Eskilsryd

http://kartor.eniro.se/m/aYHG5

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Eskilsryd betyder Eskils röjning. En man med namnet Eskil har röjt den mark, som skulle komma att uppkallas efter honom. Sannolikt har röjningen skett under senmedeltiden, dvs tiden från omkring 1300 till 1500-talets början. Hemmanet ingår i den stora röjnings- och nyodlingsvåg, som i Smålands skogstrakter sätter in mot medeltidens slut. Första gången Eskilsryd förekommer är i 1533 års register över den gärd, dvs den extraskatt, som upptogs detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark. Joen Hold betalade som alla andra Madesjöbönder 2 mark penningar. I nästa källa, 1535 års städsleöreregister förekommer Eskilsryd ej, vilket måste innebära, att något skifte av brukare ej då skett. I 1539 års fogderäkenskaper heter brukaren ”Jöns i Eskilsryd”. Det förefaller sannolikt, att han är identisk med Joen Hold. Namnet Joen och namnet Jöns skrevs ibland för samma person. Jöns avrad var obetydlig, vilket styrker antagandet, att Eskilsryd var ett ganska nyupptaget hemman. Han skulle årligen erlägga fodring för 1 häst, medan den vanliga fodringen var för 2 hästar, ett kleff tått, dvs ett knippe lin eller bast, och en öra. Som sagt, den ringa avraden talar för att hemmanet var ganska nyupptaget.

1545 hette brukaren tillfälligt Olof. Hans fodring var fortfarande hälften mot den vanliga: fodring för 4 hästar i stället för 8. Redan 1547 är Jöns, som nu kallas Jöns Nilsson tillbaka. Han brukade Eskilsryd hela 1550-talet. Sista gången han före-kommer är i tiondelängden 1565, då ingen tionde kunde levereras. Då hade Jöns Nilsson redan i de ordinarie fogderäkenskaperna avlösts av ”Sven i Eskilsryd”, som tydligen var knekt, liksom Biörn 1566. Var de söner till Jöns? Sven kallas 1573 Swen Jonsson eller Jönsson och Björn kallas 1574 knekt. Det var Björn som deklarerade sina tillgångar inför Älfsborgs lösen 1571. Han hade 4 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårs-ungnöt, 1 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 5½ mark – mycket obetydligt. Björn kallas 1574 Björn Jonsson eller Jönsson. Det verkar sannolikt, att han och Sven var bröder och söner till Jöns Nilsson. De tycks ha växlat under 1570-talet: Sven ansvarade 1575 för tionden men från 1580 var Björn den officielle brukaren.

Eskilsryd räknades 1580 som ½ hemman. Björn omtalas sista gången 1600, men 1601 är det ”husarmt och nu brennetompt”. Det nämnes ej i detta års rumpeskatt-längd. 1602 var det öde och utan brukare. Kort tid därefter anslogs det till underhåll av en knekt. Han heter 1606 ”Per Nilsson i Eskilsryd”. Per Nilsson överlevde kalmar-kriget, men fick 1614 hemmanet ”förmedlat” till ¼. Hans bidrag till Älfsborgs lösen 1613 var 3 silverdaler. Per brukade Eskilsryd till 1628, trots att tionden 1622 erlades av en viss ”Matthis”, som dock sedan försvann. I 1625 års fogderäkenskaper är det fortfarande Per Nilsson, som betecknas som brukare av hemmanet och det var han, som inför 1628 års boskapspenning deklarerade hemmanets tillgångar: 2 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 6 kor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. 1629 var Eskilsryd ”öde” men brukaren hette nu ”Suen i Eskilsryd”. I 1633 års jordebok finns ingen brukare nämnd och Eskilsryd betecknas som öde, men i mantalslängden samma år heter brukaren ”Gumme”, som endast hade 2 kor.

