Käxgöl

http://kartor.eniro.se/m/fBbco

Artikel i tidningen Barometern från 1939 med titeln

”Byn med fyra gårdar” redigerad av Oskars Hembygdsförening

 

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning.

Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Käxgöl

Hemmanet Käxgöl har sitt ursprung i medeltiden. I 1541 års fogderäkenskaper upptages som brukare ”Jon Persson” vars årliga avrad var penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt (dvs lin)-1 kleff, fodring för 2 årliga hästar och 3 fogdehästar. Jon Persson brukade hemmanet även följande år men hade efter dackefejdens slut ersatts av ”Per Landersson”. Hade Jon Persson blivit offer för fejden? Går vi fram i tiden till 1571, så är detta år tidpunkten för den s.k. Älfsborgs lösen. För att lösa ut det av danskarna ockuperade Älfsborg måste en extraskatt uttagas, som grundade sig på böndernas av prästen garanterade självdeklarationer. ”Jöns i Kexgiöll” deklarerade följande tillgångar: oxe-1, kor-4, får-6, svin-2, häst för 5 mark. Tio % av dessa tillgångars värde skulle betalas som Älfsborgs lösen. Det blev för Jöns att erlägga 6 mark 6 öre – ett relativt lågt belopp – under genomsnittet. Trettio år senare eller i 1591 års fogderäkenskaper hette brukaren av hemmanet Käxgöl ”knekt. Per Birgersson i Kexgiöl”. Hans avrad var: penningar-18, korn-1 skäppa, smör-5 marker (= ung. 2 kg), tåt-1 kleff, dagsverken-3, fodring för 3 årliga och 1 konungshäst. Avradens storlek tyder på, att Käxgöl räknades för ½ hemman.

Vi går fram trettio år i tiden eller till 1628. Då uttogs 2 extraskatter, kvarntullen och 3-markshjälpen. Enligt registret över den förra hade ”Erich i Käxgöl. knecht” 1 tunna råg och 3 tunnor korn och malt, ”Silla, knechtänka, ibm” 2 tunnor korn och malt och ”Gumme, husman, ibm” 3 tunnor råg och 6 tunnor korn och malt. Trots att han kallas husman har han de största tillgångarna. I registret över 3-markshjälpen nämnes endast ”Enkian i Kexgiöl”. Det var tydligen ovannämnda Silla, som avsågs. Men det är tydligt, att det bodde en hel del människor i Käxgöl, som i de vanliga längderna ej syntes. I 1635 års jordebok upptages endast ”Erich i Kiexgiöl” som ansvarig för hemmanets årliga avrad. Det betecknas som ½ hemman. Samma är förhållandet i 1638 års jordebok. Mantalslängden 1641 upptager 3 personer i Käxgöl: ”Erich i Käxegiöhl” har en son hemma och deklarerar följande tillgångar: 2 oxar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får. ”Änkan ibm” deklarerar: 1 föl, 2 kor och 1 får. ”Gunnil, ibm” har endast 1 kviga. 1645 års längd upptager endast Erik, som i 1641 års längd kallas knekt. Han har fortfarande en son hemma. Så är även förhållandet 1649, 1650 och 1651. I 1655 års längd har han både son och dotter hemma. Däremot tycks hustrun ha dött.

I jordeboken för 1663-1664 har Käxgöl bytt brukare. ”Jöns i Kiäxgiöhl” har en årlig avrad, som värderas till 3 dlr 3 öre 11 penningar. Jöns var kvar som brukare i 1682 års jordebok. Även avraden var densamma. Hemmanet räknades alltjämt som ett halvt. I 1699 års jordebok är Käxgöl delat mellan 2 brukare: Pehr och Anders, som vardera brukade ¼ hemman. Hemmanet hade nu fått nummer 268.

