Högemåla

http://kartor.eniro.se/m/ASVzl

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Högemåla har sannolikt upptagits sent under medeltiden, kanske så sent som under 1500-talets första decennier. Härpå tyder den synnerligen obetydliga avrad, som Kronan utkrävde från Högemåla, då det för första gången nämnes i fogderäkenskaperna 1539. Det fanns redan i 1533 års register över den extra skatt, gärden, som Gustav Vasa detta år uttog för att täcka kostnaderna för den svenska upprustningen inför inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. ”Erik i Höijemala” står i registret upptagen för 2 mark penningar. Om han är den förste brukaren vet vi inte. Man får räkna med tio till tjugo års brukande avett nyupptaget hemman, innan det skattlades. I 1535 års register över städsleören har Erik ersatts av”Enkian i Högemola”, som detta årskulle erlägga en ko i städsleöre. Härmed inleddes en ny6-årsperiod avbrukande.
När de första fullständiga fogderäkenskaperna kom till 1539 hade änkan ersatts av ”Bonde Röd i Högemola”. Hans avrad var ytterst obetydlig, fodring fören häst och ”et kleff taat”, dvs en bunt bast. Under förra hälften av1540-talet följdes Bonde av ”Germund”, som i fogderäkenskaperna för 1541 till en början hade samma obetydliga avrad men 1545, alltså efter Gustav Vasas seger över Dacke, fick den höjd till fodring för 4 hästar, varvid för varje hästskulle erläggas 3 öre. Från 1547 heter brukaren Jon Stung och från 1551 Gunnar Stung. Den senare var knekt och är med i 1553 års rulla, enligt vilken han fick 2 alnar grönt tyg, sannolikt till uniform. I 1556 års fogderäkenskaper är Gunnar Stung tillfälligt ersatt som brukare av Sven Stung. Avraden var nu avsevärt höjd. Den bestod 1556 av2 fyrkar, ett klef tåt, 2 dagsverken och förut nämnda fodring. Anmärkningsvärt är, att ingen säd krävdes i avrad ej heller någotsmör. År 1561 hade Gunnar Stungs avrad höjts till 3 dagsverken. År 1565 klassificerades Högemåla officiellt till 1/2 hemman. Tionden samma år var mycket obetydlig: 1/2 skäppa korn men ingen råg. Hela skörden föregående år var således 71/2 skäppor korn!
Gunnar Stung hade 1569 efterträtts aven Jöns och samtidigt var fodringen höjd med två s.k. lagmanshästar. Av någon okänd anledning nämns Jöns ej i uppbördsregistret över Älfsborgs lösen 1571. I stället deklarerar en Håkan sina tillgångar, som inte var så obetydliga som man skulle ha trott: silver-3 lod, koppar-1/2 lispund, 2 oxar, 4 kor, 2 treårsungnöt, 1 tvåårsungnöt, 3 svin och häst för 5 mark. 10 % på dessa tillgångar var 101/2 mark, vilket blev Håkans bidrag till Älfsborgs lösen. Inte bland de lägsta bidragen! Jöns var tillbaka som officiell brukare avHögemåla åren 1573 och 1574. Sedan försvinner hemmanet ur källorna för några decennier. Brukaren var ej knekt och finns därför ej med i Abraham Nilssons knektrulla 1586. Först 1600 dyker en brukare upp och betecknande nog i en förteckning på hemman anslagna till knekt-underhåll. Han hette Germund och var sannolikt i tjänst 1601, tyi rumpeskattlängden detta år heter brukaren Elof. Han deklarerade 1 häst, 4 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Han måste ha brukat hemmanet några år som ersättare för Germund, tydenne var 1604 fortfarande knekt i Sven Ebbessons fänika. Hur det gick för Germund är okänt, kanske stupade han i Kalmarkriget, ty 1612 brukas Högemåla aven knekt vid namn Nils. Hemmanet betecknas fortfarande som 1/2 och avraden uppges vara: penningar-1/2 öre, städslepengar-2 öre, fodernötspengar-11/2 mark, ”tåt”-1 ”kleff”, dagsverken-3 och fodring för 3 hästar.
