Folkehyltan

http://kartor.eniro.se/m/ruOv5

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Folkehyltan

Namnet Folkehyltan lär väl betyda ”Folkes skog”. Hemmanet har upptagits under medeltiden och sannolikt under dess slutskede, dvs omkring 1500. Härför talar den obetydliga avrad, som den först kände brukaren hade att erlägga. Enligt 1541 års fogderäkenskaper skulle ”Per Monsson i Folkehilto” erlägga penningar-2 fyrkar, taatt-1 kleff, foderhäst-1 och fogdehästar-2. De två sistnämnda avsåg s.k. fodring, dvs ursprungligen skyldigheten att utfodra hästar, men på 1540-talet betydde det en viss avgift att betala med 2 öre per häst. Den obetydliga avraden gör det sannolikt, att hemmanet var ganska nyupptaget. Enligt 1547 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Per Gise”. Hans fodring hade nu höjts till 4 hästar. I 1548 års räkenskaper kallas han ”Per Olzon”. När Älfsborgs lösen 1571 skulle erläggas stod ”Swen i Folke-hyltan” som brukare. Han deklarerade följande tillgångar: oxar-2, kor-4, kalv-1, häst för 5 mark. På dessa tillgångar uttogs 10 % till Älfsborgs lösen. Det blev för Sven att betala 7 mark 1 öre, vilket motsvarar medeltalet för skogsbygdens bönder.

Enligt 1586 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Jon Persson”. Folkehyltan räknades nu som ½ hemman. 1591 hade Jon efterträtts av ”Ifuar Jonsson”, sannolikt en son. Hans avrad var 18 penningar, 1 knippe lin, 3 dagsverken och fodring för 3 årliga och 1 s.k. konungshäst. Avraden var fortfarande ganska obetydlig, vilket visar, att Folkehyltan av skattemyndigheterna ansågs vara ett medelmåttigt hemman.

I början av 1620-talet behövde kronan pengar. En extraskatt utlystes, den s.k. boskapspenningen. Den förutsatte liksom Älfsborgs lösen att bönderna deklarerade sina tillgångar i boskap. På grundval av dessa självdeklarationer uttogs sedan boskapspenningen. Brukaren av Folkehyltan hette vid denna tid ”Lars i Folkehyltan”. Hans boskapspenning uppgick till 1 dlr 30½ öre, vilket bekräftar, att hemmanet ansågs ganska svagt.

1628 var det dags för en ny extraskatt, kvarntullen. Också den byggde på själv-deklarationer. Brukaren ”Börje i Folkehyltan” deklarerade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. Det fanns också två ”huskvinnor” på hemmanet: ”Karin” hade 1 tunna råg och 5 tunnor korn och malt, ”Britta” hade endast 1 tunna korn. Sannolikt var dessa kvinnor änkor efter föregående brukare. Enligt registret över en annan extra-skatt samma år var ”Kharin i Folkehyltan” s.k. ”inhyses”.

Det var överlag hårda tider omkring 1630. Många hemman var ”öde”, vilket innebar, att brukaren ej förmådde betala sin avrad. I en del fall var hemmanet verkligen utan brukare. Så tycks ha varit fallet med Folkehyltan, ty i 1635 års jordebok står hemmanet upptaget men utan brukare. Lars måste dock ha funnits där, ty i 1638 års jordebok upptages ”Lars i Folkehyltan-½ hemman”. Bakom 1641 års mantalslängd låg en självdeklaration, bekräftad av präst och sexmän. Enligt denna mantalslängd var Lars i Folkehyltan gift. Hans tillgångar var: 1 oxe, 1 ko, 3 kvigor och 3 tunnor utsäde. Dessutom fanns det en brukare ”Tore Persson”, som var gift men endast hade 1 kviga, och ”Marieth”, som var ensam, förmodligen en änka, och också hade 1 kviga. Som inhyses upptages ”Kerstin i Folkehyltan”. Några år senare, 1645, heter brukaren Anders i Folkehyltan, som stannade hela 1640-talet, men 1650 har han avlösts av Nils i Folkehyltan. Han var kvar hela 1650-talet och förekommer ännu i 1663 års jordebok. Hans årliga avrad till kronan bestäms i jordeboken till 2 dlr 12 öre och 3 penningar. Det var ganska obetydligt! Hemmanet var fortfarande lågt värderat. Nils var kvar i 1682 års jordebok med oförändrad avrad. Hemmanet räknades alltjämt som ett halft hemman.

