Karstorp

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Karstorp

Hemmanet Karstorp torde tillhöra den äldsta bebyggelsen i Oskar. Slutändelsen -torp i namnet pekar i den riktningen. Torpnamnen börjar förekomma i bebyggelse från vikingatiden och framåt. Det omtalas f.f.g. i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa skulle Håkan i Karstorp årligen erlägga 3 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 ”kleff tåt” dvs en bunt lin och fodring för 3 hästar. Efter dackefejden höjdes alla avgifter till kronan av den segrande konungen. Håkans avrad 1547 är höjd med avgiften för fodring till en s.k. konungshäst. Hur länge Håkan brukade Karstorp är ovisst, men när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas, hette brukaren av Karstorps kronohemman Karl Svensson. Hans deklarerade tillgångar var följande: koppar-5 marker (= omkring 2 kg), 3 kor, 2 oxar, 2 tvåårsungnöt, 3 får, 2 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 7 mark 6½ öre, vilket ungefär motsvarar medeltalet för Oskar. I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ hemman Karstorp Jon Gummesson, men fem år senare eller 1591 hette han Gumme. Han var sannolikt son till Jon Gummesson. Gummes avrad uppges till 18 penningar, 1 skäppa korn, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar.

Karstorp saknas i 1620 års boskapspenningsregister, men 1628 års register över kvarntullen anger ”Matz i Karstorp” som brukare. Han hade 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Enligt det samma år uppförda registret över den s.k. 3-markshjälpen hette han ”Matthias”, men i jordeboken 1635 står åter ”Matz”. Karstorp upptages där fortfarande för ½ hemman. Han är fortfarande med i 1641 års mantalslängd, där hans tillgångar anges som följer: 2 stutar, 3 kor, 1 kviga och 3 tunnor utsäde – förvånans-värt lite i betraktande av att Matz brukat hemmanet sedan 1620-talet. Han före-kommer fortfarande i mantalslängderna t.o.m. 1655 men har försvunnit 1663. I den senare längden har han efterträtts av ”Per i Karstorp”, vars årliga avrad beräknats till 2 dlr 25 öre 11 penningar. Denna avrad behöll han i 1682 års jordebok. I jordeboken 1699 har en förändring skett. Hemmanets nummer är 265 och det är delat mellan två brukare: Gumme G. brukar ¼ och [oläsligt förnamn] Jonsson ¼. Avraden är den-samma.

I 1717 års mantalslängd heter de två brukarna Börje Nilsson, ¼, och Pähr Torsson, ¼. De var kvar 1725, men 1746 hette brukarna Måns Jonsson och Pär Torsson. Härmed tar uppgifterna från 1700-talet slut. Husförhörslängder för senare hälften av detta århundrade saknas nämligen. Vi får gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Enligt denna fanns det fortfarande 2 gårdar i Karstorp. Den ena ägdes av Börje Månsson, 58 år 1805, och gift med Elin, 52 år. De hade 8 barn: Nils 24 år, Maria 19 år, Peter 17 år, Cajsa 16 år, Jonas 13 år, Gustaf 11 år, Anna 8 år och Maja Stina 3 år. Den andra gården ägdes av Börje Svensson, 22 år och 1806 gift med Caisa, 24 år. De fick 1807 dottern Stina och 1809 sonen Gustaf.

Som undantagsman uppges Sven Månsson, 61 år, och h.h. Cajsa, 71 år. Sannolikt var han Börje Svenssons fader och broder till Börje Månsson. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Nils Glader, 65 år, med hustru Kjerstin, 57 år, och 2 barn. Det fanns två torp. Det ena brukades av Jonas Carlsson, 26 år 1807, och h.h. Kjerstin, 24 år. Det andra brukades av Peter Andersson, som är antecknad som död 1805, och h.h. Stina. De hade en dotter.

Vi går fram i tiden till husförhörslängden 1830-1836. Alltjämt finns det två hemmans-delar i Karstorp. Den ena ägdes av Peter Pehrsson, född 1787. Han var gift med Cajsa Börjesdotter, född 1788. De hade 3 barn: Peter, född 1814, Gustaf, född 1817 och Brita Stina, född 1821. Under perioden överlät Peter Pehrsson gården på Olaus Jonsson, f. 1822 och gift med dottern Brita Stina Petersdotter. De fick 1845 dottern Hilda Christina och 1848 sonen Jonas Peter. Den andra gården ägdes av Sven Andersson, född 1811 och gift med Ingrid Petersdotter, född 1815. De fick 1835 sonen Andreas. Båtsmannen för hemmanet hette vid denna tid Propp. Anders Propp var född 1822. Torpare var Magnus Andersson, f. 1805, och gift med Maria Jons-dotter, f. 1795. De hade 4 barn. Inhyses var Lars Olsson, född i Torsås 1802, och h.h. Stina Gummesdotter, född i Arby 1814. De hade 4 barn. Inhyses var också Peter Håkansson, f. 1802, och h.h. Helena Andersdotter, född 1810 med 6 barn.

