Blägdagärdsmåla

http://kartor.eniro.se/m/0IPUJ

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Vid en avtagsväg till vänster från vägen mot Svalehult-Agebo ligger gården Blägdegärde eller Blägdegärdsmåla, som den ibland benämnes. Som redan påpekats i samband med Brokagärde betyder slutstavelsen ”gärde” ”inhägnad mark, sammanhängande till ett skifte hörande åkerjord”. Förstavelsen innehåller det gamla ordet ”blägd”, som betyder ”liten kil eller vigg av trä”. Gården är ej så gammal, i själva verket är den en av de senast uppodlade gårdarna i Madesjö. Den är för övrigt jämn-gammal med Göljemåla, Nybro stads ”modergård”. Båda omnämnes för första gången i fogderäkenskaperna 1598, vilket betyder, att de odlats upp cirka 10 år tidigare. Det brukade taga omkring tio år, innan en nyodling skattlades. I fogderäkenskaperna för år 1598 omtalas ”Bonde i Blägdagerde” som kronotorpare. En sådan brukade ett hemman, som i skattehänseende var mindre än ½ mtl. Den årliga avraden var i sådana fall obetydlig. I fogderäkenskaperna för år 1600 heter brukaren ”Karl Bonde”. Det förblir oklart, om han är identisk med eller son till Bonde. Hur länge han brukade Blägdegärde är oklart. Sannolikt lämnade han hemmanet under Kalmarkrigets svåra år, ty 1612 betecknas Blägdegärde, ¼ hemman, som ”öde allt”. Räntan, som alltså ej erlagts, var mycket obetydlig: ½ lispund smör (= cirka 3½ kg), 1 dagsverke, ½ penning i städslepengar, 6 öre i fodernötspengar, fodring för en häst. D. 4 juli 1613 omnämnes en ny brukare, som hette ”Jon i Blägdegäle”. I förteck-ningen över bidrag till Älfsborgs lösen upptages ”Joenn i Blägdagärde” i en särskild grupp ”slätt uthfattige” och behövde ej lämna något bidrag. Resurserna måste ha varit mycket små i Blägdagärde!

Jon måste ha avlidit före 1620, ty i detta års förteckning över d.s.k. boskapshjälpen står ”Enkian i Blägdegerde” för hemmanet. Hon deklarerar åker för 2 tunnors utsäde, värde 4 öre, svedjeland för 1 tunna-värde 1 öre, 4 kor-16 öre, 1 kviga-2 öre, 4 får-3 öre. Hennes boskapspenning blev 26 öre, en mycket obetydlig summa. Samma år tillträdde en ny brukare, som i fogderäkenskaperna upptages som kronotorpare ”Suen i Blegdahultzgerde” (sic!). Hans förhållande till änkan är oklart, ty hon fanns ännu kvar i Blägdagärde i 16?? års tionderäkenskaper. Sven var möjligen son till henne och Jon. I räkenskaperna 1625 kallas han ”Suen i Blägdahultzquarn”, men nästa år heter han rätt och slätt ”Suen i Blägdagerde-1/4 hemman”. En viss osäkerhet rådde som synes om vad hemmanet hette.

Under det svåra året 1629, då så många hemman i Madesjö betecknades som ”öde” förekommer Blägdagärde ej alls i jordeboken. Det tycks ha blivit bortglömt! Sannolikt låg det öde för att några år senare få en ny brukare. I 1633 års jordebok upptages nämligen ”torparen Inge i Blägdagierde”. I mantalslängden samma år kallas han ”Ingell i Blägdagierde”. Ingel tycks ha varit hans riktiga namn. På hemmanet fanns 1633 tre personer mantalsbokförda. Ingell redovisade 6 tunnor råg och 6 tunnor korn. Han brukade hemmanet under 1 års tid. Sista gången han förekommer i akterna är i 1669 års mantalslängd och så sent som 1676 i kyrkoräkenskaperna. I 1641 års mantalslängd uppger han, att han var gift och att det fanns en piga på gården. Hans tillgångar var: 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 2 tunnor utsäde. Under de följande årtiondena märks på nytt en viss osäkerhet om vad hemmanet hette. I 1655 års mantalslängd och 1658 års jordebok kallas det ”Blegdehultzmåhlen”, i 1686, 1699 och 1706 års jordeböcker ”Blägdagärdsmåhla”. I övriga handlingar är namnet Blägdegärde. Hela tiden betecknas det som ¼ mtl. Som ovan sagts satt Ingel kvar till 1676, fastän han redan 1655 kallas ”åldrig”.