I 1635 års jordebok saknas brukare och ½ hemman Eskilsryd betecknas som öde. Det måste ha legat öde några år i slutet av 1630-talet. I 1641 års mantalslängd nämnes visserligen en ”blinde Suen i Eskillsry” men han saknade tillgångar. Följande år tycks dock en ny brukare ha kommit till hemmanet. Enligt Södra Möre dombok för 1643 begärde Sone Svensson i Eskilsryd att få hemmanet förmedlat till ¼. Han fick förmedling till ¼ på 6 år, men tycks ha gett upp efter dessa, ty 1649 heter brukaren ”Anderss i Eskilsrydt”. Han satt kvar 1650 men sedan försvinner Eskilsryd ur skatte-längderna till 1668, då ”Måns i Äskilsry” och ”Pär Räfs i samma gård” upptages och 1669 ”Swän i Eskildry” och ”Pär i s. gård”. Enligt 1682 års jordebok ”förmedlades” Eskilsryd d. 1 april 1661 till ¼ hemman men var 1682 åter betecknat som ½ hemman. Swän var fortfarande brukare 1682, och den årliga räntan värderades till 3 dlr 10 öre 9 penningar.

1686 nämnes en ny brukare: Erland Olofsson. Sven tycks dock ha funnits kvar, ty i 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”¼ Eskilsry. Erland och Swen. Vattnet kommer ur Skärsjö och ändas i Ödwata. Kan mala sin egen säd.” I 1699 års jordebok saknas Eskilsryd av någon okänd anledning. I 1706-1707 års jordebok upptages den årliga räntan från Eskilsryd till 3 dlr 26 öre 9 penningar. I denna jordebok nämnas inga brukare. 1717 är Eskilsryd fortfarande ¼ hemman och har 2 brukare: Måns Erlandsson och Håkan Börgesson, men 1740 brukas hela hemmanet av Anders Torsson. Denne var gift med Anna Ingesdotter. De fick 1744 sonen Inge Andersson, som 1771 gifte sig med Segrid Andersdotter, född 1753 och övertog hemmanet. De fick 4 barn: Anders 1774, Stina 1776, med tiden gift i Skäregärde, Peter 1781 och Jonas 1790. Båtsman var Peter Eriksson Lidberg, född 1748, och gift med Ingrid Persdotter, född 1749. De fick 6 barn. Torparen Peter Svensson från Algutsboda var gift och hade 2 barn. Torparen Jon Jonsson var född 1752. Han återflyttade 1791 med hustru och 2 barn till sin födelsesocken Vissefjärda. Den tredje torparen var Peter Nilsson, som var gift och hade en son.

Under perioden 1802-1814 tog Inge Andersson och Segrid Andersdotter undantag av sonen Peter Ingesson och hans hustru Sara Lisa Olofsdotter, född 1791. Torpare var nu Peter Jonsson, född 1739 och gift med Catharina Persdotter, född 1755. De hade 2 barn: Sara född 1792 och Johanna född 1794.

Under perioden 1815-1821 fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter 1817 sonen Johannes. Torparen Jon Svensson avled 1819 efterlämnande änkan Maria Jonsdotter och dottern Cajsa, född 1799. Andra torpare var Johannes Petersson, född 1799 och gift med Sara Petersdotter, född 1792, och Anders Nilsson, som var född 1770 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1791. Inhyses Anders Nilsson var född 1771 och gift med Maria Petersdotter, född 1786. De hade 2 barn.

På 1820-talet fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter ytterligare 2 barn: Gustaf 1825 och Jonas 1829. Inge Andersson avled 1823 och hans hustru Segrid Andersdotter 1826. Torpare var Johannes Jonsson med hustru Charlotta och Johan Hemmingsson, född 1780 i Ekeberga och ofärdig. Han var gift med Maria Peters-dotter, född 1792. De hade 8 barn. Inhyses Anders Nilsson och hans hustru Maria Petersdotter bodde kvar i Eskilsryd. De hade 2 barn.

Peter Ingesson avled 1840. Gården övertogs av äldste sonen Johannes Petersson. Han gifte sig med Lena Stina Olaidotter, född 1822. Båtsman var från 1840 Johan Fredrik Petersson Lidberg, född i Algutsboda 1820. Det fanns nu tre torpare på ägorna. Johan Hemmingsson med hustru och många barn, Gustaf Magnusson från Algutsboda, född 1801, som flyttade hit 1835 och Gustaf Jonsson, som var född 1805 och gift med Cajsa Andersdotter, född 1803 och med tre barn.