År 1701 utkom den viktiga kungliga förordning, som gav kronobönder rätt att friköpa sina hemman till kronoskatte. De blev därmed ägare av sina hemman. Tidigare hade de blott varit arrendatorer av kronans hemman. I 1717 års mantalslängd möter vi de nya ägarna av Käxgöl: Joen Andersson och Olof Jönsson, som vardera brukade ¼ hemman. I 1725 års mantalslängd har ägarna blivit 3: Joen Andersson 1/8 hemman, Olof Jonsson ¼ och Olof Mathsson 1/8. Båtsman var Pär Goliath. I 1746 års mantals-längd är helt andra ägare intagna: Håkan Persson 1/8, Per Andersson ¼ och Per Nilsson 1/8. Den senare hade sonen Mathis skriven i hemmet. Båtsman var nu Daniel Goliath.

Vi måste nu gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 4 bönder i Käxgöl. Daniel Larsson är 34 år och gift med Cajsa, 26 år. Gumme Nilsson är 32 år och hans hustru Stina likaledes 32 år. De ha 3 barn: Nils 7 år, Gustaf 4 år och Stina Lena 1 år och fick 1806 sonen Andreas och 1810 sonen Jonas. Anders Pehrsson är 60 år och hans hustru Elin 49 år. De ha 5 barn: Peter 26 år har lämnat hemmet, Stina 23 år likaså, Ingrid 17 år, Peter 14 år och Caisa 8 år. Gustaf Andersson är 27 år och hans hustru Brita 25 år. De fick 1805 dottern Brita Stina, 1807 sonen Andreas och 1810 dottern Maria. Undantag hade Gumme Larsson, 66 år med hustru Elin, 64 år, och Peter Olsson, 50 år med hustru Caisa, 54 år. Båtsman var Peter Goliat 46 år. Hustrun Brita var också 46 år. De hade 3 barn. Båtsman var också Peter Löngren 41 år. Hustrun var död. 3 barn. Inga torpare tycks ha funnits.

Husförhörslängden för 1830- och 1840-talen visar en ny situation. Fortfarande var gårdarnas antal 4 men det var nya ägare på dem alla. 1/8 mtl ägdes av Magnus Carlsson, född 1805 och gift med Stina Lena Gummesdotter, född 1804 och dotter till Gumme Nilsson. Magnus Carlsson hade tydligen gift sig till gården. De hade 6 barn: Maria född 1831, Carl Gustaf 1833, Christina 1836, Peter Olaus 1839, Helena 1842 och Karolina 1845. Nästa 1/8 mtl ägdes av Johannes Carlsson, född 1809 och h.h. Maria Svensdotter, f. 1810. De fick 3 barn: Carl Johan 1833, Peter Gustaf 1843 och Helena 1847. Johannes Carlsson avträdde gården till Jonas Svensson, f. 1816 och gift med Lena Svensdotter, f. 1816. De hade 3 barn: Karl Johan, född 1843, Sven Peter 1846 och Nilla Christina 1849. Nästa 1/8 mtl ägdes av Peter Andersson, född 1802 och h.h. Brita Stina Gustafsdotter, f. 1805 och dotter till Gustaf Andersson. Peter Andersson hade alltså gift sig till gården. De fick 7 barn: Sophia föddes 1826, Anna Maria 1829, Carl Johan 1831, Christina 1834, Helena 1838, Johan August 1840 och Karolina 1844. Som undantagsman levde Gustaf Månsson, f. 1806 och död 1832 och h.h. Brita Nilsdotter, f. 1812. Den fjärde gården på 1/8 mtl ägdes av Jonas Gummesson, f. 1810 och son till Gumme Nilsson och Stina. Jonas Gummesson var gift med Britta Stina Nilsdotter, f. 1812. De fick 4 barn: Ingrid Stina 1836, Nils Peter 1838, Johanna 1845 och Hilda Helena 1848. Båtsman var nu Nils Goliat, född 1806 och gift med Cajsa Jonsdotter, född 1808. De hade 4 barn.