I 1699 års jordebok har Folkehyltan nr 269. Brukarna är nu två: Inge och Swen. Avraden var oförändrad. I 1725 års mantalslängd var ägarna tre: Pär Ingesson ägde ¼, Åke Månsson och Joen 1/8 vardera. I 1746 års mantalslängd är Pär Ingesson fortfarande kvar men brukar nu endast 1/8. De andra ägarna är Anders Joensson 1/8 och Jon Pärsson ¼. Hemmanets båtsman heter nu Olof Palm.

Husförhörslängden för Mortorp under senare delen av 1700-talet saknas varför vi måste gå fram till längden 1805-1810. Den upptager fortfarande 3 bönder i Folke-hyltan. Olof Andersson var 1805 50 år gammal. Sannolikt var han son till Anders Joensson. Han var gift med Elin, 56 år gammal. De hade 4 barn: Anders 25 år, Caisa 21 år och ofärdig, Måns 18 år och Jonas 14 år. Elin avled 1809. På gården bodde undantagsänkan Carin, 45 år gammal, med 3 barn: Anders 21 år, Lena 17 år och Segrid 15 år. Den andra gården innehades av Peter Håkansson. Han var 1805 47 år och gift med Gertrud 48 år. De hade 1805 4 barn: Stina 15 år, Catrina 12 år, Nils 10 år och Peter 7 år. Ett femte barn föddes 1808, som fick namnet Maja. Den tredje hemmansdelen innehades av Håkan Persson 39 år och änkling. Han hade 2 barn: Brita Stina 8 år och Amanda 7 år. Som inhyses inflyttade 1809 undantags-mannen Jöns Månsson 66 år och h.h. Caisa, 69 år. Avskedade båtsmannen Jonas Flög var 1805 41 år och gift med Ingjärd, 36 år. De hade 4 barn. Avskedade båts-mannen Måns Stillman var 59 år och gift med Ingeborg, 44 år. De hade en dotter. Salpetersjudaren Gumme Nirstedt fyllde 1809 30 år. Hans hustru hette Cajsa Nilsdotter och var 33 år.

Under åren 1830-1849 fanns det fortfarande 3 bönder i Folkehyltan. Anders Nilsson var född 1782 och gift med Cajsa Carlsdotter, f. 1792. De fick till 1835 8 barn: Niclas 1812, Christina 1815, Carl Gustaf 1817, Ingrid Lena 1823, Peter 1827, Johanna 1829, Olaus 1832 och Johan August 1835. Jonas Olofsson eller Olsson brukade en gård på ¼ mtl. Han var ålderman och således en ansedd man i Oskar. Han var född 1792 och son till Olof Andersson. Hans hustru hette Brita Stina Håkansdotter, född 1790. Äldsta dottern Ingrid Lena, född 1817, blev 1835 gift till Skärvet. Övriga barn var Anna Stina, född 1820, Olaus 1823, Christina 1826, Peter 1828, Helena 1832, Johanna 1834 och Gustaf 1836. Den tredje gården, som var på 1/8 mtl, innehades av Nils Petersson, f. 1796 och gift med Catharina Andersdotter, f. 1806. De fick 7 barn: Johan Peter 1826, Anders 1829, Olaus 1831, Helena 1834, Stina Maria 1837, Per Lorentz 1840 och Erika 1844. Båtsman var Nils Palmtopp, f. 1798 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1774. Båtsmannen Peter Svanström, f. 1796 flyttade 1832 till Madesjö. Hans hustru hette Gertrud Månsdotter, f. 1805. En torpare fanns på ägorna. Han hette Måns Andersson och var född 1794. Han var gift med Elin Jonsdotter, född 1800. De hade 8 barn. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

