Appleryd

http://kartor.eniro.se/m/IO7Gb

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Appleryd är ett resultat av den stora nyodlingsverksamhet, som under 1500-talet pågick i Möres skogstrakter. Namnet bör väl tolkas som äppleträdsröjningen. Appleryd omtalas f.f.g. i 1561 års fogderäkenskaper, i vilka ”Sune i Appelerydt” är pålagd en avrad av ½ lispund smör och 2 dagsverken. I 1565 års räkenskaper kallas han ”torpare”, dvs hans gård värderades till ¼ mantal eller mindre. Tionderäkenskaperna från samma år anger, att han ej betalat någon tionde till Kronan. Hemmanet måste ha upptagits omkring 1550, eftersom det i allmänhet dröjde cirka 10 år, innan ett nyupptaget hemman skattlades. När Älfsborgs lösen 1571 upptogs hette brukaren av Appleryd ”Truls i Apellaryd”. Han deklarerade för 2 oxar, 3 kor, 7 får, vilket gav en skatt av 5 mark 6 öre, ett mycket obetydligt belopp. I en samma år uppgjord förteckning över ödeshemman står ”Truls i Aplaryd” upptagen som torpare. Vid sidan av Truls fanns också en brukare ”Suen i Appellaryd”, som enligt 1572 års tionderäkenskaper svarade för tionden detta år: ½ skäppa råg och lika mycket korn. Det svarade mot en skörd av 7½ skäppa av vardera sädesslaget – mycket obetydligt. Under återstoden av 1570-talet står dock Truls för hemmanet. Under det allmänt usla skördeåret 1575 erlade han ingen tionde.

 

I 1580 års fogderäkenskaper har Truls ersatts av ”Per i Apellaryd” men i 1586 års knektrulla över Möre fänika står ”Bengtt i Appellarydh”. Han hade i lön 4 mark. Av en annan källa framgår, att hans fullständiga namn var Bengt Persson, vilket gör det sannolikt, att han var son till Per. Bengt nämnes för sista gången som brukare av Appleryd i 1598 års fogderäkenskaper och har i 1601 års rumpeskattelängd efterträtts av ”Bonde i Apellary”, som deklarerade ett innehav av 1 par oxar, 3 kor, 1 sto,  1½ tunna säd. I listan över Älfsborgs lösen 1613 dyker Bengt oförmodat upp igen, om det nu är samme man, och deklarerar, att han är gift och har en piga. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 2 koppardaler och ¾ silverdaler. Denne Bengt, om han är densamme som den som redan 1586 brukade Appleryd, står 1620 fortfarande för hemmanet och kallas fortfarande kronotorpare. I registret över boskapspenningen 1620 deklarerar han åker till 3 tunnors utsäde, 2 ston, 2 oxar, 8 kor, 1 kviga, 1 tjur, 2 ungnöt, 6 får och 2 lamm. Skatten därför blev 2 dlr 13½ öre, vilket visar en ganska god standard. Bengt brukade sitt hemman under större delen av 1620-talet: han nämnes sista gången 1628. Redan 1623 fanns det dock en knekt Matz Persson i Applaryd. Han tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Det var i detta kompani, som soldatmyteriet 1624 hade sitt centrum, men vi vet inte om Matz deltog i detta. Han nämns ej vidare.

 

I längden över boskapspenningen 1628 deklarerar Bengt i Appleryd 2 tunnor säd,

1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 3 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. Efter 1628 för-svinner Bengt och nya brukare träder till. I 1633 års jordebok förekommer en krono-torpare Lasse i Apleryd men i mantalslängden över boskapspenningen från samma år nämnes en Gudmund i Apleryd, som deklarerade 4 tunnor råg och lika mycket korn. På hemmanet var också en piga Britha mantalsskriven. Hon hade 2 tunnor råg och lika mycket korn. Hon måste ha haft ett eget hushåll vid sidan av Gudmunds. Hur förhållandena var under resten av 1630-talet är vi okunniga om. 1641 brukades Appleryd av knekten Åke i Apellaryd, som var gift och hade en piga. Han deklarerade 1 föl, 3 stutar, 5 kor, 6 kvigor, 2 får och 2 tunnors utsäde. Hemmanet räknades nu officiellt för ¼ mantal. Åke hade 1650 efterträtts av Joen, som fick hemmanet uppvärderat till ½ mantal, men i jordeboken 1658-59 hade det förmedlats till ¼ mantal. Den årliga räntan angavs nu till 1 dlr 20 öre. Appleryd brukades nu av en soldat Olof. Enligt kyrkoräkenskaperna 1668 skänkte Olofs syster 50 oblater till Madesjö kyrka. Följande år avled Olof och i testamente efter honom gavs till kyrkan 2 dlr. Följande år bidrog änkan i Appleryd med 1 dlr till målning av Madesjö kyrka.