Under perioden 1849-1861 var folkmängden i Käxgöl 34 män och 37 kvinnor eller totalt 71 personer. Gårdarnas antal var fyra. 1/8 mtl ägdes av Magnus Karlsson, som var född i Långasjö 1805 och gift med Stina Lena Gummesdotter, född 1809. År 1858 överlämnade Magnus Karlsson gården till sonen Karl Gustaf Magnusson, född 1835. På nästa 1/8 mtl tog Peter Andersson och Brita Stina Gustafsdotter undantag 1858 av dottern Helena Petersdotter och hennes man Gustaf Fredrik Olsson, född i Madesjö 1835, men närmast kommande från Arby. De fick 1859 dottern Ida Mathilda. Den tredje gården på 1/8 mtl ägdes av Jonas Gudmundsson, född 1810, och h.h. Brita Stina Nilsdotter. Till de fyra barnen från 1830- och 1840-talen kom 1851 dottern Karolina. Johannes Carlsson blev nu änkling och sålde 1/16 mtl till Nils Svensson i Björnasjö, som 1860 överlät gården på sonen Peter Gustaf Nilsson, f. 1834 och h.h. Wendla Maria, f. 1837. Den andra hälften eller 1/16 mtl brukades av handlanden Sjögren. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Johannes Lindström, född i Madesjö 1815, och gift med Catharina Jonsdotter, född i Madesjö 1815. De hade 3 barn. Torpare var Carl Johan Svensson, född i Oskar 1830. Hans hustru hette Ingrid Stina Andersdotter, född i Arby 1836. Många inhyses bodde även på ägorna.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1871-1881. Peter Olaus Magnusson, f. 1842 och son till Magnus Karlsson, övertog 1870 sin broder Karl Gustaf Magnussons 1/8 mtl och gifte sig samtidigt med Emma Christina Gustafsdotter från Arby. De fick 3 barn. Familjen flyttade redan 1872. Gården övertogs 1874 av Lars Jonsson från Vissefjärda, född 1830 i Arby och sedan 1861 gift med Martha Stina Axelsdotter från Vissefjärda, f. 1835. De hade och fick så småningom 8 barn: Oskar Emanuel, född i Vissefjärda 1862, Hilda Charlotta, f. 1864, Johanna Christina, f. 1865, Amanda, f. 1867, Ernst Alfred, f. 1870, Emma Mathilda, f. 1873, Serafia, född i Oskar 1876 och Ester, född 1879. På nästa 1/8 mtl satt Johan August Nilsson, född i Oskar 1840 och sedan 1866 gift med Wendla Sofia Israelsdotter från Madesjö, född 1844. De fick 6 barn: Amanda Augusta 1866, Wilhelmina 1869, Carl Wilhelm 1871, Hilda Carolina 1873, Ida Mathilda 1876 och Per Elof 1878. 1871 inflyttade till 1/8 mtl Johannes Olsson, född i Mortorp 1833. Han gifte sig samma år med Helena Magni-dotter, f. 1826 och dotter till Magnus Karlsson. De fick 1874 sonen Pehr Edvard och 1879 dottern Anna Kristina. Peter Olaus Magnusson flyttade 1872 hit från sin förra gård i Käxgöl. Han och h.h. Emma Kristina Gustafsdotter fick 1880 sitt fjärde barn, sonen Per Axel. Från 1872 brukades 1/16 mtl av Jonas Nilsson, som var född i Arby och sedan 1852 gift med Cajsa Maria Jonsdotter, född i Arby 1826. De hade 3 barn: Pehr August, född 1852, Maria 1857 och Carolina 1860. En annan gård på 1/16 mtl brukades av Gustaf Fredrik Olsson, f. i Madesjö 1835. Hustrun Helena Petersdotter var född i Oskar 1838. De fick 7 barn: Ida Mathilda 1859, Pehr Anders 1862, Amanda Sofia 1864, Johan August 1867, Emilia Augusta 1870, Carl Edvard 1873 och Anna Christina 1877. Undantagsmannen Magnus Carlsson avled 1871.