I 1686 års jordebok anges en ”Pehr Oluffzon” som brukare av hemmanet. Hans årliga avrad till Kronan var 1 dlr 23 öre 16 penningar, en mycket obetydlig summa. I 1717 års jordebok har han efterträtts av ”Carl Persson”, säkerligen en son. Per synes ha haft nära förbindelser med Hagnebo, ty 1703 och 1710 var han fadder till Pers i Hagnebo son och dotter och 1712 till Måns i Hagnebo son Sven. Carl Persson stod för Blägdegärde i röstlängden till kyrkoherdevalet 1740 och i husförhörslängden 1749-1754. I den senare anges hans ålder till 59 år. Han var således född 1690. Hans hustru Elin Persdotter var också 59 år. Sonen Per Carlsson uppges vara 18 år och dennes hustru Ingrid Jonsdotter 20 år.

I nästa husförhörslängd, som omfattar den långa tiden 1755-1788 upptages Per Carlsson och Ingrid Jonsdotter med barnen Stina, Caisa, Jonas och Lena. Det blev Jonas Persson, född 1764 som övertog hemmanet efter fadern. Han blev gift med Kjerstin Petersdotter, f. 1771. De fick följande barn: Stina, f. 179? och blind eller nästan blind enligt anteckning i kyrkoboken, Caisa, f. 1797, Ingrid, f. 1799, Johanna Helena, f. 1802, Nils Peter, f. 1809 och Carl, f. 1813.

Jonas Persson avled d. 5 jan. 1828. Sonen Carl Jonsson övertog till en början hemmanet, men han efterträddes snart av Peter Jonsson och dennes hustru Ingrid, som var född 1799 och syster till Carl Jonsson. De hade barnen Johan och Helena. De efterträddes i sin tur under 1830-talet av Johannes Persson, f. 1805 och hans hustru Caisa Lena Jonsdotter, f. 1806. Johannes Persson var från Älghult och kom till Blägdegärde 1837. Han avled redan 1844. Hustrun Caisa Lena Jonsdotter var från Hälleberga. Efter mannens död flyttade hon 1846 till Bondetorp. Till äldsta dottern Anna Charlotta, som var född 1826, kom 1831 sonen Peter, som 1846 flyttade till Algutsboda, döttrarna Lena Sophia och Eva, samt sönerna Fredrik och Carl, som dock båda avledo i juli 1844, endast några månader efter fadern.

Ny på hemmanet blev nu Anders Petersson, f. 1797 i Norra Persmåla, och hans hustru Elsa Fredriksdotter, f. 1798 i Hälleberga. De hade tre barn: Carl Gustaf, f. 1830, Hilma, f. 1837 och Fredrika, som var äldst och född 1827. Hon gifte sig med Peter Olaus Axelsson, som var född i Högebo 1826 men närmast kom från Madesjö prästgård. De hade tre barn: Emma Charlotta, f. 1851, Peter Elof, f. 1854 och Hilda Christina, f. 1856. Hela familjen flyttade 1863 till Riddaretorp. Ny hemmansägare blev Carl Johansson från Älghult, f. 1809 och 1851 gift med Lena Stina Jonsdotter, som var född 1825. De fick 8 barn! Familjen stannade endast till 1865 i Blägdegärde, varefter den flyttade till Älghult. Ny hemmansägare blev 1865 Johan Olsson från Mortorp, som var född 1821, och hans hustru Maria Jonsdotter, också hon från Mortorp. Hon var född 1827. De hade fyra barn. De flyttade redan efter tre år till Arby. Då hade redan året förut en ny bonde kommit till Blägdegärde. Han hette Carl Johan Petersson och var född 1828 i Kråksmåla. Till Blägdegärde kom han från Fagerhult. Han var gift med Johanna Carlsdotter från Älghult, f. 1840. Han måste nästan genast ha ångrat sig, ty 1868 återvände Carl Johansson och Lena Stina Jonsdotter från Älghult till Blägdegärde, och övertog gården. Förre ägaren Carl Johan Petersson stannade kvar som arbetskarl. Carl Johansson avled emellertid redan samma år 1868, varpå änkan och alla 6 barnen emigrerade till USA följande år.