När Älfsborgs lösen 1613 uttogs var det en Per i Högemåla som betalade 3 silver-daler. Hur länge han brukade Högemåla är inte känt, men 1620 hette brukaren Sven och han satt kvar i Högemåla i varje fall till 1625, men 1628 var han ersatt av två brukare. ”Botilda i Högemåla” redovisar detta år 3 tunnorsäd, 1 sto, 4 kor, 1 kviga, 4 får, 2 lamm och 1 ungsvin, medan ”Matz i Högemåla” redovisar 3 tunnor säd, 3 kor, 3 kvigor, 3 lamm och 1 ungsvin. Denne Matz hette som framgår aven senare notis Matz Göthe och visar sig därmed härstamma från Floahult. På vad sätt han var släkt med den 1624 till Ingermanland deporterade Nils Göthe är omöjligt att säkert avgöra av brist på källmaterial. Var han en son? Han brukade Högemåla till och med 1641, efter 1628 som ensam officiell brukare. Botilda nämnes endast 1628. Var hon Svens änka? Matz Göthe redovisade 1641 följande tillgångar: 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 21/2 tunna utsäde. Från 1644 har Matz efterträtts avNils, som brukade 1/2 mtl Högemåla tills han 1668 och 1669 ersattes aven Birger. Denne brukade hemmanet en bit in på 1670-talet, som framgår av kyrkoräkenskaperna, som uppger honom som givare avflera gåvor till kyrkan fram till 1679.I 1682 års jordebokstår en Sven Nilsson för hemmanet. Han var son till ovannämnde Nils. Hemmanet taxerades fortfarande som 1/2 mtl och den årliga räntan till Kronan var 2 dlr 11 öre 21 penningar. Sven fick 1679 sonen Olof. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att 1679 en hustru Botel i Högemåla avled. Hon var väl Nils’ hustru. Samma år nämnes i kyrkoräkenskaperna en soldat Sven i Högemåla, som gav 12 öre till kyrkan. Samma år döptes som det heter ”soldatens oäkta barn i Högemåla-Mariet”.
Officiell ensam brukare avHögemåla under 1680-talet var Sven Nilsson men enligt kyrkoräkenskaperna för år 1697 fanns där också en Per Andersson. Nästa källa, 1717 års mantalslängd, upptager två officiella brukare eller ägare i Högemåla. Olof Svensson,son till ovannämnde Sven, och Per Persson, som väl var son till Per Andersson.
I röstlängden för kyrkoherdevalet 1740 hade 1/2 mtl Högemåla uppdelats på tre brukare. Sven Jonsson och Gumme Persson brukade var sitt åttondels hemman medan Per Hemmingsson brukade ettfjärdedels hemman.
Förhållandena i Högemåla ändrades snart. Enligt husförhörslängden 1755-1788 brukade Gumme Persson och hans hustru Maria Andersdotter fortfarande en hemmansdel. De fick 1748 dottern Maria, 1750 dottern Kerstin och 1753 dottern Elin. En annan hemmansdel brukades avMåns Jönsson, f. 1702, och Brita Jönsdotter, född samma år. Deras två döttrar Elin, f. 1743 och Sissa, f. 1746, var båda gifta. Den tredje hemmansdelen brukades till en början av Olof Jonsson, f. 1735 och 1756 gift med Karin, f. 1724. De bodde i Gangsmad med sina fem barn. Övriga brukare av denna tredje hemmansdel var Per Israelsson med hustru Ingrid Bergesdotter och Olof Nilsson med hustru Karin Gummesdotter. En del inhyses bodde redan nu på ägorna.
Under perioden 1782-1801 brukades Högemåla fortfarande avtre hemmansägare. Anders Månsson var född 1735 och hans hustru Brita Olofsdotter 1743. De hade fem barn: Stina, född 1770 och gift i Erengislahyltan, Peter, född 1774, Ingrid, född 1776, och gift i Floahult, Annika 1778 och Elin 1782.
Sven Sakrisson var född 1740 och gifte sig 1769 med Caisa Israelsdotter, f. 1750 och dotter till Israel Persson. De fick likaledes fem barn: Israel, född 1771, och gift i Södra Björnahult, Jonas född 1774, Lena 1779, Olof 1782 och Maria 1788.