Vi går fram till 1850-talet. Johannes Petersson och Lena Stina Olaidotter brukade fortfarande sin gård. De fick 7 barn. Peter August föddes 1844, Carl Johan 1845, Maria Gustava 1847, Mathilda Christina 1849, Wendla Sofia 1853, Ida Charlotta 1856 och Johanna Amanda 1858. Torparna Johan Hemmingsson och Johannes Jonsson var nu inhyses, men det fanns ändå tre torpare. Olaus Magnusson var född i Vissefjärda och flyttade till Eskilsryd 1856. Han var gift med Gertrud Peters-dotter från Vissefjärda, född 1824. De hade två söner. Olaus Nilsson var född 1818 i Mortorp. Han var gift med Lisa Maria Jonsdotter från Kolsbygd, född 1819. De flyttade hit 1854. De hade tre barn. Peter Carlsson var född 1820 i Vissefjärda och gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född 1820. De flyttade hit 1860. De hade sju barn.

På 1860-talet ökade Johannes Peterssons barnskara med Johanna Amanda 1863 och Hulda 1866. Näst äldste sonen Carl Johan varnades 1866 i kyrkorådet för ”dåligt leverne”. Det fanns nu 5 torpare på ägorna: Johannes Petersson, född 1846, August Petersson, född 1846 i Vissefjärda och 1867 gift med Cajsa Lisa Jonasdotter från Algutsboda, född 1846, Peter Carlsson, som nu hade 9 barn, Peter Johansson, född 1836 och 1869 dömd för snatteri till tre månaders fängelse och två års förlust av medborgerligt förtroende. Torparen och arbetskarlen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskars socken och gift med Maria Petersdotter, född 1819. De hade en son. Båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg flyttade 1868 till Kroksjö. Flera arbets-karlar bodde kortare tid på ägorna.

På 1870-talet köpte konsul Carl Hasselquist i Kalmar ¼ mtl i Eskilsryd av undantags-änkan Lena Stina Olsdotter, änka efter Johannes Petersson, som avled 1873. Gården sköttes av rättare. Den förste rättaren var Johan Lorentz Jacobsson, född i Ryssby 1823 och hitflyttad från Kalmar 1875. Han återflyttade till Kalmar 1876 och efterträddes som rättare av Franz Gustaf Johansson, född 1841 i Lenhofda. Han kom från Ellebäck 1876 och flyttade till Nättraby 1878. Efterträdaren kallades bokhållare. Han hette Per August Råberg, född 1852 i Kalmar. Till Eskilsryd kom han från Karlslunda. Det fanns mycket folk i Eskilsryd på 1870-talet. Båtsman var nr 212 Johan August Petersson Lidberg, född 1841 i Algutsboda. Han kom till Eskilsryd från Norra Örsjö 1871. Han var gift med Carolina Jonasdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 2 döttrar. Från Ryssby inflyttade 1878 smeden Frans Elof Bergman, född i Algutsboda 1850. Han var gift med Ida Carolina Eklund, född 1858 i Ryssby. De fick 1878 dottern Hulda Terese innan de nästa år flyttade till Ryssby.

Icke mindre än 7 torpare fanns längre eller kortare tid i Eskilsryd på 1870-talet. Torparen Johannes Petersson var född 1846. Han gifte sig 1871 med Emma Beata Petersdotter från Vissefjärda, född 1851. De fick 4 barn innan de 1878 flyttade till Oskar. Torparen Peter Niclas Israelsson var född 1825 i Vissefjärda. Han var gift med Sara Lisa Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. De hade 3 barn när de 1873 flyttade till Eskilsryd från Vissefjärda. Torparen August Nilsson var född 1846 i Vissefjärda. Han gifte sig 1867 med Cajsa Lena Jonasdotter från Algutsboda, född 1840. De hade 5 barn, när August Nilsson 1879 tog ut flyttningsbetyg till Kalmar slottsförsamling för att bli handlande. Torparen Gustaf Andersson Wisser var född 1830 i Vissefjärda. Han var gift med Lisa Sara Gustafsdotter, född 1844 i Vissefjärda. De flyttade 1876 till Eskilsryd från Kroksjö. De fick till 1880 4 barn. Torparen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar. Han var gift med Maria Petersdotter, även hon från Oskar och född 1819. De hade en son. Torparen Peter Gustaf Andreasson var från Vissefjärda och född 1849. Han gifte sig 1871 med Johanna Petersdotter från Oskar, född 1851. De fick på 1870-talet 5 barn. Torparen Peter Johansson var född 1876 [frågetecken för årtalet]. Han dömdes 1868 till 3 månaders fängelse för snatteri och för mordbrand till 2 års straffarbete och 1878 för andra resan snatteri till 6 månaders fängelse.