Redan 1868 kom en ny hemmansägare till Blägdegärde. Han hette Johan Jonsson, var född 1828 i Stora Idehult och var sedan 1851 gift med Helena Staffansdotter från Toresbo, f. 1828. De fick till 1870 sex barn. Nog får man det intrycket av de många växlingarna i ägare under 1860-talet, att Blägdegärde var ett hemman, som nätt och jämnt kunde försörja sin ägare. Då hade ändå ytterligare en hemmansägare slagit sig ner i Blägdegärde. I början av 1860-talet brukades 1/8 mtl av Gustaf Börjesson, f. 1822. Han gifte sig 1863 med Anna Stina Olaidotter, f. 1829 men dog samma år, varefter den unga änkan jämte barnen i hans föregående äktenskap samma år flyttade till Oskars församling. På ägorna bodde på 1860-talet torparen Carl August Isaksson med hustru Lovisa Nilsdotter och torparen Frans Gustaf Petersson, f. 1839 i Algutsboda och hitflyttad från Hofmantorp 1867. Han var gift med Emma Mathilda Carlsdotter från Älghult. Efter två år flyttade familjen, som dessutom bestod av två barn, till USA. Det skedde endast några månader efter det att Lena Stina Jonsdotter med 6 barn emigrerat. Det var nödår i Madesjö!

Johan Jonsson blev undantagsman 1878, då Emanuel Johansson, f. 1840 i Ljungby, gifte sig med dottern Ida Augusta Johansdotter, f. 1855, och övertog gården. Följande år föddes deras son Carl Oskar. År 1875 inflyttade timmermannen Carl Johan Johansson från Hagnebo med hustru Emma Johansdotter. Han avled emellertid redan 1877. Muraren Carl Gustaf Andersson bosatte sig också i Blägdegärde vid samma tid.

Vi går fram till tiden 1891-95. Hemmanet kallas nu på nytt Blägdegärdsmåla och ägdes av Alfred Algurén, f. 1843 i Algutsboda och 1874 gift med Lena Stina Jonsdotter från Vissefjärda, f. 1849. De hade 4 barn: Carl Vilhelm, f. 1874, Anna Viktoria, f. 1876, Amandus Teodor, f. 1879 och Edla Mathilda [Emilia?], f. 1885. Familjen flyttade bort 1894, men gården ägdes av en släkting Karl Vilhelm Algurén, f. 1841. Han liksom Alfred Algurén var släkt med herden i Algutsboda och med prostinnan Sandberg i Madesjö. Torparen Carl August Isaksson levde fortfarande men kallas i kyrkoboken ”utfattig”. Ett par arbetarfamiljer flyttade bort 1893 och 1894. Dessutom fanns en f.d. statdräng August Ferdinand Carlsson, från Ljungby, som kommit till Blägdegärde 1878. Han står i kyrkoboken antecknad som ”obefintlig. Borta sedan flera år”.

Emigrationen från Blägdegärde började som redan nämnts med att änkan Lena Stina Jonsdotter med 2 söner och 4 döttrar år 1869 utvandrade till USA. De följdes samma år av arbetskarlen Frans Gustaf Petersson med hustru och två barn. Under tiden fram till 1914 emigrerade därefter ingen från Blägdegärde.

Sidebar