Under perioden 1849-1861 uppges den totala folkmängden i Folkehyltan till 22 män och 24 kvinnor eller tillsammans 46 personer. På ¼ mtl avled Jonas Olsson som undantagsman 1858. Änkan Brita Stina Håkansdotter följde honom samma år. Gården hade 1857 överlåtits till yngste sonen Gustaf Jonsson, f. 1836. Han gifte sig 1859 med Charlotta Månsdotter från Anebo, född 1838. De fick samma år sonen Johan. En äldre broder Olaus Jonsson, född 1822, levde som inhyses på gården. Han var gift med Brita Stina Petersdotter från Vissefjärda, f. 1815. På 1/8 mtl tog Nils Petersson och Catharina Andersdotter undantag 1856. Ny innehavare blev Johan Peter Nilsson, född 1826 i Oskar. Han kom närmast från Madesjö och gifte sig 1857 med Gustafva Gummesdotter från Arby, född 1832. Han medförde en son från ett föregående äktenskap, Pehr August, född i Madesjö 1850. Tillsammans fick de 1860 dottern Hilda Sofia. En gård ägdes av Niklas Andersson, född 1812 och son till Anders Nilsson och Cajsa Carlsdotter. Han vigdes 1856 vid Johanna Nilsdotter, född 1831 i Madesjö men närmast kommande från Ljungby. De fick 1857 sonen Carl Oskar och 1860 dottern Ida Mathilda. Båtsman var från 1851 Gustaf Jonsson Palmtopp, född i Oskar 1821. Han var gift med Christina Petersdotter från Mortorp, född 1826. De hade 3 barn. Det fanns nu 3 torpare på hemmanets ägor. Torparen Peter Nilsson var född i Arby 1807 och gift med Maria Andersdotter, född i Ljungby 1812. De hade 6 barn. Torparen och avskedade båtsmannen Nils Palmtopp var född i Oskar 1792 och gift med Maria Nilsdotter, född 1798. Torparen Gustaf Petersson var född i Arby 1820 och gift med Fredrika Pettersdotter, född i Oskar 1826. De kom till Folkehyltan 1851. De hade 3 barn. Från Östra Alsjö hitflyttade 1859 inhyses Carl Johan Larsson, f. 1829 och h.h. Anna Maria Petersdotter, född i Torsås 1826. Samma år 1859 inflyttade en annan inhyses, Peter Olaus Månsson, född i Oskar 1819. Han var gift med Anna Maria Månsdotter, f. 1823. De hade 7 barn och kom närmast från Kroksjö.

Vi går fram till 1870-talet. Vi möter en ökad uppdelning av hemmanet. Där fanns nu 5 gårdar. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummes-dotter. Till dottern Hilda Sofia kom ytterligare 4 barn: Emilia Augusta 1864, Esther Maria 1866, Lydia Christina 1871 och Julia Amanda 1875. Idel döttrar! På nästa 1/8 mtl satt Johan August Nilsson, född 1838 i Mortorp och 1869 gift med Johanna Nilsdotter, född i Oskar 1842. De fick 4 barn: Hilda Amanda 1870, Olof August 1873, Anna Emilia 1878 och Karl Severin 1880. På nästa 1/8 mtl satt 1870 Joel Carlsson, född 1848 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Emma Mathilda Petersdotter, född 1848 i Madesjö. De flyttade 1871 till Madesjö. Gården övergick till Olaus Nilsson, född 1831 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Helena Carlsdotter, född 1841 i Oskar. De fick 3 barn: Hilda Augusta 1871, Emilia 1873 och Per Anders 1879. På nästa 1/8 mtl satt Pehr August Johansson, född 1850 i Madesjö. Han vigdes 1870 vid Thilda Christina Carlsdotter, född 1845. De fick 2 barn: Carl Herman 1873 och Adolf Eiron 1876. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, född 1841 i Oskar och 1864 gift med Ingrid Nilsdotter, född 1847 i Vissefjärda. Deras dotter Hilda föddes 1865 i Arby. Det fanns 7 torpare på Folkehyltans ägor på 1870-talet. Torparen Peter Högström var från Madesjö och född 1837. Han kom närmast från Mortorp 1873 och gifte sig samma år med Eva Alfhilda Nikolaidotter från Algutsboda, född 1841. De fick 3 barn innan han dog 1878. Torparen Gustaf Jonsson och h.h. Christina Månsdotter fick 7 barn.

