anslaget till en knekt, ”Joen i Kroxmåla”, som redovisade följande tillgångar: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 4 får, 2 svin och 4 tunnor utsäde – ovanligt mycket för en knekt. 1644 hette brukaren ”Börje i Kroxmåla”, men 1645 brukades hemmanet av ”Swen i Kroxmåla” – ogift. Hemmanet värderades nu ånyo som 1 helt hemman. 1650 hette brukaren ”Erik”, men 1651 hette han ”Nils” som 1655 lyckats få Kroksmåla förmedlat till ½ hemman. 1663 brukades Kroksmåla av ”Öijar”, vars årliga avrad var följande: penningar-19 öre, städslepengar-9 dlr, fodernötspengar-24 dlr, 1 skäppa korn-12 dlr, 1 lispund smör-1 dlr 20 öre, 4 dagsverken-24 öre, fodring för 6 årliga hästar och 2 konungshästar-12 öre. Totala värdet beräknades till 6 dlr 16 öre 21 penningar. I 1682 års jordebok heter det ”1/4 förmedlat Krogzmåla-6-16-21”. Ingen brukare nämnes. Stod hemmanet öde? I jordeboken för 1699 har Kroksmåla nr 251. Den upptager icke mindre än 3 brukare: Pär E.-1/6, Hollme-1/6 och Hindric-1/6. Kroksmåla räknades alltså nu som ½ hemman. Räntan 3-4-3 dlr. Enligt 1717 års mantalslängd var Kroksmåla fortfarande delat på 3 hemmansdelar, brukade av Pähr Ericsson, Inge Holmesson och Pehr Holmesson. Var och en brukade en tredjedel av hemmanet. 1725 hade Pehr Holmesson avlidit och änkan Kerstin stod för hans hemmansdel. 1746 hade delarna reducerats till två, brukade av Olof Matsson, 1/8, och Sven Nilsson, 3/8.

Inga husförhörslängder är bevarade från senare hälften av 1700-talet, varför vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Bonden Olof Jonsson var 1805 36 år och hans hustru Maija 40 år. Sonen Jonas var 9 år, dottern Malena 7 år och sonen Nicolaus föddes 1808. Bonden Måns Gummesson hade lämnat sin gård och betecknas 1805 som inhyses. Han var 44 år liksom hustrun Ingeborg. Sonen Olaus var 14 år och dottern Ingjerd 10 år. Bonden Lars Pehrsson var 1805 29 år och hans hustru Stina 26. Dottern Stina föddes 1808 men samma år flyttade familjen bort från Kroksmåla. Bonden Daniel Olsson ägde en gård. Han var gift med Caisa, 39 år. Hon var 17 år yngre än han. De hade 4 barn: Maja Stina 16 år, Catrina 10 år, Lena 13 år och Ingjerd 9 år. Det var således Olof Jonsson och Daniel Olsson som ägde de två hemmansdelarna 1810. Måns Gummessons fader Gumme Olsson, 77 år, hade undantag. Båtsman var Olof Krusman, gift med Stina och med sonen Olaus. Torpare var Olof Jonsson Dragg med hustru Maja och 3 söner. Torpareänkan Stina, 49 år, hade fyra barn. Inhyses Nils Börjesson avled 1807 i en ålder av 65 år.

Vi förflyttar oss fram i tiden till 1830-talets husförhörslängd, som omfattar även 1840-talet. Nästan idel nya namn möter. Enda undantaget är Måns Gummessons son Olaus Månsson, f. 1891, som dock flyttade till Hagby redan 1833. Han var gift med Stina Olsdotter, f. 1793 och hade 4 barn. Bonden Anders Olsson var född 1804 och hans hustru Brita Stina Petersdotter 1812. De hade sonen Johan August. Familjen är struken i kyrkoboken utan angivande av orsaken. Sannolikt flyttade de någon gång under perioden. Bonden Nils Peter Nilsson var född 1818 och hans hustru Kajsa Lena Olsdotter 1817. De fick 4 barn: Per August 1835, Olaus 1841, Carolina 1845 och Maria Christina 1848. Bonden Olaus Svensson var född 1792 och vigdes 1831 vid Christina Jonsdotter, född 1809. De hade 4 barn men är strukna i husförhörs-längden och alltså bortflyttade, ovisst när. Som undantagsfolk bodde på ägorna Nils Pehrsson, född 1767, och h.h. Maria Olsdotter, f. 1764. De avled under perioden.I stället kom Eric Jonsson, f. 1770, och h.h. Lena Månsdotter, f. 1775. Deras son Anders Ericsson, f. 1816 var gift med Lena Petersdotter, f. 1814. De fick 1835 sonen Johan August. Undantagsmannen Johannes Olsson var född 1801 och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1???. Han blev vid något tillfälle dömd för utprånglande av falska sedlar – en inte ovanlig förseelse vid denna tid, då bankerna hade tillstånd att ge ut sedlar. De hade 7 barn: Johanna Sofia, f. 1828, Peter Olaus 1830, Johanna 1833, Carl Johan 1835, Karolina 1838, Frans Ludvig 1841 och Gustaf Fredrik 1844. Dottern Johanna Sofia Johannisdotter gifte sig 1849 med bonden Karl Johan Nilsson, f. 1824. De fick samma år dottern Johanna Mathilda.