Peter Andersson var född 1774 och son till Anders Månsson. Han gifte sig med Lena Stina Jonsdotter, född 1777. De fick fyra barn, alla döttrar: Caisa Lotta 1801, Stina Beata 1804, Maria 1806 och Lovisa 1814. En tid bodde Per Israelssons änka Ingrid Bergesdotter i Högemåla, men hon flyttade senare till Björnahult. Hemmanets båtsman hette Sven Hök. Han rymde ur tjänsten och ersattes med Johannes Hök.
Under perioden 1802-1814 tog Sven Sakrisson undantag. Hans hustru Caisa Israelsdotter avled 1810. Sonen Jonas Svensson, f. 1776, hade 1804 ingått äktenskap med Maria Håkansdotter, f. 1784, och därefter övertagit hemmansdelen. De ficktvå döttrar: Caisa Lena 1807 och Brita Stina 1811. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter brukade den andra hemmansdelen. Båtsman var Sven Hök, f. 1787 och gift med Maria Nilsdotter. På hemmanets ägor bodde Brita Olofsdotter, undan-tagsänka efter Anders Månsson, med dottern Annika.
Under perioden 1815-1821 fanns det fortfarande två hemmansdelar i Högemåla, vardera på 1/4 mantal. De brukades av Peter Andersson och Jonas Svensson. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter fick 1819 ännu en dotter Johanna Hilma. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter fick ytterligare två barn: Peter 1815 och Olof 1819. Sven Sakrisson dog som undantagsman 1817. Namnet på hemmanets båtsman hade nu ändrats från Hök till Höger.
Undertiden 1821-1850 skedde en del förändringar i Högemåla. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter tog undantag till förmån för svärsonen Jonas Johansson, f. 1816 i Mortorp och gift med deras dotter Lovisa Petersdotter, f. 1814. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter avstod sina 1/4 mtl till sin svärson Olaus Petersson, som var gift med deras dotter Brita Stina Jonsdotter. Olaus Petersson avled emellertid redan 1843, varefter Brita Stina 1847 ingick nytt äktenskap med Peter Johansson från Gummemåla, född 1816. Han tillträdde gården 1847. I första äktenskapet hade Brita Stina tre barn: Emma Gustafva Olofsdotter, född 1838, Johan Peter Olofsson 1840 och Carl Elof Olsson 1842. I sitt andra äktenskap fick hon sonen Frantz August Petersson 1847 och dottern Mathilda Fredrika 1849. Jonas Svenssons son Peter Fredrik Jonsson, som var född 1815, hade som gift bott i Holmen och därifrån flyttat till Kalmar. Han återkom 1850 till Högemåla tillsammans med sonen Carl Gustaf men flyttade redan 1851 till Ljungby. Båtsmannen Peter Petersson Höger var född i Kristvalla 1812. Hans hustru hette Cajsa Lena Petersdotter. De hade fem barn. Som undantagsänka bodde Peter Anderssons änka Lena Stina Jonsdotter på ägorna. Hon var född i Gränö 1816. Många inhyses bodde också på ägorna.
År 1847 drabbades Peter Johansson av ett hårt slag, då hans hus brann ner natten mellan d. 1 och 2 mars. Hans förlust i lösegendom uppskattades till 615 rdr 30 sk och 8 rst b:co, byggnadens värde till 285 rdr b:co. De många turerna om brandskade¬ersättning redovisas i Madesjö sockens historia, del 2, sid. 259 f.
Vi går fram i tiden till 1850-talet. Jonas Johansson och Peter Johansson brukade var sina 1/4 mtl. Jonas Johansson gifte efter hustrun Lovisa Petersdotters död om sig 1857 med Johanna Svensdotter, som var född i Algutsboda 1819. I familjen fanns fyra barn från första äktenskapet: Franz Fridolf, född 1838, Uno Ulrik 1843, Gustaf Ferdinand 1846 och Ida Charlotta 1849. Den nya hustrun medförde två barn födda i Algutsboda: Christina Svensdotter, född 1848 och Anna Maria Svensdotter, född 1853. Idet nya äktenskapet föddes 1859 dottern Lovisa. Peter Johansson och Brita Stina Jonsdotter fick 1852 ännu ett barn, sonen Jonas Peter. På ägorna bodde fortfarande Lena Stina Jönsdotter, båtsmannen Peter Petersson Höger med hustru och tre barn samt arbetskarlen Olaus Svensson med hustru och två barn, inflyttade från Floahult 1858. Han var född i Norra Örsjö 1825.