Torparen Gustaf Petersson var född 1820 i Arby. Hans hustru Fredrika Petersdotter avled 1871, varefter han 1876 gifte om sig med Cajsa Lena Magnidotter från Madesjö, född 1830. Det fanns 4 barn. Torparen Peter Nilsson var också från Arby och född 1807. Hustrun Maria Andersdotter var från Ljungby och född 1812. De hade 4 barn. Torparen Carl Magnus Petersson Arnell var född i Oskar 1841. Han gifte sig 1873 med Emma Christina Carlsdotter, f. 1852 i Oskar, varefter de flyttade till Folke-hyltan samma år. De fick 2 barn. Torparen Peter Gustafsson var från Madesjö och född 1812. Hustrun Gertrud Månsdotter var född 1817 i Arby. Torparen Peter Svensson var från Torsås och född 1835. Hustrun Johanna Svensdotter var från Mortorp och född 1841. De hade 5 barn. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp var född 1821 i Oskar. Han blev änkling 1871 och hade 5 barn. På ägorna bodde en smed Frans Otto Forsberg, född 1838 i Torsås och gift med Maria Christina Peters-dotter, född 1839 i Halltorp. De hade 6 barn. 1872 inflyttade en skräddare Anders August Petersson, född i Halltorp 1837. Han gifte sig 1873 med Christina Gustafs-dotter från Oskar, född 1848. De fick 3 barn. Utom de nu nämnda bodde 5 arbetare-familjer på ägorna under 1870-talet.

Vi går vidare till åren 1881-1891. Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummesdotter tog 1882 undantag av dottern Hilda Sofia, som detta år gifte sig med Karl Alfred Israelsson från Vissefjärda, f. 1858. De fick 1884 dottern Alfrida Gunhild Lovisa. Hela familjen emigrerade till USA 1889. En del av gården, 1/16, förvärvades av Johan Pettersson Arbman i Hylkebo i Karlslunda. På ¼ mtl satt Johan August Nilsson och Johanna Nilsdotter kvar. Sonen Olof August, f. 1873, emigrerade 1892 till USA. Olaus Nilsson och Helena Karlsdotter fick sitt fjärde barn 1883 med sonen Johan Albin och sitt femte 1886 med dottern Ottilia Maria. 1/12 mtl ägdes av Frans Karlsson i USA. Pehr August Johanssons hustru Thilda Kristina Karlsdotter avled 1883, var-efter han gifte om sig 1884 med Ida Karlsson, f. 1861. I det nya äktenskapet föddes 1884 sonen Ernst Rudolf Wilhelm. 1889 halverades gården. 1/16 mtl förvärvades av Joel Petersson, f. 1852 i Oskar. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, f. 1841 i Oskar och Ingrid Nilsdotter. De hade sedan 1865 dottern Hilda och fick 1883 dottern Ottilia Maria. Hela familjen emigrerade 1884 till USA. Gården övertogs av Peter Gustaf Danielsson från Vissefjärda, f. 1856. Han vigdes 1884 vid Augusta Johansson, f. 1862 i Oskar. De fick 1887 sonen Johan Elof, 1889 sonen Karl Arvid och 1892 dottern Gunhild Marie Wilhelmina. Undantagsmannen Karl Gustaf Pettersson var född 1816 i Oskar och flyttade till Folkehyltan 1884. Han avled 1888.

F.d. båtsmannen Anders Peter Månsson Alm var född 1840 och sedan 1867 gift med Kristina Petersdotter, f. 1846. De hade 5 barn, när de 1890 flyttade hit. Torparen Gustaf Jonssons hustru Kristina Månsdotter avled 1889. Där fanns 10 barn! Torparen Gustaf Petersson och h.h. Kajsa Lena Magnidotter hade nu 3 barn. Torparen Peter Nilsson dog 1881. Torparen Karl Magnus Pettersson Arnell dog 1890. Torparen Peter Gustafsson och h.h. Gertrud Månsdotter hade sitt torp kvar. Torparen Peter Svensson och Johanna Svensdotter hade 8 barn. De båda hantverkarna smeden Forsberg och skräddaren Anders August Pettersson bodde kvar i Folkehyltan under 1880-talet. De hade 7 respektive 3 barn. Den senare av dem kallas i husförhörs-längden ”fattig”. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp hade 6 barn. Det hade också torparen Per Emil Karlsson, f. 1860 i Oskar och h.h. Thilda Karlsdotter, f. 1859.

Sidebar