Vi går ytterligare ett steg framåt i tiden till husförhörslängden 1849-1861. Den första gården tillträddes just året 1849 av Peter Nilsson från Madesjö, född 1813. Han var gift med Stina Andersdotter från Vissefjärda, född 1817. De fick 7 barn: Jonas född 1844 i Oskar, Johan August född 1846 i Madesjö, Helena född 1849 i Oskar, Tilda Kristina född 1852, Johanna och Ida, tvillingar, födda 1856 och Fia född 1859. Den andra gården tillträddes 1851 av Peter Petersson, född i Oskar 1814, och h.h. Kajsa Lena Andersdotter, född i Oskar 1824. Peter Petersson var son till Peter Pehrsson och Cajsa Börjesdotter. De fick 5 barn: Karolina Gustafva, född 1843, Johan Gustaf, född 1845, Nils Peter, född 1850, Karl, född 1852 och Jonas, född 1857. Båtsman var Andreas Propp, som var ogift. Torpare var Karl Gustaf Magnusson, född i Algutsboda 1822 och gift med Kristina Petersdotter från samma socken, född 1828. De hade 4 barn och flyttade till Karstorp 1853. Tre torpare är antecknade som bortflyttade. Inhyses var Peter Nikolausson, född i Madesjö 1802. Hans hustru Helena Anders-dotter avled 1854. De hade fem barn, av vilka fyra flyttade bort under perioden. Yngste sonen Jonas Peter var född 1849. På ägorna bodde också lumpsamlaren Magnus Andersson, född i Oskar 1805 och h.h. Maria Jonsdotter, f. 1795. De betecknas som utfattiga. De är identiska med förre torparen. Hela folkmängden i Karstorp under perioden uppges till 23 män och 20 kvinnor eller totalt 43 personer.

Nästa period omfattar åren 1871-1881. Peter Nilsson tog 1872 undantag av sonen Johan August Petersson, f. 1846, som samma år gifte sig med Sofia Petersdotter från Arby, f. 1847. De fick 3 barn: Pehr Anders, f. 1873, Carl Gustaf, f. 1875 och Gerda Maria, f. 1878. Johan August Petersson sålde 1879 gården och flyttade till Mortorp. Ny ägare blev Anders Gustaf Karlsson, f. 1848 i Oskar. Han gifte sig 1872 med Thilda Kristina Petersdotter, f. 1852. De hade 3 barn: Johan, f. 1872, Karl Teodor, f. 1876 och Anna Sofia, f. 1879. På den andra gården satt Peter Petersson och Cajsa Lena Andersdotter kvar under 1870-talet med sina 4 barn. Torparen Carl Gustaf Magnusson dog 1871 och lämnade efter sig änkan Christina Petersdotter och 6 barn. Torparen Johan Karlsson var född 1862 och ogift. Han kom hit 1879. Torparen Gustaf Börjesson var född 1809 i Oskar och gift med Maria Carlsdotter från Madesjö, född 1814. Torparen Sven Peter Jonsson var född 1846 i Oskar och gift med Helena Johansdotter, f. 1841. De gifte sig 1867 och hade 4 barn. På ägorna bodde dessutom 2 arbetarefamiljer.

Vi går fram till åren 1881-1891. Peter Petersson brukade fortfarande sina ¼ mtl. Sonen Jonas, f. 1857, emigrerade 1884 till USA. Anders Gustaf Karlsson och Thilda Kristina Petersdotter fick under perioden ytterligare 5 barn till de tidigare 3. Ida Kristina föddes 1882, Per August 1884, Axel Edvard 1886, Karl Hjalmar 1889 och Gustaf Anders 1891. Då hade gården sedan länge bytt ägare. År 1887 tillträdde Sven Peter Jonsson, f. 1848 i Oskar och samma år gift med Emma Augusta Andersson från Madesjö, f. 1845. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte. De utvandrade båda till USA 1891 och 1892. Undantagsmannen Peter Nilsson avled 1891 liksom hans hustru Stina Andersdotter. En dotter Fia, f. 1859, gifte sig 1890 med skomakaren August Häggberg, född 1865 i Gullabo. Han flyttade hit samma år. Torparen Gustaf Börjesson var kvar liksom torparen Gustaf Karlsson, som gifte sig 1884 med Anna Sofia Nilsson från Madesjö, f. 1866. De fick 4 barn. Åtminstone 3 arbetarefamiljer bodde under denna tid på ägorna.

Sidebar