 

Efterträdaren till Olof synes ha varit en Björn Erlandsson, som 1679 skänkte 16 öre till kyrkan. Han avled samma år och begravdes d. 14 dec. Efter honom kom enligt 1686 års jordebok Per Andersson. Hemmanet hade nu uppvärderats till 3/8 mantal och den årliga räntan höjts till 2 dlr 21 öre. I 1699 års jordebok står Appleryd som delat mellan Per Andersson och Oluf Persson. Den senare var säkerligen son till den förre. I mantalslängden 1717 står fortfarande Oluf Persson men jämte honom upptages en Lars Björnsson. Denne var väl son till Björn Erlandsson. I vallängden 1740 slutligen upptages för Appleryd Per Jonsson och Olof Jonsson, som vardera brukade 3/16 mantal.

 

I husförhörslängden 1749-1754 upptages två hemmansdelar i Appleryd. Den ena innehades av Pär Joensson och hans hustru Ingeborg, den andra av Pär Swänsson och hans hustru Marja. Intet nämnes om deras barn. Desto fullständigare är husförhörslängden 1755-1788. Den upptager tre hemmansdelar. Den första innehades av Johan Svensson, som uppges vara född 1716. Hans första hustru hette Maria Persdotter, som efterträddes av Ingrid Jonsdotter. Ett barn, dottern Ingrid blev gift i Kalmar. På den andra gården satt Olof Olofsson, f. 1742, och hans hustru Brita Persdotter f. 1749. De hade fyra barn. Hela familjen flyttade till Skårebo och efter-träddes av Johan Persson, f. 1732, och hans hustru Elin Johansdotter, f. 1732. Hon dog tidigt och efterträddes av Brita Danielsdotter, f. 1745. De hade sex barn, födda mellan 1765 och 1782. På en tredje gårdsdel satt Nils Persson, f. 1738. Hans hustru

Maria Olofsdotter var född 1740. De hade två barn. Familjen flyttade till Ingemunds-måla. Båtsman för Appleryd var Olof Bruhn, f. 1742. Hans hustru hette Karin Persdotter. De hade sonen Olof. Som undantagsman bodde Per Joensson kvar i byn. Hans hustru Ingeborg, som var född 1694 avled och efterträddes av Lisbet Bengtsdotter, f. 1715. Sonen Per uppges vara flyttad till Förlösa. Ett flertal inhyses fanns på ägorna.

 

Under 1700-talets två sista decennier skedde stora förändringar i Appleryd. På den första hemmansdelen satt nu Sven Andersson, f. 1766, och hans hustru Annika Christoffersdotter, f. 1772. De hade tre barn: Stina 1794, Isac 1797 och Andreas 1801. Den sistnämnde skulle efterträda fadern. Nästa gård innehades av Joen Josephsson, f. 1771. Med sin hustru, vars namn är oläsligt i husförhörslängden, hade han två söner: Jonas 1797 och Peter 1800. Den tredje gården innehades av Lars Persson, f. 1769, och Annika Pettersdotter, f. 1781. De fick 1800 dottern Lena Stina. Båtsmannen Olof Bruhn dog 1788. Han efterlämnade änkan Karin Persdotter och dottern Maria, som hade tjänst i Förlösa. Många inhyses fanns på hemmanet.

 

Vi förflyttar oss fram till 1830-talet. Sven Andersson hade nu överlämnat sin hemmansdel till sonen Andreas Svensson och dennes hustru Maria Danielsdotter, f. 1799. De hade fyra barn: Cajsa Lena 1828, Anna Stina 1831, Peter 1833, Jonas 1836. Fadern Sven Andersson avled 1834 och hans andra hustru Elin Nilsdotter 1838. Andreas Svenssons äldre broder Isac Svensson bodde kvar på gården som inhyses undantagsdräng. Denna hemmansdel omfattade 3/16 mtl. På 3/32 mtl bodde Sven Persson, f. 1793 i Högerås. Hans hustru Stina Lisa Persdotter var född i Hälleberga 1799. De fick till 1838 sju barn, av vilka det näst yngsta, sonen Anders Fredrik, f. 1834, skulle komma att övertaga gården. På den återstående hemmansdelen, 3/32 mtl, bodde nu Johannes Olsson, f. i Ekaryd 1790, och gift med Stina Månsdotter, född i Bäckebo 1779. Hon var vanför och avled 1843. Dottern Brita Johansdotter var född i Kristvalla 1822 och skulle genom giftermål bevara gården i familjen. Som inhyses bodde i Appleryd Isac Persson och Lisa Persdotter samt Jonas Månsson och Ingrid Olofsdotter. Båtsmannen Peter Jonsson Bruhn avled 1835 och efterträddes av Gustaf Svensson Bruhn.