Icke mindre än 9 torpare var på 1870-talet verksamma i Käxgöl. 1880 inflyttade från Ljungby torparen Anders Peter Andersson, född i Arby 1845 och sedan 1867 gift med Karolina Danielsdotter från Ljungby, född 1837. De hade 5 barn. Torparen Jonas Magnusson var född i Oskar 1811 och hans hustru Stina Andersdotter var född 1803 i Vissefjärda. Torparen Carl Johan Svensson var född i Oskar 1830 och h.h. Ingrid Stina Andersdotter var född i Arby 1831. Torparen Carl Johan Petersson var född i Oskar 1823 och hans hustru Maria Nilsdotter samma år i Arby. Torparen Andreas Peter Petersson var från Madesjö och född 1832. Hustrun Christina Johansdotter var född 1830 i Oskar. De hade 2 barn. Torparen Hans Torkilssen var norrman, född i Oslo i Norge 1802. Hustrun Maria Jonsdotter var född 1793 i Arby. Torparen Nils Petersson var från Torsås och född 1828 medan hustrun Johanna Petersdotter var född i Mortorp 1839. 1876 inflyttade torparen Andreas Gustafsson, född i Oskar 1831. Hustrun Brita Stina Danielsdotter var född i Madesjö. De hade 7 barn. Från Ljungby inflyttade 1879 torparen och änklingen Peter Olaus Andersson, född 1831 i Vissefjärda. Han hade 3 barn. Båtsman var Isak Albrektsson Goliath, som var född i Älghult 1835. Hustrun Lena Stina Magnidotter var från Vissefjärda och född 1837. De hade 3 barn. Mjölnaren Carl Bondesson var född 1844 i Madesjö och kom hit 1876 men flyttade 1877. Smeden Carl Johan Dahlström var född i Oskar 1843 och sedan 1867 gift med Helena Jönsdotter från Madesjö, född 1845. De hade 4 barn. Utom de nu nämnda fanns flera arbetare och änkor på ägorna.

Vi går fram till 1880-talet. Lars Gustaf Jonsson avled 1887. Han efterlämnade änka och 8 barn. Johan August Nilsson och Wendla Sofia Israelsdotter fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: Adolf 1881, John Albert 1882 och Anna Kristina 1886. Johannes Olsson och Helena Magnidotter fick 1881 sitt tredje barn, dottern Ester. Olaus Magnusson med hustru och 8 barn flyttade 1892 till Glömminge. Från Karlslunda inflyttade 1888 Janne Gustafsson, född 1862 i Karlslunda. Han gifte sig 1889 med Thilda Andersson, född 1863 i Madesjö. Undantagsänkan Stina Lena Gummesdotter, änka efter Magnus Karlsson, avled 1891. Peter Anderssons änka Brita Stina Gustafs-dotter bodde kvar med en son. Torparna var fortfarande många. Torparen Andreas Gustafsson avled 1881. Han efterlämnade 5 barn, av vilka två emigrerade till USA 1889 och 1891. Torparen Karl Johan Petersson var född 1823 i Oskar och h.h. Maria Nilsdotter samma år i Arby. Torparen Jonas Magnussons hustru Stina Andersdotter avled 1884. Torparen Karl Johan Svensson var född 1830 i Oskar och h.h. Ingrid Stina Andersdotter 1831 i Arby. De hade en fosterdotter. Torparen Andreas Peter Petersson flyttade 1889 bort från Käxgöl. Torparen Hans Torkilssen avled 1889 och h.h. Maria Jonsdotter 1890. Torparen Nils Petersson flyttade 1892 med hustru och barn till Karlslunda. Torparen Peter Magnus Johansson kom hit 1885 men flyttade redan följande år med hustru och 2 barn. Torparen Anders Peter Andersson var född 1845 i Arby och hade med Karolina Danielsdotter 5 barn, av vilka två emigrerade till Danmark 1887 och 1891. Torparen Karl Olsson Örn var född 1824 i Ljungby och sedan 1861 gift med Helena Andersdotter, f. 1838 i Ljungby. De flyttade till Käxgöl 1888. De hade 3 barn. Båtsman var alltjämt Isak Abrahamsson Goliath, f. i Älghult 1835. Smeden Karl Johan Dahlströms hustru Helena Jonsdotter avled 1886, varpå han samma år gifte om sig med Karolina Jonsson, född i Oskar 1851. Utom de nu nämnda fanns ett antal arbetarefamiljer och änkor bosatta på ägorna.

Sidebar