På 1860-talet avskilde Jonas Johansson från sin gård två delar, vardera på 1/16 mtl och överlämnade dem till sina två söner Franz Fridolf och Uno Ulrik. Franz Fridolf gifte sig med styfmoderns dotter Anna Maria Svensdotter och Uno Ulrik med den andra dottern Christina Svensdotter. De fick 1870 sonen Johan Emrik. Två bröder gifte sig således med två systrar, döttrar till deras styfmoder! Peter Johansson brukade fortfarande sina 1/4 mtl. Hans son Carl Elof Olofsson vigdes 1871 vid Emma Mathilda Jonsdotter i Lilla Ebbehult. De nygifta flyttade samma år till S:t Sigfrid.
På 1870-talet tog Jonas Johansson och Johanna Svensdotter undantag, varefter Jonas Johansson avled 1873. Sonen Gustaf Ferdinand Jonsson gifte sig 1876 med Johanna Johansdotter, som var född i Hälleberga 1854. De emigrerade till USA 1879. Gården övergick samma år till Peter Ludvig Petersson,som 1871 ingått äktenskap med Wendla Petersdotter, född 1850. De fick på 1870-talet fem barn: Anton Julius Florentin 1871, Alma Emerentia 1873, Jenny Matilda 1875, Carl Lennart 1878 och Johan Elof 1880. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande sin hemmansdel. Deras enda barn dottern Johanna Matilda avled 1880. Uno Ulrik Jonsson och Christina Svensdotter flyttade 1876 till Elmeberg. Två av barnen avled 1871 och 1873. Kvar var dottern Emelia Josefina. Peter Johansson tog nu undantag men avled 1878. Gården övergick till svärsonen Jonas Petersson, född 1844 och gift med dottern Mathilda Fredrika sedan 1874. De kom närmast från Erengislahyltan. De fick tre barn: Carl Gottfrid 1875, Augusta Mathilda 1877 och Ida Charlotta 1879. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Höger bodde fortfarande på ägorna med hustru och en dotter.
På 1880-talet fick Peter Ludvig Petersson och Wendla Petersdotter ytterligare tre barn: Ester Augusta 1885, Emilia Viktoria 1888 och Gustaf Ernst 1891. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande en hemmansdel under det att 1/4 mtl brukades avJonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter, som på 1880-talet fick ytterligare två barn: Johan Elof 1882 och Josef Amandus 1890. Jonas Johanssons änka Johanna Svensdotter bodde på ägorna med en dövstum dotter Emma Gustava. Den andra dottern Lovisa fick 1883 flyttningsbetyg till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Peter Johanssons änka Brita Stina Jonsdotter levde också som undantagsänka på ägorna. Förre båtsmannen Peter Petersson Höger avled 1883. År 1886 inflyttade skomakaren Carl August Gustafsson, f. 1854, med hustru och fem barn.
Under åren 1891-1896 brukades 1/8 mtl fortfarande av Peter Ludvig Petersson och hans hustru Wendla Petersdotter. Barnskaran ökade 1895 med dottern Hedvig Helvira Helfrida. 1/8 mtl brukades av Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter och 1/4mtl av Jonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter. Undantagsänkan Brita Stina Jonsdotter avled 1895, liksom båtsmansänkan Cajsa Lena Höger. Skomakaren Carl August Gustafsson och hans hustru Ida Mathilda Sundqvist hade sex barn.
Storskifte ägde rum i Högemåla 1812 och laga skifte 1867.
Så till sist några ord om emigrationen från Högemåla. År 1873 emigrerade pigan Ida Christina Jonsdotter till USA. Hon följdes 1879 av hemmansägaren Gustaf Ferdinand Jonsson och hans hustru Johanna Johansdotter. Det dröjde till 1901 tills nästa emigrant utvandrade. Det var Anna Maria Gustafsson, som var född 1884 och dotter till skomakaren Carl August Gustafsson. Summa 4 personer utvandrade således från Högemåla under tiden fram till 1915. Samtliga sökte sig till USA.