 

På 1840-talet brukade Andreas Svensson fortfarande 3/16 mtl. Sven Persson satt kvar på 3/32 mtl. Johannes Olssons hustru Stina Månsdotter avled 1843. Sedan dottern Brita Johansdotter gift sig med Johan Gustafsson, f. 1820 i Ljungby övertog denne gården. De fick 1845 dottern Wendla Gustava, 1847 sonen Carl August och 1849 dottern Mathilda Christina. Båtsman var fortfarande Gustaf Svensson Bruhn. Backstugumännen Isac Persson och Jonas Månsson bodde fortfarande kvar.

 

På 1850-talet skedde en del förändringar i Appleryd. Andreas Svenssons hustru Maria Danielsdotter avled 1859 varefter han tog undantag av sonen Jonas Andersson, f. 1836. Han gifte sig samma år med Helena Petersdotter, född i Gislatorp 1833. Sven Persson och Stina Lisa Petersdotter tog undantag 1856 av sonen Anders Fredrik Svensson, som samma år gifte sig med Carolina Håkans-dotter, f. i Algutsboda 1836 men närmast kommande från Kristvalla. De fick 1859 dottern Hilda. Två barn avled 1858 och 1859 sannolikt i den svåra rödsotsepidemien, som då härjade i Madesjö. Johan Gustafsson och Brita Johansdotter flyttade 1856 till Kristvalla. Båtsman Olaus Petersson Bruhn var född i Kristvalla 1836 och kom till Appleryd 1856.

 

Vi går fram ett par decennier i tiden till åren 1871-1880. 3/16 mtl ägs nu av Carl Gustaf Olsson, f. 1833 i Kristvalla. Han gifte sig 1864 med Lovisa Johansdotter, som var född 1844 i Madesjö. De fick tillsammans sex barn: Adelina Christina 1867, Hilma Sophia 1869, Hanna Victoria 1871, Emelia Annette 1876, Isa Amanda 1879 och Anna Sigrid Maria 1884, således idel döttrar! Jonas Andersson på 3/16 mtl sålde 1875 sin gård till C.M. Carlsson i Mönsterås som från 18?? drev den genom arrendatorn Peter Johan Petersson, f. 1842. Jonas Andersson med familj flyttade 1875 till Mellan-Resebo. Åren 1877-1880 arrenderades denna gård av Frans Petersson, f. 1840 i Madesjö. Han kom från Kristvalla och emigrerade 1880 till USA med hela familjen, hustrun Stina Cajsa Petersdotter och fyra barn. Det fanns nu endast två hemmansdelar i Appleryd. På hemmanets ägor bodde även snickaren Olaus Stefansson, som inflyttade från Göljemåla 1877 men som dog 1880, efterlämnande änka och fem barn. En torpare fanns nu: Jonas Peter Andersson, f. 1855 i Kristvalla och 1878 gift med Clara Gustava Råberg, född 1856 i Madesjö. De fick 1878 dottern Hanna Charlotta Elisabet.

 

På 1890-talet var hela hemmanet 3/8 mtl förenat under en ägare: Carl Gustaf Olsson. Dessutom bodde i Appleryd rättaren Anders August Andersson och hans hustru Matilda Kristina Gustafsdotter och 6 barn. Familjen flyttade 1891 till Voxtorp.

 

Laga skifte skedde i Appleryd 1867-1868.

 

Emigrationen från Appleryd är förhållandevis obetydlig. Som ovan redan nämnts emigrerade 1880 arrendatorn Frans Petersson med hustru och fyra barn till USA. Familjen hade då bott endast tre år. Pigan Ida Olsson, f. 1865, flyttade 1883 till Danmark. Hon hade väl endast kort tid bott i Appleryd. Däremot var de tre sista emigranterna infödda Applerydbor. De var alla döttrar till Carl Gustaf Olsson. Hans näst äldsta dotter Hilma Sofia emigrerade 1888. Hon följdes 1899 av systern Ida Amanda Karlsson och 1905 av Anna Sigrid Maria Karlsson. Tillsammans utvandrade från Appleryd 10 personer, därav en till Danmark och nio till USA.

Sidebar