På 1880-talet sålde konsul Hasselquist 1887 gården i Eskilsryd till Karl Johan Gustafsson från Oskar, född i Madesjö 1848 och gift 1869 med Hilda Gustafva Niclasdotter, född i Madesjö 1848. De flyttade hit 1887 och hade då 8 barn: Per Olof, född 1870, Frans Ernst 1873, Johan August 1875, Gustaf Algot 1877, Anna Vilhelmina 1880, Ida Charlotta 1882, Axel Hjalmar 1885, Karl Rudolf 1887. I Eskilsryd föddes 1891 John Ragnar. Rättaren Peter Karlsson föddes i Vissefjärda 1857 och gifte sig 1880 med Johanna Kristina Niclasdotter, född 1858 i Vissefjärda. De kom till Eskilsryd 1884 och fick 5 barn: Frida Dorothea 1879, Jenny Charlotta 1881, Hilma Gunborg Augusta 1885, Anna Emilia Viktoria 1885 och Karl Edvard Hjalmar 1888. Lena Stina Olsdotter bodde kvar som undantagsänka. Dottern Ida Charlotta flyttade 1891 till Vissefjärda. Dottern Johanna Amanda fick 1885 ett barn utom äktenskapet.

Torparen Jonas Andersson inflyttade 1881 till Eskilsryd. Han var född i Oskar 1852 och gift med Lena Stina Petersdotter 1881. Hon var född i Vissefjärda 1859. Torparen Peter Niklas Israelssons yngste son John Aldo, f. 1865, emigrerade 1884 till USA. Torparen Gustaf Andersson fick tillsammans 8 barn. Torparen Peter Gustaf Andersson hade 9 barn. Hans torp ägdes av Karl Andersson Moberg i Vargsmåla i Oskar. Torparen Johan August Gustafsson, född 1839, gifte sig 1884 med Kristina Karlsdotter från Oskar, f. 1834. De fick 7 barn. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg flyttade 1889 till Älmeboda.

På 1890-talet fick Carl Johan Gustafsson och Hulda Gustafva Niklasdotter sitt nionde barn, sonen John Ragnar 1891. Rättaren Peter Carlsson kallas nu arbetare. Han fick 1891 sitt sjätte barn, Erik Vilhelm. Torparen Jonas Andersson och Lena Stina Peters-dotter fick 1891 sitt fjärde och 1893 sitt femte barn. Torparen Peter Niklas Israelssons hustru Sara Lisa Petersdotter avled 1892. Torparen Gustaf Andersson Wisser och Lena Stina Gustafsdotter hade 6 barn. Torparen Johan August Gustafsson och Kristina Karlsdotter hade 3 barn. 1891 inflyttade från Oskar torparen Carl Gustaf Andersson, född i Oskar 1850 och 1888 gift med Helena Niklasdotter, född 1849 i Vissefjärda. De fick 1889 dottern Anna Terese och 1891 sonen Per Oskar. Båtsman var nu Johan August Petersson Lidberg, född 1848 i Algutsboda och 1873 gift med Carolina Jonsdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 5 barn. Slutligen kan nämnas arbetaren Peter Gustaf Andersson, född 1843 i Vissefjärda och gift med Johanna Petersdotter, född 1851 i Oskar. De hade 10 barn, av vilka sonen Carl Anders Petersson Berg var soldat för roten nr 72 Brännbo vid Konga kompani. Han fick namnet Berg som soldatnamn.

Ende emigranten från Eskilsryd var ovannämnde John Aldo Petersson, som 1884 utvandrade till USA.

Sidebar