Torpbildningen hade nu tagit fart. Det fanns under perioden 5 torp på ägorna. Torparen Jonas Abrahamsson var född 1806 och gift med Stina Olsdotter, f. 1804. De flyttade bort. Torparen Johan Peter Jonsson var född 181? och hans hustru Stina Olsdotter 1816. De hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson var född 1810 och hans hustru Brita Stina Jonsdotter 1811. Han blev 1836 båtsman för Toresbo i Madesjö och flyttade dit. Brukaren av ett torp Olof Mattisson var född 1804 och gift med Gertrud Jonsdotter, född 1805. De hade 3 barn, när de flyttade till Besagöl 1835. Torparen Johan Jonasson, född 1810 och h.h. Stina Olsdotter, f. 1817 övertog torpet Lidbergsmålen och flyttade dit. De hade en son. Båtsman var Carl Olaus Knarrman, f. 1809. Han var gift med Lena Christina Petersdotter från Madesjö, född 1809. De hade 6 barn. F.d. båtsmannen Knutman var född 1769 och hans hustru Cajsa Olsdotter 1790. Avskedade båtsmannen Nils Rymm var född 1801 och hans hustru Johanna Mattisdotter 1808. De hade 3 barn. Flera inhyses bodde dessutom längre eller kortare tid på ägorna.

Nästa period omfattar tiden 1849-1861. 1/8 mtl ägdes av Nils Peter Nilsson och Kajsa Lena Olsdotter. Deras barnskara ökade med tre: Nils Gustaf, f. 1852, Joel Rickard 1854 och Carl Oskar 1859. 1/4 mtl ägdes av Carl Gustaf Johansson, född i Oskar 1834. Han kom hit från Krokstorp 1857 och gifte sig samma år med Ingrid Maria från Torsås, f. 1847 [frågetecken för årtalet]. De fick 1859 dottern Augusta. Den som förut brukat gården hette Johan Fredrik Petersson, född i Oskar 1822 och 1841 gift med Kristina Nilsdotter, f. 1820. Med sina 4 barn flyttade de 1857 till Mortorp.

Torparna var 5. Torparen Johan Svensson var född i Mortorp 1832 och gift med Christina Jonsdotter från Madesjö. Torparen Nils Peter Gummesson kom hit 1859. Han var född i Mortorp 1838. Hustrun hette Maria Johannesdotter, född i Oskar 1835. Torparen Peter Gustaf Karlsson var född i Oskar 1825 och gift med Stina Kajsa Svensdotter, f. 1823. De kom från Östra Lillaverke 1859. Torparen Gumme Jonsson var född i Söderåkra 1810. Han kom från Ljungby 1853. Hans hustru hette Ingrid Lena Petersdotter från Algutsboda, f. 1816. Från Madesjö återkom 1853 torparen Johan Peter Jonsson och Stina Olsdotter. De hade nu 7 barn. Två inhysesfamiljer bodde på ägorna. Inhyses Karl Håkansson var född i Lenhofda 1819 och h.h. Ingrid Lena Olofsdotter var från Oskar och född 1825. Inhyses Jonas Andersson var född i Oskar 1795 och hans hustru Stina Petersdotter var född i Mortorp 1811. De hade 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1859 smedlärlingen Johan Mauritz Gille, f. i Stockholm 1833.

Under perioden 1871-1881 fanns det tre gårdar i Kroksmåla. 1/8 mtl ägdes av Olaus Jonsson, f. 1841 i Oskar och sedan 1867 gift med Mathilda Olofsdotter från Madesjö, född 1847. De fick 1868 sonen Amandus och 1870 dottern Jenny. Den andra gården på 1/8 mtl ägdes under 1870-talet av Josef Johansson, född 1847 i Oskar och sedan 1869 gift med Maria Mathilda Carlsdotter från Arby, född 1842. De fick 1870 dottern Ida Christina och 1873 sonen Gustaf Emil. Familjen flyttade 1880 till Karlslunda och efterträddes på hemmansdelen av Frans Julius Johansson, född i Oskar 1851 och 1876 gift med Maria Christina Johansdotter, född i Oskar 1854. De fick 1877 dottern Julia Kristina och 1879 dottern Ester Serafia. Gården på ¼ mtl ägdes av Johan August Adolfsson, född i Madesjö 1857 och 1872 gift med Ida Maria Nilsdotter, född i Oskar 1851. De fick 3 barn: Carl Edvard 1872, Minne Marie 1879 och Anna Karoline 1880. [Frågetecken för makens/faderns födelseår.]

