Högerås

http://kartor.eniro.se/m/8Ve4L

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Högerås ärsammansatt av hög och ”rås”. Den sistnämnda ändelsen är inte ovanlig i Madesjö. Den förekommer i namnen Kåtterås och Gadderås. ”Rås” betyder sumpmark. Högerås förekommer f.f.g. i fogderäkenskaperna 1547. Det innebär, att Högerås upptagits någon gång under de föregående tio till femton åren. Så länge brukade det dröja mellan ett hemmans anläggning och dess skattläggning. Högerås ingårsåledes i den stora nyodlingsverksamheten i Smålands skogsbygder, som pågick under Gustav Vasas regering. Den förste kände brukaren hette ”Germund i Högeraas”. Hans arrendeavgift eller avrad till Kronan uppgick nu till 2 fyrkar, 1 ”kleff taat”, dvs en bunt bast samt fodring för fyra hästar. Den senare löstes i pengar.
Vid sidan avGermund omtalas 1553 knekten Anund Jonsson i Högerås, men det var nog ett tillfälligt arrangemang, ty några år senare, 1556, är Germund själv knekt. Hans årliga avrad hade nu höjts med 1/2 lispund (= ung. 31/2 kg)smör och med ett dagsverke. Högerås klassificerades 1565 som 1/2 hemman. Samma års tionderegister upplyser, att Germund levererat 1/2 skäppa råg men inget korn i tionde till Kronan. Det innebär, att hela tionden detta år från Högerås var 3/4 skäppa och hela skörden följaktligen 7,5 skäppor råg. Det var förvisso inte mycket!
Hemmanets ringhet ledde till att när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas Högerås togs tillsammans med Sigtingsryd och Rafvelsbygd. De tre deklarerade tillsammans följande tillgångar: koppar-5 marker (= ungefär 2 kg), 2 oxar, 3 kor, 2 kalvar, 3 får, 1 svin samt häst för 10 mark. Skatten för dem tillsammans blev 71/2 mark 1/2 öre. Nästa år var Germund död och hans änka stod för hemmanet några år, tills 1575 en Peder i Högerås ansvarade för tionden vilken detta år uppgick till 0 skäppor råg och 0 skäppor korn. Men skörden var överallt dålig detta år.
Om de följande årens brukare avHögerås saknas underrättelser, tills år 1600 ”Enckian i Högerås” nämnes i fogderäkenskaperna. När 1601 tionden till Kronan skulle erläggas, intygade kyrkoherden i Madesjö Jakob Johansson att Högerås var ”oförmöget till skatt och husarmt”. Änkan stod trots detta för den s.k. ”rumpeskatten” 1601. Hon deklarerade för 1 häst, 2 kor, 1 tunna säd. Nästa år förklarades Högerås ”öde”, dvs oförmöget att betala den årliga avraden.
Nästa underrättelser om Högerås kommer 1613, då Joen Germundsson erlade 3 silverdaler till Älfsborgs lösen. Var han son ellersonson till den förste brukaren? Tidsavståndet låter förmoda, att han var sonson. Samma år förekommer en knekt ”Per i Högerås”, men Joen var tydligen den egentlige brukaren. Han satt kvar i Högerås till i varje fall 1628, då han …
[här har en rad fallitbort i Folke Peterssons anteckningar]
… 21/2 tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Tydligen hade hemmanet ryckts upp! Men nu följde det svåra året 1629. Högerås brukades nu av”Matzi Högeraass” och var förmedlat till 1/4 och förklarat för ”ödhe-1/2”, dvs Matz kunde endast betala halva skatten.
Några årsenare, 1633, står åter Joen för Högerås. Det är omöjligt att avgöra, om han är densamme, som brukade hemmanet under 1620-talet, då något efternamn ej förekommer. Joen deklarerade för boskapspenningsskatten 1633 följande tillgångar: 21/2 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 3 kvigor, 4 får, 5 lamm, 4 ungsvin – en avsevärd uppryckning! Enligt den ordinarie mantalslängden hade han 6 tunnor råg och lika mycket korn. Någon son eller dotter måste detta år ha vistats i hemmet, eftersom tre personer är mantalsskrivna där.
I 1641 års mantalslängd hade Joen efterträtts av”Carl i Högerås”, som ägde 1 föl, 1 ungsto, 2 oxar, 4 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm, 1 ungsvin och 3 tunnor utsäde. I mantalslängden 1644 nämnes åter en Jon i Högerås. Det är fortfarande omöjligt att avgöra, om han är identisk med den tidigare Jon. Sannolikt är det en son. Härpå tyder, att i ett mål i häradsrätten 1687, då Fabian Josephsson i Sigtingsryd kärade till ”Joen Germundsson i Högerås” [en fortsättning på meningen saknas]. Han påstod, att han sistlidne skärtorsdagsmorgon före solens uppgång låtit bära några ”förgiörningar”, bestående av2 gamla sopkvastar, något halm och brända

Sidebar