Båtsman var Carl Johan Krusman, född 1827 i Oskar. Hans hustru hette Johanna Petersdotter, f. 1810. De hade 6 barn. Dessutom bodde tre f.d. båtsmän på ägorna: Mathias Petersson Kompass var född 1815 i Vissefjärda och gift med Ingrid Lena Olofsdotter, f. 1825 i Oskar. De hade 5 barn. Johan Nilsson Ahlqvist var född 1834 i Oskar och gift med Christina Carlsdotter, född 1840. De hade 2 barn. Jonas Tärna var född 1804 i Madesjö och kom till Kroksmåla från Vissefjärda 1874. Han var änkeman.

Torparnas antal var nu åtta. Torparen Carl August Ottosson var född 1847 i Madesjö och gifte sig 1869 med Albertina Israelsdotter från Mortorp, f. 1847. De flyttade hit från Madesjö 1871. De fick 5 barn. Torparen Johan Svensson var född 1832 i Mortorp. Han var gift med Christina Jonsdotter från Madesjö, född 1837. De hade också 5 barn. Torparen Carl Gustaf Andersson var född 1834 i Madesjö. Hans hustru Ingrid Lena Jonsdotter var född 1833 i Vissefjärda. De hade 4 barn. Torparen Gustaf Olsson Bjelkman var född 1817 i Algutsboda och gifte sig 1876 med Christina Gummesdotter från Mortorp, född 1833. De fick 5 barn. På ägorna bodde dessutom 6 arbetarefamiljer.

Under perioden 1881-1891 skedde en del förändringar. Olaus Jonsson brukade alltjämt sina 1/8 mtl, men Frans Julius Johansson flyttade bort från sina 1/8 mtl 1883. På ¼ mtl skedde den förändringen, att Johan August Adolfsson 1889 överlät skötseln till äldste sonen Karl Edvard Johansson från Kalmar. Från 1888 ägdes 1/8 mtl av Josef Johansson, f. 1847. Han överlät 1892 gården på sonen Gustaf Emrik Josefsson, född 1873 och ogift. Josef Johansson återvände till Kroksmåla efter några års vistelse i Karlslunda. Där föddes 1880 dottern Helny Emilia och 1883 sonen Johan Ernst. Nils Peter Nilsson levde nu som undantagsman. Han blev änkling 1890.

Torparnas antal var tio. Karl August Ottosson var kvar, liksom torparen Johan Svensson. Torparen Peter Gustaf Karlsson avled 1891, efterlämnande änkan Johanna Karlsdotter och en dotter. Torparen Johan Olof Jonsson var född 1833 i Ljungby och gift med Magdalena Andersdotter från Mortorp, f. 1841. Torparen Johan Peter Jonsson var född 1810 i Algutsboda och gift med Stina Olsdotter, född 1817 i Oskar. De hade en dotter. Torparen Karl Gustaf Andersson var kvar. Han och h.h. Ingrid Lena Jonsdotter hade 4 barn. Torparen Gustaf Olsson Bjelkman var kvar med hustru Kristina Gummesdotter och 5 barn. Torparen Johannes Gustaf Karlsson var född 1846 i Hälleberga och sedan 1872 gift med Anna Maria Johansdotter, född 1847 i Ljungby. De hade 3 barn. Torparen Johan Petersson var född 1848 i Virestad i Kronobergs län. Han var gift med Johanna Sofia Johansdotter, född 1849 i Oskar. De hade 6 barn. Torparen och smeden Per August Johansson var född 1835 i Oskar och gift med Anna Maria Nilsdotter från Mortorp, född 1833. De hade en dotter. Förre torparen och sedermera undantagsmannen Gumme Jonsson från Söderåkra var sedan 1878 gift för andra gången, nu med Kristina Jonsdotter från Mortorp, född 1828. Båtsman var Carl Johan Krusman. Med hustrun Johanna Petersdotter hade han 4 barn. F.d. båtsmannen Jonas Tärna avled 1882. F.d. båtsmannen Matthias Petersson Kompass och h.h. Ingrid Lena Olofsdotter bodde kvar på hemmanets ägor. Åtminstone 5 arbetarefamiljer och flera änkor bodde på ägorna under 1880-talet.

 

Sidebar